Såg på Facebook några råd från Nisha Besara inför den oundvikliga och viktiga eftervalsdebatten:
Okej S-vänner, kan vi enas om att eftervalsdebatten ska hålla högre nivå än följande utgångspunkter:Jag såg och skrev i morse om ett av de inslag som är ett hot, inte ett värdefullt bidrag, till den socialdemokratiska valanalysen: personer som av alla andra anledningar än omtanke om en politiskt stark arbetarrörelse ger sig ut i debatten med sina nålstick mot (oftast) Mona Sahlin. Den typen av personer som ser alla krislägen som en chans att vila i offentlighetens strålkastarljus för den personliga bekräftelsens skull kan vi avvara. Däremot krävs mycket debatt, analys och nya steg framåt. Allt med insikten om att (S) inte har rasat från 35 till 4,5 eller sju procent. Inte ens tjugoåtta. Socialdemokratin är Sveriges största parti med mer än trettio procen av väljarstödet. Oavsett fiasko värt att minnas.
1. Allt är Monas fel, utan henne hade vi fått 45 procent, hon måste avgå.
2. Partiet är för vänster, vi måste anamma högerns politik i skatter, välfärdsvinster och skola. Då kommer vi minsann få 45 procent.
3. Partiet är för höger, vi måste prata klasskamp igen. Då får vi egen majoritet som in the good old days.
Så vad gör partiet nu? Jag tror inte på några enskilda faktorer utan mer att en rad faktorer samverkar i fel riktning. United Minds slutsats att mediernas bild inte påverkade tror jag är helt fel. Analys och åtgärder får inte börja i hur bilden blir men visst är den mastodonta borgerliga mediedominansen en av flera faktorer som avgör. Vi ser i andra mätningar hur medier i detta val har speglat (S) negativt och den borgerliga alliansen fått en positiv bild. Visst påverkar det. En åtgärd är att skapa motpoler till detta. Netroots och nätets aktiva kan inte enskilt vara den motkraften men ändå vara oerhört viktigt.
Valet mellan sänkta skatter ("för de rika"): frågan är väl hur denna stora konfliktfråga kommer att se ut i valet 2014? De nu ännu mer dominerande moderaterna kommer att få igenom det mesta, även fler fortsatta "jobbskatteavdrag". Detta oavsett om det leder till fler jobb eller inte, något som väldigt få verkar tro på. I det läget skulle möjligen de rödgröna ha ett alternativ kvar: att gå till val på skarpa skattehöjningar på riktigt. (inte bara i moderat lögnkampanj) En inte helt bekväm situation. Det ÄR teoeriskt möjligt eftersom väljarna ofta ser välfärden som viktigare. Men det förutsätter en mandatperiod där människor i vardagen upplever att välfärden blir sämre. Och inte bara för de som varit regeringen Reinfeldts måltavla den gågna perioden: de sjuka och arbeteslösa. Ska det budskapet kännas som angeläget av fler är det mer än kamp mot reformer "för de rika" eller "mot de svaga" som krävs för att det ska påverka valutgången. Sjukförsäkringen fiende nummer ett, moderaterna, är faktiskt valet 2010s stora vinnare även om den är en seger med visst smolk i bägaren.
Den rödgröna, moderna berättelsen som bland andra Helle Klein nämnde som framgångsfaktor i gårdagens Kvällsöppet. Jag är på. En omställning av Sverige kommer inte att klaras av under en Reinfeldtregering, där i stället kärnkraft blir svar på politikens ansvarstagande för omställningen. "Miljöpolitiken är inte vår fråga" som moderatledaren brukar säga. Livsfråga. Viktigt. Framtid. Tillväxt och jobb. Men frågan är om det är något som tydliggör skillnader för väljarna i något som också avgör val?
En nyckelfråga är hur partiet kan bli det självklara valet för den som bor i storstaden. Här talas ibland om "medelklassen". Den sistnämnda är inte möjlig att s.a.s "klara sig utan". Men i det sammanhanget kan socialdemokratin inte enbart räkna potentiella röster i villa- och radhusområden. De klassklyftor som växer med Reinfeldt växer mest i storstäderna och delar upp människor i fattig och rik. Att slåss för villkoren i socialt utsatta stadsdelar är kanske inte en "valvinnarfråga" på kort sikt. Till skillnad från en del inlägg i tidigare förnyelsedebatt måste (S) ha den pedagogiska och intelektuella förmågan att både tala "medelklass" och utsatta grupper och samtidigt ha lösningar på samhällsproblem. Så djävla svårt kan det inte vara, något som ibland förefaller vara en uppfattning.
Folkrörelsen: Socialdemokratin har en enda kraft som man själv äger och det är partiet självt. Just där har också styrkan funnits som har gett den politiska makten. Förankringen i Sverige. Inte bara som Reinfeldt, resor med regeringsplanet till vårdens kvinnor. Socialdemokratin har funnits där som en del av gruppen. Så har det sett ut i grupp efter grupp. Valet 2010 gör socialdemokratin ett uselt val i alla grupper. Enligt VALUn har också den facklig-politiska samverkan havererat rejält. Nedgången fortsätter och i årets val ger 51 procent av LO-medlemmarna sin röst till (S). Sedan 1991 har LO-medlemmar som röstar moderat fördubblats, nu 16 procent. 67 procent av LO-medlemmarna valde de rödgröna vilket förstås kan vara en följd av det nära samarbetet. Men facklig-politisk samverkan kan inte bygga på det. Det där kräver mycket självrannsakan inte minst inom de fackliga leden.
Annars känns det så här dagarna efter som att just partiet som kraft är på väg uppåt. Engagemanget i valrörelsen bådar mycket gott. Det gäller nu att ta tillvara det. Att i det praktiska arbetet göra allvar av allt prat om att "finnas i människors vardag" och "stå på vanligt folks sida". Det är (högst) fyra år kvar till nästa väl. Det kan låta som en evighet men är väldigt kort tid när en skadeskjuten arbetarrörelse ska repareras, finjusteras och få fulladdade batterier.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, val 2010, val 2014, förnyelse, mona sahlin
Loggar in...
Eva Berglund · 757 veckor sedan
Förlorad · 757 veckor sedan
1. Partiet saknar riktig ideologisk grund (känslan är att partiet är styrt av en reklambyrå som fyller debatten med exempel och billiga spektakulära uttalanden - tror att folk är intelligensbefriade)
2. Partiet saknar vilja att ta tag i medelklassen. Idag har S utbildat bort sin egen väljarbas genom att göra det enklare för folk att skaffa sig en utbildning. Problemet är att man gör sig ointressanta för akademiker - varför är man fortfarande ett "arbetareparti"? SAP borde ta bort sitt A och bredda sin bas. Men för att bredda sin bas så måste man ta folk seriöst och inte tro att de är apor som tuggar i sig billiga reklambyrå-rubriker om butlers samtidigt som partiet är emot RUT. Uttalanden måste bli mer visionära, förklarande vad det är för framtid som partiet vill ha. Mer tydliga med sina gröna visioner, skolvisioner och göra klart i vilken idelogisk grund de kommer ifrån.
essbeck 51p · 757 veckor sedan
Dags för Mona att börja blogga. Att föra ut sin syn på politiken som kommer att ske under denna mandatperiod. Gärna med egna youtube klipp.
Säg att Alliansen lägger fram sin politik och berättar vad de skall göra då bör sossarna vara där och berätta vad de hade gjort istället.
Detta är ett konkret sätt att få ut sin politik.
Öppna kommentatorsfält där allt släpps igenom. All feedback är viktig även den från de argaste motståndare.
Automatiskt blir det så att media får spela andra fiolen, om de skriver om något som Mona bloggat om så kommer folk som är intresserade hitta bloggen och se hur sossarna ser på olika saker och hur media spinner den som sägs.
Arne Källström · 757 veckor sedan
Gäst · 757 veckor sedan
Jag tror även att det var helt fel att försöka slå moderaterna i deras eget spel, d v s att börja tala om skattesänkningar. Överlag tror jag att den ideologiska biten saknades, d v s den gamla vänsterretorriken som exempelvis MArita Ulvskog brukade använda vid sina attacker från vänster under Görans tid.
Det största enskilda misstaget tror jag Göran Persson pekade på. Man utgick redan från början att man skulle vinna och började tala om att höja bensinskatten, att se till att folk fick mindre i plånboken. Denna typ av övermod att börja tala om negativa saker som skulle bli verklighet efter valet måste ha varit ett gigantiskt misstag.
Men alla strategiska misstag som gjorts måste trots allt ha åstadkommits av partitoppen.
Jacob · 757 veckor sedan
Jag följer med intresse vad många vänsterbloggare skriver och då framgår det att många vill att ni ska ta ett steg tillbaka vänsterut. Det tror jag vore dödsdömt för er. Mittfältet skulle bli ännu mer öppet än nu.
I gårdagens Agenda framgick tydligt att två flanker inom partiet går mot ett krig. Igår exemplifierat av Batljan(högersosse) och Pekgul(vänstersosse). Skulle gärna vilja höra dina tankar och åsikter om detta.
Mvh
Jacob
Mats · 757 veckor sedan
/gt · 757 veckor sedan
1. Medierna som nästan är totalt blå. Nättidningarna är "vällästa" i valtider. Socialdem= Förlorare i mediakampen, får förlita sig på netroots och bloggar = därför mindre lästa. Småpartier (SD) har kunnat växa och göra sitt fritt hörda med extremistiska åsikter på tidningarnas debattsidor. Inte så många sossar eller andra etablerade partier har orkat ge sig i diskussionerna med "nassar och extremister" (eller ens har förstått att det pågått en sådan långvarig envägsdiskussion, som blivit välläst på tidningarnas nät-sidor?).
2. Det går att köpa svensken kortsiktigt med att sänka skatten. Människor har det i allmänhet "för bra". Socialdemokraterna = Svårt att nå ut med vad man får för skatten. Nog många är inte drabbade ännu av utförsäkringar, att betala själv för vård, skola m m.
/gt · 757 veckor sedan
3. Det nya moderaterna (det enda arbetarpartiet, sic!). Socialdemokraterna = det gamla arbetarpartiet.
4. Människor vill tillhöra vinnarna. Många är akademiker, känner sig lite mer omnipotenta av tradition (trots att de också drabbas hårt av nedskärningar m m OCH faktiskt är snart gamla tiders obligatoriska "gymnasium". Socialdemokraterna = Haft svårt att attrahera och peka på att vi alla bör vara solidariska, även för egen skull.
5. Högerpolitik kontra vänsterpolitik: Högerpolitikerna för en egentlig traditionell högerpolitik, men säger att de är en vänsterpolitik. Socialdemokraterna = Säger att de är en traditionell socialdemokratisk vänsterparti, dock med en en del högerinslag. Är också ÄRLIGA i sin politik, vilket motståndaren inte varit, bara på låtsas och det har gått bra?!
Pelle · 757 veckor sedan
1. Vänsterpartiet. Ni kan inte samarbeta med Ohly, det går inte. De är för långt från normala människor, för extrema. De har en destruktiv politik som ska straffa "de rika" vilket är alla som tjänar över 25000 per månad. Dvs en rejält stor andel av alla akademiker i Sverige, och halva befolkningen.
2. Mona. Jag har inget förtroende för Mona, inget alls. Plocka in nytt folk med bättre framtoning och färre skelett i garderoben. Typ Ilja Batljan eller Carin Jämtin. Batljan är min favorit bland de mer offentliga sossarna, han är väldigt duktig. Jag hade gärna röstat på honom som statsminister.
3. Modernitet. Er retorik får mig att tänka på 70-talet. Vi lever i en annan värld idag, att prata om arbetare och klasskamp är 1968 för mig, det är inte aktuellt idag. Jag menar ärligt talat "Stockholms arbetarekommun"? Det låter sovjet, och det låter närmare 1917 än 2017. Hur många 80-talister identifierar sig som arbetare?
4. Ideologisk låsning. Rut/rot, vad är skillnaden? För er är det tydligen bra med det ena men inte det andra. Ren ideologisk låsning som jag ser det. Jag är pragmatiker, och ser hur mina vänner inte hinner med sina barn. Då är det bra med en möjlighet att köpa hjälp. Och nej, vi är INTE rika, vi är helt vanliga Stockholmare, som folk är mest.
När jag läser vad jag skrev ovan känns det som att jag kanske borde ligga längre från S. Men det gör jag alltså inte. Skulle aldrig rösta M, SD, KD, V. Kanske Fp eller C, eller MP om de inte var i samarbete med V. Eller S.
MIA · 757 veckor sedan
ännu men fler röster för S i riksdagen än så länge.
Peter Andersson 71p · 757 veckor sedan
herrberg · 757 veckor sedan
Idag hörde jag Mona på radion säga att de rödgröna skulle göra en alternativbudget. <De vet att den kommer att röstas igenom om SD röstar för den. Alltså, SD får inflytande om den budgeten läggs fram för omröstning. Var det inte något Mona sade om att SD inte skulle ges inflytande, eller gällde det löftet bara om hon bildade regering? Är det OK att teama upp med SD om en sosse är i opposition? Klart det är. Det är MAKTEN som är det viktiga för vilken socialdemokrat som helst.