lördag 31 juli 2010

Per Ankersjö och den hemliga S-planen

Bloggvännen Per Ankersjö har  i ett inlägg skrivit om en "hemlig S-plan" som sägs gå ut på att "prata in" SD i riksdagen. Min uppfattning om Sd har jag i ett antal inlägg skrivit ner och jag tror inte någon tveksamhet kan finnas för den som läser dem. Bl.a. detta.

Publicerar här för tydlighetens skulle mina kommentarer till Pers lite "lördagskvälls"-färgade inlägg. Och var gäller socialdemokratin syn på Sverigedemokraterna..kan tipsas om Mona Sahlins utmärkta deklaration så sent som i Almedalstalet.

Till det sista kan tilläggas att det var ett oändligt mycket tydligare avståndstagande än vad Maud Olofsson gjorde. Gjorde Reinfeldt?


Blogger Peter Andersson sa...
Per Man får tacka för att hedras med ett inlägg men det bygger väl på en ganska svajig "lördagskvälls-tolkning" av det jag skriver. Tanken är nog att plädera för respekt även om en hård match ska spelas mellan de politiska alternativen. Men medvetenheten om att en parlamentarisk situation kan finnas den 20 sept bör förstås finnas. Då måste också ett samtalsklimat finnas. Det handlar alltså tvärt om din slutsats att Sd inte ska få några riksdagsplatser, genom att upplysa om partiets grundvärderingar o sakfrågor. Skulle detta tragiska inträffa ska ju det parlamentariska lösas. Eller är den bild att det är en onödighet, därför att reinfeldt sitter kvar även om dagen mätning blir realitet? JAg tror vi har samma syn på www.sverigedemokraterna.de pa

Peter Andersson sa...
tillägg. Ser en del slarvskrivningar men jag tror man förstår. Tillägget är nog ännu viktigare nu när jag läste igen. Jag har tidigare bloggat med kritik mot tesen att "ta debatten MED" SD. Tycker att "ta debatten mot" är riktigt dvs för väljarna ge svar på de ofta tokerier som partiet kommer med utöver de skrämmande värderingarna om människor. Min mycket starka tvekan har också gällt när socialdemokrater tar debatter med....som jag också har bloggat om. Jag menar alltså att stämningen mellan partierna i ett läge med SD som mycket möjliga i riksdagen måste vara god för att samtalsklimat ska finnas efter valdagen. Att SD:s politik eller krav ska påverka vår valrörelse är förstås ett missförstånd av min måhända klantiga skrivning som inte är rimlig. Jag skriver utifrån ordet "debattklimatet" och fortsätter med att "det där borde avspeglas i debattklimatet framöver" (dvs det jag ser som hotet om SD som vågmästare) Tydligt??? pa
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Verklighetens Sverige som Hägglund missade

Wordle: hägglund borgholmstal 2010
Hon ringde mig för ett par dagar sen, kvinnan från Solna. Även om det nu är försent ville hon veta vad partierna vill göra åt det där med boendeskatten. Den som tillkommit efter att fastighetsskatten bytte namn. Den "flyttskatt" som nu i praktiken hade fått effekten att det låst fast henne i sitt nuvarande boende. Hon skrattade faktiskt och jag anar att det var lite uppgivet när hon berättade om ett av samtalen. Kristdemokraten i riksdagens skatteutskott som hade gett svaret: "Du får väl flytta till Flen".

Om detta verklighetens Sverige, Stockholm och Solna talade inte kristdemokraternas Göran Hägglund idag. När jag läser talet anar jag att Hägglund i det här talet har anlitat sin ideologiska talskrivare till inledningen. Idén och argumentationen som övertagits från de gamla moderaterna om "politikens gränser". Ett märkligt budskap som att döma av opinionsläget inte förefaller locka väljare.

Valår får man leva med ett inslag i politiken som kan vara ganska irriterande. Göran Hägglund själv är ju idag ansvarig för svensk sjukvård i regeringen. Den posten har Hägglund haft i fyra år, en hel mandatperiod som snart har passerat. Men först några veckor före valdagen verkar Hägglund bli tydlig med löften om vårdplatser. Och under den tid Hägglund har varit statsråd och ansvarig så har platsminskningen fortsatt.

 Ett ganska komplicerat område som handlar om organisationsfrågor, om medicinsk utveckling, om hur man tillämpar vårdprogram, om man alls har några vårdprogram och förstås om ekonomiska resurser. Framgångarna med nya behandlingsmetoder och med nya mediciner har definitivt gjort det möjligt att korta vårddagarna. Lite berorende på behandling och specialitet, men visst borde det finnas en gräns där allt kortare vårdtider kommer att leda till fler återinläggningar, som i sin tur kan ge en dyrare vård och mer lidande för patienten. Jag har ju också haft en debatt i mitt landsting med bäring på frågor om platsbrist, allt sedan Karolinska i Huddinge verkar ha gjort alltför kraftiga neddragningar som hotar patientsäkerheten, något som nu har lett till vitesbelopp. Det där var en fråga som Hägglunds partivän och landstingsrådet Stig Nyman ansvarade för.

Det behövs sannolikt fler vårdplatser och jag hoppas att Hägglunds parti kommer att välja det före sänkta skatter.

Det verkar som om den enligt (Kd) så frihetsrevolutionerande reformen vårdnadsbidrag nu är en parantes i Kd. Riktigt så lät det för några veckor sedan när partiet beslutade kräva "vårdnadsbidragstvång" och fördubbling av beloppet. I dagens tal hade Hägglund enligt ordmolnet ovan fokus på de rödgröna, kvinnan och män. Även ordet "måste" lyser klart i ordmolnet. Måhända oroar det partivännerna.

I Almedalen använde sig Hägglund av fotbollsmetaforer. I dag förstås friidrott. Det var riktigt roligt. Möjligen kan Göran Hägglund få till en med ännu större inlevelse om han talar konstsim, kanske iförd den speciella näsklämma som erfordras i sporten. Tema: Under eller ovan ytan- det är frågan"

Fler som bloggar:
Röda Berget, Peter Högberg, Hägglund själv.

Mer att läsa
i DN, SvD, Exp, GP,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern Intressant Fler bloggar om Politik

Ett jämnt opinionsläge och full fart

Dagens mätning från Sentio får mig att fundera över om moderaterna någon gång har behållit det opinionsstöd man har haft före valet även över valdagen. Får rota lite i det. Min minnesbild är att man har legat uppemot de trettio men sedan inte riktigt orkat hålla i. Dagens mätning visar ett jämt läge mellan blocken. 46,6 före högeralliansen och 45 för de rödgröna. De främlingsfientliga i SD, de som värnar våra fornminnen och julafton hamnar om dagens mätning blir valresultat i en vågmästarställning.

Det där borde avspeglas i debattklimatet framöver. Vill det sig riktigt illa kan Sverige behöva andra konstellationer i riksdagen än de tilltänkta alternativen. En naturlig del vore väl att de rödgröna får stöd av "Birgitta Ohlsson-falangen" i folkpartiet. Om det nu skulle gå så illa. Och som bekant kan nog inte de mer Batong-Björklund-inriktade i (fp) "hakas av". Så självklart ska här siktas på en rödgrön majoritetsregering.

Som i tidigare kommentarer tror jag att allianspartierna ligger före i mobilisering. Så brukar det vara. När fokus hamnar på vägvalet för Sverige, på välfärdsfrågorna och jobben, öppnas också förutsättningarna för en stark rödgrön spurt. Det gäller att vara optimist.

Mer: DN, Exp
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Det verkligt glömda Sverige

Ett våldsdåd i Alby. Som alltid är det en tragik oavsett var det händer. Just nu pågår spaningsarbetet på samma sätt som vid andra mord och förhoppningsvis grips en gärningsman. Ibland blir ändå våldsdåd uppmärksammade på ett särskilt sätt, just därför att det händer i socialt utsatta områden, inte sällan med en förvanskning och överdriven negativ spegling. I Botkyrka kommun är brotten färre än i riket, räknat per 100.000 invånare. Våldsbrotten är färre än genomsnittligt i länet. Däremot är "ryggsäcken" med sociala, hälsomässiga och ekonomiska problem hos befolkningen betydlig tyngre att bära än i andra delar av länet och Sverige.

Det verkar som om intresset för att möta problemen i områden som Alby, Fittja, Rosengård eller Vårby har försvunnit från den politiska dagordningen. De samlade programmen för storstädernas utsatta områden ska nu ha blivit en del av "ordinarie" verksamhet i kommunerna. Visst görs en del i lokala brottsförebyggande råd. Visst talas om fler och synliga poliser. Men att göra något åt de negativa spiralerna samlat och målmedvetet som många av de utsatta bostadsområden är inne i förefaller vara ett bortglömt uppdrag.

Vi vet problemen: en högre grad av ohälsa. Fler som är arbetslösa och fler som behöver socialbidrag för sin och familjens överlevnad. Fler är fattiga. Skolresultaten når inte upp till de nivåer som elever på andra skolor presterar, vårdens resurser blir sämre trots att sjukligheten talar för det motsatta. Många unga känner en otrygghet i sitt bostadsområde. Samtidigt finns det trista att där politiken egentligen behövs mest, där är också det politiska utanförskapet större med färre som röstar och ganska ofta en lägre kunskap och förmåga att ställa krav på makthavare av olika slag.

I natt ett mord i Alby. Tidigare har bilbränder fått stå som exempel på något som pyr och snart kan explodera ute i några av våra stadsdelar. Det sista jag minns av något om de utsatta bostadsområdena från den reinfeldtska regeringen var regeringsförklaringen 2006. Det handlade om ombildning av hyresrätter. Det mesta av googlesökningningar på "storstadssatsning", "utsatta områden" och liknande ger resultat från före alliansregeringens tid. Delar av Sverige har verkligen glömts bort de senaste åren.

Jag tycker att de stadsdelar som är socialt och ekonomiskt utsatta behöver och måste få en särskild uppmärksamhet. Det är där vi hamnar på många områden när vi studerar olika problemområden. Men en ökande fattigdom, ökade klyftor och sociala spänningar handlar om hela Sverige och om alla grupper. Människor har problem också i mer välmående delar av städer och regioner. Ett samhälle med stora klyftor är stora gemensamma förluster för alla.

De utvärderingar som har gjorts av olika satsningar har förvisso inte kunnat visa några dramatiska förbättringar. Men som jag ser det var det ändå bättre att människors livsvillkor i delar av Sverige ändå fanns på åtgärdslistan. Nu förefaller ämnet vara helt avbockat och bordlagt till en obestämd framtid.

Mer läsning;
SvD, AB, Exp

Fler som bloggar:
- Maja Sigfeldt om den svenska välfärden som sanningen eller myt
- Svensson om "Rasist-Sverige".

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

fredag 30 juli 2010

Sommarens utevåld värst hittills

DN redovisar idag siffror från Citypolisen som tyvärr visar på ett ökat våld. (ej på nätet) Jämför man fem år tillbaks under perioden maj till 18 juli ser det ut så här:

2006: 1 534
2007: 1 901
2008: 1 844
2009: 1 669
2010: 1 914


Jag tycker själv att man måste sätta in saker i ett sammanhang. Länets befolkning har ökat, är en faktor. Statistiken påverkas av anmälningsbenägenhet. Utevåld uppträder sannolikt mer under vackra sommarkvällar än när vädret är som det var i går här i stan. Och inte minst det mer komplicerade men tydliga att brottsligheten påverkas av sociala faktorer.

Nu är det inte något som har präglat den moderata argumentationen tidigare. "Brotten ska bekämpas" har varit det tydliga vallöftet som med dagens siffror kan beskrivas som missat, för att då tala med det enkla, raka språket.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
    

Rensa bort den ovärdiga revan i svensk välfärd!

Sverige utreder nu äntligen hur lagstiftningen ska se ut när det gäller rätten till sjukvård för den som inte har klara papper på att få stanna i landet. Om detta skriver DN:s ledare idag med berättigade krav att Sverige måste slita sig från den restriktiva hållningen som hittills har gällt. Medan utredandet pågår får  vården själva göra bedömningar. Olika frivilligorganisationer engagerar sig. Sverige utreder mer.

Själva grundhållningen borde vara solklar och utgå från medicinska bedömningar. Sjuk ska ha rätt till vård, rätt att bli frisk. Ibland kan en försenad behandling ge etter värre sjukdomar. Att svensk vård hänvisar ut "inte tillräckligt sjuka" kan inte heller vara acceptabelt.

Precis som Göran Hägglundd anförde i en  riksdagsdebatt i höstas finns den där grundhållningen redan i lagen:

Landstingen är enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård till alla som vistas inom landstinget, även de som inte är bosatta där. Denna skyldighet omfattar även personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Vården behöver inte tillhandahållas kostnadsfritt eller till ett särskilt lågt pris men landstingen får samtidigt inte neka patienten omedelbar vård på grund av bristande betalningsförmåga. 
I debatten förs en rad principer fram, inte sällan med utgångspunkt i olagligheten att inte ha ett tillstånd att få vistas i landet. Det borde rimligen vara något som på andra områden är viktiga hänsyn men får helt enkelt inte vara grund när vården organiseras och ska ges. Jag tror vare sig jag själv, Röda korset eller andra MR-organisatoner och inte heller den papperslöse här talar om dyra skönhetsoperationer. Och jag har mycket svårt att tänka mig en strid ström av sjukvårdspatienter från världens alla hörn om det som uppenbarligen är lagens mening också tillämpas lika över landet i stället för att vårdens personal ska tvingas avgöra.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kristdemokraterna under fyra procent nästa mätning

Ok. Sanna Rayman på Svenska Dagbladets ledarredaktion och blogg ska främst i dagarna gratuleras för förlovning. Och möjligen, för att tala det språket, är dagens inlägg på ledarbloggen i alla fall i närheten av värde att älska. Det spar mig tid och ger mig mer sömn och jag tackar. Temat är kristdemokraternas ungdomsförbunds ledare Charlie Weimers som på Aftonbladets debattsida menar att (S) är ansvarig för att människors sprutar dricka i Båstad. Sannas kommentar räcker som svar.

Weimer verkar vara i högform och har presterat ytterligare anfallsinlägg idag, nu på toaletter som inte har skylt "med" eller "utan" räcker som insats i en psykiatrisk behandling. Att kristdemokraterna inte har något att tillföra vare sig nu eller framöver bekräftar de låga nivåerna från ungdomsförbundet.
Men det ser inte bättre ut ju äldre de blir. En ledamot i riksdagen skriver så här.

Efter att ha varit i Stockholm och Uppsala några dagar nu och läser om allt som skrivs i tidningarna om Pride festivalen så blir man bara beklämd!....... Jag tycker INTE det är ok att sprida löspenisar och fylla stan med ekivoka budskap...och att alla Stockholms flaggstänger flaggar med RFSL flagga. Jag tycker INTE heller det är ok att skattepengar går till att sponsra Pride och på detta sätt hylla dekadansen som följer i Prides spår.

..Ja, på Pride är det iallfall uppenbart...att min "folkgrupp" den får man hata...och allra mest vi som vill sätta familjen främst och vill att äktenskapet är mellan EN man och EN kvinna!

Kristdemokraterna
, Sverige 2010. Inte konstigt att de i senaste mätningen får fyra procent av väljarstödet. Nästa mätning blir det lägre.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

torsdag 29 juli 2010

Anna Lindberg och gubbarna med makt i svensk idrott



Fullständigt idiotiska, gubbiga, förmodligen före detta, manliga idrottspampar som själva inte nådde något i sin karriär men nu vill kompensera brister i sin idrottsliga gärning med maktpositionen: det verkar det finnas gott om. Yes, Jag är förbannd! Hörde nu ett inslag på SvT sporten om Anna Lindberg: (ett annat än det jag bäddar in här i inlägget)  Just nu, inför London 2012 (OS) fortsätter hon med träningen för att greja ett tävlingsprogram med hopp som mycket väl kan matcha Kina, Kanada och USA i simhopp. Anna verkar köra på, som vanligt under tränaren/mammas Ulrika Knapes ledning.

Däremot satsar svensk idrott inget på Anna Lindberg inför London-OS. Ett hundra procents satsning - det kan inte förväntas av en nybliven mamma. Därför uteblir stödet från idrottsSveriges makthavare, om detta stämmer. 

Någon som vill ta upp tråden och försöka ändra gubbväldet i den här delen av idrotten?

 
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern

Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Hamburgerpolitik eller bara en viktig kampanj för trygg mat?

Johan Cook hade en härlig titel. Han var "ombudsman" på McDonalds huvudkontor i Oak Brook, IL, USA. Ursprungligen en uppgift som mer handlade om relationer med företagets franschisetagare. I en ny roll fick Cook uppdraget att vara "neutral" länk med de anställda. I praktiken ett uppdrag som handlade om att hålla fackföreningarna som vid ca 400 tillfällen hade försökt komma in på arbetsplatserna. Och, för att citera direkt från boken om McDonalds av John F Love;
McDonals uppfattade sig som ett bålverk för den fria företagsamheten och ingen var mer övertygad än Cook själv om att fackföreningarna hotade kreativiteten hos McDonals licenstagare.
Boken beskriver därefter hur Cook organiserar "kommandostyrkor" som skickades iväg till en restaurang så fort facket nalkades.

Kuriosa. Säkert ingen ovanlig inställning i företaget, ens idag. Och kanske en illustration till att svensk borgerlighet verkar trivas innanför restaurangväggarna.

Dagens sanning är att McDonals på ett sätt deltar i valrörelsen, i alla fall indirekt, med budskap från en av moderaternas topprofiler, Filippa Reinfedlt. På underläggen till de tämligen medelmåttigt smakande burgarna är hon taleskvinna för företagets profilering som tryggt matställe där Astma- och allergiförbundets "Tryggare mat-certifiering" är garantin. Filippa har certifierat hamburgerkedjan. Texten på brickunderlägget inleds med:
Hej!
Jag heter Filippa Reinfeldt och är talesperson för Moderaterna i sjukvårdsfrågor.
Jag blir väldigt nyfiken av värdet för moderaterna på den inledande raden, i stort sett en annons. Dessutom oerhört mycket mer trovärdig, insatt i ett sammanhang med hälsa och välmående, ja till och med kontrasterna "liv och död" - trygghet för allergiker som äter på stället. Samtidigt ovärderligt för moderaterna.

Det är självklart inte moderaternas fel. Jag skulle tacka ja ett sådant erbjudande om jag var i deras kläder. Men det framkallar en bismak som inte ens företagets MarängSviss kan dölja...(jag har också laster...).Jag och många med mig har tidigare tjatat om den där öppna redovisningen av partiets bidrag där (m) varit hemlighetens parti. Men kommer vändningen nu i form av ett återtåg till 70-talets direkta företagsstöd till partiet? Eller kanske lite mer sofistikerat som i det här fallet? 

McDonalds
ska vara vallokal på ett par platser. Det är lovvärt att demokratin får göra sitt inträde också där. Att erbjuda människor att rösta där de vistas är helt okey. Men det gäller att städa bort pappersbilderna av Filippa, annars är det brott mot vallagen.
3 § På ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta får det inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val.
Det där är något som bolaget måste följa. En lag. Inte ens de medelmåttiga hamburgarnas kedja kan bortse från det. Just den där sista punkten är min största och direkta kritik. Den andra är att  McDonals inte har markerat att (om det inte är köpt reklamplats) det är en annan roll än att vara moderat profil som Filippa Reinfeldt finns på brickunderlläggen. Om det nu är så.

Fler som bloggar:
Annika Högberg, Kulturbloggen, Martin Moberg,
ETC skriver om brickunderlägget liksom Efter arbetet.
Artikel i GP med McDonalds och Astma-och allergiförbundet samt förbundets valblogg (!)

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Megafoninlägg om en bättre folkhälsa

Jag brukar med emfas protestera när jag får kommentarer om att vara "megafon". Ett sätt att vara det är att rakt av publicera sitt partis skrifter och pressmeddelanden, utan eget tänk. Du som läser min blogg vet att jag i princip alltid skriver själv. Här dock ett "lunchundantag" och här är jag, medges, "megafon". Med stolthet!!

Ilija Batljans kommenterar i ett pressmeddelande:
– En god folkhälsa är oerhört viktigt. Omkring 70 procent av den åtgärdbara sjukligheten är kopplad till livsstilsrelaterade faktorer som rökning, alkoholriskbruk och fetma. Därför kommer vårdcentralerna i det gemensamma rödgröna förslaget till nytt vårdval, Hälsoval Stockholm, ges tid och mer resurser för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Vinner vi landstingsvalet lovar jag en omställning av sjukvårdens resurser mot mer förebyggande och hälsofrämjande arbete, avslutar Ilija Batljan.

FÖRSLAGEN I KORTHET:
1. En stockholmsk s.k. Marmotkommission ska tillsättas för att ta fram olika förslag för att minska de stora skillnaderna i hälsa i Stockholms län.
2. Start av H-centralen på T-centralen.
3. Ungdomsmottagningarna ska hållas öppna under sommaren.
4. Öka vårdcentralernas inriktning på förebyggande hälsovård.
5. Hälsocentraler i drift tillsammans med pensionärs- och patientorganisationer. I Danmark finns en modell för hälsofrämjande rehabilitering där patientgrupper med stroke, hjärt-kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar, astma/allergi, diabetes, kol och övervikt i grupp lär sig att leva ett mer hälsosamt liv. Vi vill utreda möjligheterna till Hälsocentraler i samverkan med patientorganisationerna och pensionärsorganisationerna.
6. Hälsokommunikatörer. Socialdemokraterna vill investera i hälsokommunikatörer för att förbättra folkhälsan. Uppdraget innebär att vara en resurs som kan lotsa människor rätt och verka för en sundare livsstil. Hälsokommunikatörerna ska bland annat finnas på vårdcentraler och akutmottagningar, men också i bostadsområden och skolor i områden med sämre folkhälsa.
7. Utvecklat samarbete med idrottsrörelsen och föreningslivet för att öka alla barns möjligheter till en rik fritid och mer fysisk aktivitet.
8. Ställa hälso- och sjukvårdens kompetens till förfogande för de skolor och förskolor som vill bli hälsocertifierade, genom en systematisk genomgång av skolmat, skolhälsovård, motion på schemat och uppmuntrande till aktiv lek.
9. Extra resurser ska avsättas för att främja folkhälsoforskning bl.a. interventionsforskning när det gäller förebyggande av kroniska sjukdomar

Mer info här.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kontinenten Afrika - Om rent vatten och oljeutsläpp

Ekot har idag ett repotage som i alla fall ger mig rysningar och möjligen en känsla av dåligt samvete. Dåligt samvete därför att jag inte heller har sett det, hört det och därmed inte reagerat. I Nigerdeltat har Shell pumpat ut olja, på samma sätt som vi nu ser BP:s "hål" göra utanför USA. Ett globalt medialt fokus "over there" men knappast vad gäller Nigeria. I inslaget berättas om 5.000 olika läckage sedan företaget Shell för 50 år sedan började utvinna den nigerianska oljan. 2 miljarder liter olja rakt ut i våtmarkerna, från ett företag som idag väntas presentera ett kvartalsresultat på över 16 miljarder.

Förra
blogginlägget om Afrika handlade om ett annat "multinationellt företag, Coca Cola, som antyddes vara den afrikanska kontinentens räddare. Då var grunden för agerandet att säkra vattentäkter för den egna läskedrycken. Idag, samma dag som Ekot berättar om Shells oljeläckage, förmedlar medier nyheten att FN har förklarat vatten som en mänsklig rättighet, vad jag förstår ett resultat av UNDP:s rekommendation för fyra år sedan och nu på initiativ av Bolivia. Sverige röstade av någon anledning inte ja till förslaget utan lade ner rösten (?)     

Mp
i riksdagen har frågat Carl Bildt om detta och det ska bli intressant att se svaret.

Att direkt påverka multinationella företag är kanske svårt. Men något kan man göra. Vill man inte verka inom ett parti så finns det andra organisationer att ge stöd till och bli medlem i. För egen del är jag medlem i Amnesty som just nu har kampanj om att väcka politiker kring frågor om mänskliga rättigheter. Dit hör nu vatten, även om inte Sverige har stött kravet. Och visst borde rätten att slippa oljeutsläpp från vare sig Shell eller BP också vara en mänsklig rättighet.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Dolda män och kvinnor med makt


Stockholms finansborgarråd Sten Nordin är känd av knappt en fjärdedel av de väljare han styr över. Det säger i alla fall en undersökning som gjort av Svenska dagbladet där 100 väljare har fått se bilder på makthavarna. Carin Jämtin var igenkänd av 33 personer. För övriga borgarråd såg det ännu dystrare ut. Ett fåtal visste vem Lotta Edholm var och detsamma med Ewa Samuelsson. Ingen kände igen Ann-Margarethe Livh och, för oss som bloggar en "sorgens uppgift": Sexan på Knufflistan, centerns Per Ankersjö, hamnade i samma trista mörker med noll i kännedom.

Det där är ju huvudstaden. Runt densamma kretsar 25 andra kommuner. Totalt 1.372 ledamöter av olika kommunfullmäktige som förmodligen lever ett ännu mer okänt makthavarliv än de sex i ledningen för huvudstaden. Frågan är om det är ett problem? Anna Gustafsson, SvD, analyserar under rubriken "Dolda makthavare hotar demokratin". Det låter mycket allvarligt.

Professor Gullan Gidlund har en förklaring i artikeln:
–Vi kanske inte har så färgstarka politiker i Stockholm längre. Partierna har väldigt svårt att rekrytera nya personer, och det kan hända att de som sitter nu är ganska tråkiga, och därför inte får uppmärksamheten de behöver
Jag tycker att det brister kraftigt i demokratin när kännedomen om makthavare är så skral. Däremot är det mycket tveksamt om man ska beskriva det som "hot mot demokratin" som ju i grunden bygger på partierna och inte på personer. Som också SvD-artikeln är ett uttryck för, glöms ju en stor del av länet bort. Och i ett läge med bortglömda makthavare och noll i medial bevakning finns förstås risker och det är olyckligt. Men hot är jag nog inte beredd att beskriva det som.

I
diskussionerna om nätverksbaserade väljardialoger (f.d "sociala medier) har jag betonat att politiska företrädare måste använda de kanaler som finns för dialog. Om väljare söker sig till nätet för sina politiska kontakter så måste också de förtroendevalda finnas där. Så är det med de sex borgarråden som redan i dag är mer eller mindre nätaktiva. På samma sätt som ledarna kan också "vanliga ledamöter" ta sin del av ansvaret för att hålla kanalerna öppna gentemot väljarna.

Möjligen är inte "igenkänning" av borgarråd på bild eller inte ett exakt mätetal för hur det står till med demokratin. Går man vidare och ser enskilda ledamöters kontakter inom och utom partier, med idrottsföreningar, grannar, arbetskompisar, kontakter med andra genom skola och förskola, deltagande i det lokala motionsloppet och mycket annat, tror jag att nätet mellan valda och väljare kommer att se mycket bättre ut. Mycket kan göras och mycket ska göras, både av partierna och de enskilda. Men man ska inte överdriva betydelsen av att ett borgarråd inte känns igen på bild. Och vad beträffar professorns analys av tråkigheten hos de valda låter jag det vara helt osagt på denna blogg.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

onsdag 28 juli 2010

Hög Sverigedemokrat om Pride: "får normalt funtad människa att känna avsky och få kväljningar"

[uppdatering av rubriken för rätt syftning]
[uppdatering 2]
Botten
kan tydligen aldrig nå botten. Hyckleriet ges aldrig något gräns. Läser om Sverigedemokraternas ledare (just så, "ledare") som nu ger sig ut i gråtspel därför att Pride inte önskar ha hans parti där. Åkesson slår då tillbaks och gör det med angrepp på "islam", helt enligt den spyframkallande kampanj som "partiet" driver ganska fränt på alla håll och kanter.

Samma Åkesson, hur polerad han än är, leder ett parti som förvisso och säkert medvetet inte verkar ha särskilt mycket skrivna texter kring homo-, bi- och transpersoner. Särskilt inte om deras rättigheter.

Av det omvända finns mer. Sverigedemokraten snett under Åkesson i "Parteiführung" skrev 2008 i ett internt partialster som också återgavs på bloggen. Rubriken "Botten måste snart vara nådd..."
det är kanske dithän samhället håller på att gå? Vad är det som säger att den sk normaliseringen slutar med att homo-, bi- och transpersoner (hbt-personer) skall ”normaliseras”? Varför inte personer som begår tidelag (sex med djur) eller pedofili (sex med underåriga)?

Dessa sexuella avarter är inte normala och kommer aldrig att vara normala. Normalt är det som vi människor är skapta för, det vill säga att kunna få avkomma och föra släktträdet vidare. Och mig veterligen är detta något som sker mellan en vuxen man och en vuxen kvinna – inte mellan två män eller mellan två kvinnor eller mellan några andra konstellationer.
Detta alster av partisekreteraren var en uppföljning av ett tidigare inlägg som av någon märklighet alltid verkar komma inför Prideveckan. Där skrev Söder (2003)

Igår inleddes homojippot Pride i vår anrika huvudstad. Sjukliga beteenden som skulle få vilken normalt funtad människa att känna avsky och få kväljningar är idag helt plötsligt normala beteenden, enligt massmedierna och våra politiker.
Min valrörelse kommer inte att ägnas åt Sverigedemokrater. Mina blogginlägg kommer inte heller att ägnas till det. Vi har ett viktigt val framför oss. Men dagens utspel kan i alla fall kort noteras just därför att man använder en grupp man själva har så djupt förakt för till att slå på en annan grupp där man hyser samma iskalla känslor. Jag känner igen det där från Europas historia.

Om SD:s nyuppväckta försvar för HBT och om det sedvanliga utmålandet av islam som en farsot över Sverige säger RFSL:s Ulrika Westerlund:
Gemensamt för de länder som har hårdast lagar mot homosexualitet är att de är gamla brittiska kolonier, inte muslimska stater
Sverigedemokraterna som enligt den värmländska företrädaren i Filipstad, (tidigare aktiv nazist) behövs för att rädda fornminnen, julafton och midsommarafton påstås nu också behövas för HBT-personers rättigheter. Det första är nog ärligt menat utifrån en ärlig tro. Det andra tror jag personligen helt enkelt är bullshit.

Uppdatering 2:
Brukar av olika skäl inte kommentera avhopp från partier. Dagens dito av kandidaten Staffan Gising är ett berättigat undantag. Det bekräftar den bild som ligger till grund för detta inlägg.

Bloggat: Jardenberg kommenterar, Peter Högberg, Torbjörn Jerlerup,
läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Reinfeldt-intervju om att vara de välbeställdas parti och "bäst att fixa jobb"

I Expressens partiledarintervju har dagen bjudit på Fredrik Reinfeldt som "intervjuoffer". Det är förstås spännande, inte minst mot bakgrund av dagens opininsläge att se Reinfeldts svar på aktuella frågor. Jag har ända sen min tid på S-riksdagsgruppen då jag bland annat hade omvärldsbevakningen på mitt bord, varit ärligt imponerad av Reinfeldts ärlighet. I dagens intervju fortsätter det. En ärlighet om att moderaterna är ett parti som i väljarnas ögon har en "överklasstämpel" och en ärlig öppenhet att partiet då får "försöka ändra bilden". Därför har Reinfeldt ingen som helst svårighet att svara på frågor om exempelvis det dokument som (m) skickade ut om bland annat klädsel.
– Eftersom vi vet att när man frågar om vad som mest utmärker vårt parti, så kommer att vi företräder välbeställda människor alltid nästan högst.
Som en del av intervjun får Reinfeldt presentera sitt "valtal":
Om du gillar frihet, och om du tror på människans inre kraft, då är Moderaterna partiet för dig. Vi är bäst på att se till att folk får jobb, att ansvaret för offentliga finanser är god, och vi satsar dessutom kärnan av välfärden och sätter det före stora bidragsökningar till dem som inte jobbar. Nu jobbar inte alltid alla, men vi lovar att hålla ordning på ekonomin och att ta ansvar för Sverige.
Det är mot bakgrund av läget på arbetsmarknaden intressant med meningen "Vi är bäst på att se till att folk får jobb," Man kan bara hoppas att det uttalandet kommer att lagras i underlag för ledarsidor och nyhetsartiklar till valrörelsen. Det visar att moderatledaren har mycket låga krav på sitt jobbskapande.

Reinfeldt stänger dörren till att flörta med Miljöpartiet. Det är kanske inte så märkligt med tanke på det ointresse som Reinfeldt har uttalat för miljöfrågorna och det underkännande som partiet får av Naturskyddsföreningen. Svante Axelssons omdöme:
– Vi har undersökt regeringar ur miljösynpunkt sedan 80-talet. Det här är en av de sämsta som vi sett. Tidigare har man gått framåt men i för låg hastighet. Det är sällan man gjort så många bakåtsteg som under den här perioden
Reinfeldt tar då andra argument än miljön.
– Nej, deras parti fattar kongressbeslut som kraftigt ifrågasätter arbetslinjen och arbetets värde. Det är som att hälla vatten på den eld som driver oss.
Jag ska fundera vidare på hur jag ser på det där uttalandet. Tidigare har ju frågan varit uppe när det har handlat om vad Reinfeldt gör om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. När han tidigare pressades om detta, ja, det var då blinkningarna till Maria Wetterstrand började. Ett ödets ironi att han slår igen dörren helt till Mp samma dag som SD i en mätning ligger på riksdagsplats.

Hur ser det ut med regeringens säkerthetspolitiska syn? Expressen hänvisar till partiledarintervjun med Jan Björklund om hotet från Ryssland. Reinfeldt får frågan:
– Vi kan inte hävda att vi har något land i vår närhet som har som militär doktrin att försöka ta och dominera svenskt territorium.
En liten spricka i alliansen i alla fall...

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Sjukvården inför valdagen

[uppdatering]I min lilla serie om "rödgrön fördel" har jag i ett par inlägg berört sjukvården. Det är självklart eftersom en fungerande sjukvård, ökad tillgänglighet och en jämlik vård efter behov inte bara är en fråga om "liv och död" för oss som människor. Det är också en av valets viktigaste frågor där väljarna kräver besked.

Därför är inlägget som det Sanna Rayman idag skriver på SvD:s ledarsida viktigt för att hålla igång sjukvårdsdebatten. SvD följer med det upp den artikel som fanns i gårdagens tidning om de två blockens olika syn på sjukvården. (kommenterade det här) I stort är det ett inlägg värt att läsas som handlar om hur vården kan bli effektivare på ett sätt som både ger patienten snabbare vård och som gör att vi använder resurserna mycket bättre. Här finns mycket att göra på många områden. Av vårdens kostnader för akutsomatisk vård bedöms exempelvis läkemedelsbiverkningar, ofta hos äldre, stå för kanske tio procent. Det är gigantiska kostnader som läggs på helt onödigt mänskligt lidande och som i många fall beror på att vården inte har en samlad bild över alla piller som skrivs ut till patienten.

Det stora politiska "slaget" handlar bland annat om hur mycket resurser som ska avsättas för att minska köer. Till en del har köerna under det senaste året minskat därför att landstingen har delat upp köerna. Begrepp som "patientvald väntan" har införts för att kunna få del av statliga pengar. Uppenbarligen har inte tillräckligt gjorts trots det, eftersom vårdköerna är kvar.

Ett annat område som verkligen avgörs på valdagen är hur vården ska kunna bli jämlik och ges till patienter efter de behov som finns. I vårt landsting visar forskningen att den somatiska slutenvåren i hög utsträckning ges efter behov. Det är sämre ställt med primärvården, den gren av vården som ska vara patientens bas, som ska jobba förebyggande, vara första linjens psykiatri och som borde ha olika slags kompetenser för att kunna ta med äldre, multisjuka patienter på ett bra sätt.

Om jämlik vård skrev jag i inlägget i går:
Min bästa illustration kommer från professor Bo Sundqvist vid fd Allmänmedicin i Stockholm. I en artikel läste jag om hans exempel: Om vi i Sverige har mål om en "vård på lika villkor" och ett mål om en läkare per 1.500 invånare så kanske de medicinska behoven i områden som Flemingsberg gör att kravet måste sättas till 800-900 invånare per läkare. Därtill kanske fler distriktssköterskor och en inriktning mot ett bredare folkhälsoarbete. Med den färdväg som vården nu är inriktad på i Stockholm ger vi inte bara upp ambitionerna att fördela resurser till en nivå som forskningen säger är viktig om en jämlik vård ska uppnås.
Sjukvården i Stockholms län har inte bara förändrats med några fler vårdcentraler i innerstaden samtidigt som vården i Alby, Fittja, Hallunda och Vårby har fått sämre förutsättningar. Jag menar att förändringarna är mycket större. Redan före vårdvalet borde, om vården ska ges efter behov, mer resurser ha tillförts i omräden med hög sjuklighet. Det blev tvärt om. I stället för att öka ambitionerna om det blev målet att inte ha områden som helt saknar närsjukvård!

Det finns många poänger i Sanna Raymans artikel men på en punkt har hon tokfel: Hon påstår att det hos alliansen inte har funnits prestige när det gäller vårdvalet och dess ersättningar. Mer fel än så kan man knappast ha. Och även om man nu börjar fatta att tolkersättning inte löser alla problem så har prestigen om det egna systemet funnits från första dagen i Stockholm.I andra landsting har samtalstonen varit bättre.

Ibland låter det som om partierna nu börjar bli allt mer överenens om vårdfrågor. Den stora förändringen har moderaterna gjort av sin retorik och har i sina senaste vårdpolitiska skrivningar börjat använda begrepp som "jämlikhet" och annat. Enligt samma dokument ska vården enligt partiet, ges till alla, efter behov och vara skattefinansierat. Man kan förstås beskriva det som en viktig seger för socialdemokratiska värderingar. Men hur ser praktiken ut? Tvärt om.

Kent Persson bidrar till debatten med ett inlägg där redan rubriken väcker frågor. "Ransonering av vård" verkar vara något som gäller efter fyra år med alliansregering? Vård och resurser: Moderaterna har i regeringen sänkt skatter för 100 miljarder. I Stockholms län har man gjort detsamma vilket innebär en 800 miljoner mindre att avsätta till vården. I senaste beslutet i vår sjukvårdsnämnd tog alliansen ett beslut om att avsätta mer till "insatser för att klarar vårdgarantin" med ett tak på 100 miljoner, en ganska liten summa i sammanhanget. Varje väljare bör nog minnas att det i det flesta landsting och i Sverige som helhet är moderaterna och alliansen som idag står för "ransoneringen". Inför den kommande perioden verkar fokuset vara dels att sälja Danderyds sjukhus, dels att sänkta skatten "tioöring för tioöring. Ger det förutsättningar för "köfri vård"?

Sjukvården kan mycket väl vara frågan som avgör valet. Därför är det viktigt att alternativen blir tydliga.

Uppdatering:
Allmänläkaren Bertil Hagström skriver i Aftonbladet om ett perspektiv på "de inre organisatoriska frågorna" i vården som jag tror är viktigt, allmänt men också utifrån vårdens uppdrag att ställa upp till mer av förebyggande hälsoarbete. Det berör inte minst Stockholm, som har en stor andel specialister och alltför få läkare och andra kompetenser i primärvården.

Fler som bloggar:

- Signerat Kjellberg om jämlik vård är möjlig.
- Kent Persson om bland annat vinster som inslag i vården.
- Peter Högberg med ett bra sjukvårdsinlägg.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

"Det är storm, det är strid..."

Dagens opinionsmätning kommer att följas av många fler. Att allianspartierna ser ut ha gå in i valrörelsens slutskede med ett försprång är förstås mindre trevligt än tidigare. Min högst personliga gissning är att det handlar om två saker: En tidigare mobilisering av alliansväljare samtidigt som många rödgröna väljare fortfarande slumrar på soffan. Och det andra att moderaterna tidigare har haft framgångar på de andra allianspartiernas bekostnad medan (S) har släppt till till det medvindsgynnade miljöpartiet.

Kristdemokraterna ligger i dagens mätning precis på gränsen till riksdagen. Det innebär att alliansen, trots moderaternas framgångar, kommer att driva en mycket nervös valrörelse med ett hot över sig att Reinfeldt faller på kristdemokraternas uttåg ur parlamentet. Min gissning är att det inte blir så. En del av de moderatata väljarna ser säkert uppgiften som "kamrat fyra procent". Men hårresande nervöst lär det bli.

På samma nivå ligger SD där signalen förmodligen är den omvända mot KD: i stället för nedslående blir närheten till riksdagsplatsen en sporre som gissningsvis ger draghjälp när partiet ska ha ut sina valarbetare. Att SD-s valarbetare ler i varje gathörn framöver kommer inte att göra deras politik eller grundvärderingar ett uns bättre. Det är samma gamla ytterhöger som bygger politiken på misstro och främlingsfientlighet. Ett sådant parti kan Sveriges riksdag klara sig utan.

För socialdemokratins del handlar de kommande veckorna om valarbetete. Att berätta om det egna förslagen, om "möjligheternas Sverige, om det rödgröna alternativet. Men också om att fylla sin uppgift som opposition, granskare av makten. Den största frågan har Reinfeldt själv noterat: hur regeringen klarade jobben ska utvärderas och efter detta ska regeringen dömas. Socialdemokratisk intern debatt och konstruktiv kritik är alltid viktig - till och med en överlevnadsfråga. Men det måste få vara till efter valdagen, hur mycket än de politiska motståndarna kommer att försöka "spela in" såna frågor som "störningsmoment". Politisk storm och strid, som det sjungs i en gammal sång. "Det är seger för sanning och rätt". Ett väldigt viktigt mål.

Gammelmedier: DN. AB, SVD, EXP
Bloggare:
- Tokmoderaten med exempel på det jag skriver ovan om störningsfrågor. Han ser gärna att partiet  diskuterar partiledarfrågan som inte är en fråga.
- Per Ankersjö med ett saltkar att strö i något lämpligt sår, kanske?

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

tisdag 27 juli 2010

Politik , person, Aftonbladet och ett grattis till Claes Eriksson



En
"höjdare" i svensk politisk journalistik, så får man väl beteckna dagens artikel i Aftonbladet. "Littorinbladet" spår att Alliansen vinner valet. Förklaringen är inte politiken (självklart) utan det faktum att alliansföreträdarna har bildmässiga företräden. Nåväl, för egen del gör jag här ingen jämförelse mellan låt oss säga Sahlin eller Björklund, Maria Wetterstrand eller Maud Olofsson.

Jag tar förstås detta på stort allvar och ser över mina egna bilder inför valprofileringen. Vad sägs om den vänstra?


Fler reagerar: Peter Högberg putsar flinten, Johan Westerholm utvecklar kritiken, Marika Lindgren Åsbrink om vad politiskt vardagsgnet är, Dan Andersson på Newsmill om politisk journalistik, Roger Jönsson om fjanterier..

Politik ja:
Idag fyller en av landets skarpaste kulturella och politiska "hjärnor", Galenskaparnas Claes Eriksson, 60 år. Passar på att framföra ett stort GRATTIS!

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant  gLäs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Jämlikheten valets riktigt skarpa duell

Är din livssituation beroende på dina egna val? Har den plats du bor på eller dina föräldrars bakgrund någon som helst påverkan på ditt liv? Ska politiken på något sätt och på några områden "ställa tillrätta", eller kanske mer rätt uttryckt i någon mån försöka utjämna olikheter i människors livsbetingelser? Och om den nu ska det, vilka verktyg finns? Och om nu skatten är ett verktyg, hur väger vi dess omfattning mot det privata konsumtionsutrymmet?

Jag tror att valets stora duell kommer att landa där, när vi den 20 september summerar valrörelsen. Och jag hoppas att det blir så. Det handlar om den kraftiga kursomläggning som Sverige nu har ställt in autopiloten mot ska fortsätta eller om kursen ska kunna justeras för att nå lite fastare och tryggare hamnar.

En
av socialdemokratins viktigaste ideologiska utgångspunkter har också Mona Sahlin berört i både Almedalstalet och den nya boken. Rätten för oss människor att få flera möjligheter i livet. Ett av de tydligaste och viktigaste som dessutom avgör mycket av position, av senare lön och livsförutsättningar i övrigt handlar om skolan. Det är mycket gammal kunskap att skolresultat hänger ihop med social bakgrund och inte minst med föräldrarnas studiebakgrund. "Skolan- ett klassamhälle", om du så vill. Att med politiken som verktyg försöka ge de elever som har sämre förutsättningar goda möjligheter att klara skolan. Det är en viktig utgångspunkt för mitt parti. I den politiska debatten låter det som om våra motståndare ser "rätten att välja skola" som alltings lösning. Jag tror inte det räcker.

Igår visade Rapport ett inslag om en sommarskola i Trosa. Matte, svenska och engelska står på sommarlovsschemat. En alldeles utmärkt investering för framtiden som de elevernas föräldrar gör. För 7.000 kronor får de möjlighet att lägga en bättre grund för studierna. Det är, som sägs i inslaget, inte elever som behöver läsa upp från IG till G som går på lägret. I stället är det motiverade elver som siktar på en förbättring från VG till MVG  som dominerar totalt. Jag understryker: det är underbart med så studiemotiverade elever och inte alls något att fördöma. Men i en tanke om samhällsmodell och om man har ambitioner med en skola för alla är det oerhört viktigt att se och förstå utvecklingen.
De som saknades på sommarkursen, de som utan tvekan hade ett stort behov av stöd. När och var och med vilka medel får de sin "sommarkurs"?

Regeringens beslut om nya regler för intag till högskolan kan förstås ses som den viktiga fråga det är i sig. Men sätt in det i det större sammanhanget så blir det den kanske tydligaste illustrationen om den nya kursen mot mörkare vatten. Jag vill inte dit, till det Sverige, som stoppar och hindrar människor som en gång inte har nått ända fram.

Idag har Svenska dagbladet ett repotage om sjukvården inför valet. Tidningen tror att ojämlikheter i vården blir en het valfråga. På samma sätt som i skolan står den politiska matchen om synen på hur det "sociala arvet" påverkar hälsan. Jag hör ganska ofta hur borgerliga företrädare lyfter fram forskning och kunskaper som viktiga för politiska beslut. Om det är något vi har verklig kunskap om så är det hälsans koppling till klass. Den nationella debatten ska fokusera på hur Sverige ser ut. Där finns ojämlikhet och orättvisor som politiken måste möta. Men skillnaderna blir så tydliga i storstadsregionerna.

Min bästa illustration kommer från professor Bo Sundqvist vid fd Allmänmedicin i Stockholm. I en artikel läste jag om hans exempel: Om vi i Sverige har mål om en "vård på lika villkor" och ett mål om en läkare per 1.500 invånare så kanske de medicinska behoven i områden som Flemingsberg gör att kravet måste sättas till 800-900 invånare per läkare. Därtill kanske fler distriktssköterskor och en inriktning mot ett bredare folkhälsoarbete. Med den färdväg som vården nu är inriktad på i Stockholm ger vi inte bara upp ambitionerna att fördela resurser till en nivå som forskningen säger är viktig om en jämlik vård ska uppnås. Vården tar, precis som på skolområdet, utgångspunkten i de friska, de med redan bra utbud av vård, och fördelar resurser efter det. I mitt landsting har det, ganska skrämmande nog, försvarats med att det inte finns områden som helt saknar vård (!). En häpnadsväckande utgångspunkt för den som tycker att sjuklighet ska avgöra hur vården ser ut.

I
debatten om socialbidrag och fattigdomen hade ökat eller inte i Sverige finns också inslag som lyfter fram den stora valfrågan om jämlikheten. Bloggaren Mattias Lundbäck skrev ett inlägg med rubriken "Fattigdom eller avundsjuka". Själva sakfrågan var om begreppet "relativ¨fattigdom" eller "absolut" elände skulle användas. På ett sätt tycker jag rubriken fångar oerhört mycket av det stora vägvalet för Sverige, även om det kanske inte var avsikten. Varje åtgärd och varje politisk möjlighet att korrigera ojämlikheter mellan människor i Sverige har mötts med "avundsargumentet". I stället för att peka på vägar att minska skillnader blir motståndarnas utgångspunkt de väletablerades. Avundsjukan, ett begrepp med så mycket av inlindat förakt, blir det heliga ordet för att hålla tillbaks krav på förändring och på politik som omfördelar. För omfördelning och det avskydda begreppet "fördelningspolitik" är nu ett begravt begrepp i Sverige. 

"Möjligheternas land" - hur skapar vi det bäst? Några tror på politiken som verktyg för att minska skillnader i livsförutsättningar. Andra tror på annat: Kanske att klyftor och skillnader ska sporra de som är efter att komma före? Jag är lite osäker på de innersta tankarna hos allianspartierna men det verkar vara så. Ändå blir mina tankar om valrörelsen att jämlikheten kommer att vara en röd tråd i många debatter. Jag är förstås helt säker på att socialdemokratin och de rödgröna har mycket stora chanser att vinna hem den debatten. Jämlikhetstanken är bergfast förankrad hos svenska folket. Eller?

Fler som bloggar:
Peter Högberg om klyftor och synvillor, Roger Jönsson om "därför är jag sosse", Annika Högberg om "socialdemokrati", Martin Moberg om retorik och politik, efter inspiration av Johan Westerholm som i sin tur reagerade på Kent Perssons inlägg som också bemöts av Lena Sommestad. Ylva Johansson om fattigdom, Huddingeperspektiv skriver om ålder för att studera, Rasmus Lenefors om välfärdsvalet,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


måndag 26 juli 2010

Förbättring med förhinder - om teknik och bloggande

Överst till höger på min blogg har jag lagt in en ny widget för mitt nya system för kommentarer. Jag har haft "mentalt svårt" för bloggers kommentarssystem vilket jag tyvärr vet att några..har märkt....
I ambitionen att utveckla systemet har jag efter strul med koden till Discus i stället valt IntenseDebate. Ser bra ut men bara ett problem: Jag klickade "visa kommentarer i gamla inlägg" men tyvärr. Efter installationen är rubbet av kommentarer borta.

Avsikten är alltså att förbättra och ge mer funktionella möjligheter för debatt. Det har inte börjat bra...men det bara SKA grejas!


Uppdatering: Notera också att i varje inlägg finns nu den här: Som alltså gör att inlägget är möjligt att e-posta, blogga om, twittra om och köra ut på Fb.

Uppdatering 2
: Gick tillbaka till IntenseDebates installationsdel och noterade att mina två alternativ var: Och jag flyttade från det rekommenderade till...den nedre. F-n vet vad jag kan göra med kommentarer före ikväll.. om de nu finns någonstans..

1Display Intense Debate Comments on:
Only on posts without comments.
This will override the default comment system on your blog, and replace your previous comments. This is beneficial if you want to import your old comments.



Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Wikileaks, Afghanistan och en stjärnsmäll mot jätten



Dagens
världsnyhet är förstås läckan från webbsidan Wikileaks om hemliga rapporter från USA:s krig i Afganistan. "Afghan War Diary, 2004-2010" är en krigsdagbok med över 90.000 dokument direkt från krigszonerna i landet. En av de största läckorna i amerikans militärhistoria. Expressen har några punkter på det innehåll som nu lär skaka USA:
Specialstyrka jagar Talibanledare
En hemlig "svart" specialstyrka jagar Talibanledare för att "döda eller fånga" dem utan rättegång. Den USA-ledda styrkan TF 373 har mer än 2 000 namn på Talibantoppar och al-Qaida-ledare på sin dödslista.
Vid ett tillfälle, den 17 juni 2007, dödades sju afghanska barn av misstag när styrkan var på jakt efter en Talibanledare.
Hundratals civila har skjutits ihjäl

Hundratals civila har dödats i incidenter som hittills varit okända för allmänheten. Ett exempel från december 2008 visar hur en soldat från första bataljonen i 506:e infanteriregementet mejade ned passagerare i en buss som vägrade att sakta farten. Fyra människor dödades och elva skadades av hans automateld.

Skjuter raketer för enorma summor

Den USA-ledda krigföringen blir alltmer beroende av förarlösa plan, drönare, som styrs från en bas i Nevadaöknen i USA. Reaper-planen kostar mer än 100 miljoner kronor styck och avlossar Hellfire-raketer som kostar 800 000 kronor styck. Den 29 augusti 2008 sköt operatören i bunkern i Nevada en Talibankrigare på motorcykel som transporterade vapen.

Ska bli intressant att följa utvecklingen, inte minst med tanke på den uppblossande svenska debatt kring vår närvaro som var på gång redan före Wikileaks.

Avslöjandet har också en annan innebörd: I helgen skickade Emma "Opassande" en inbjudan att delta i en framtidsdiskussion om visioner kring informationspolitik. Hon har sammanfattat inkomna bidrag i ett par inlägg. Det vi ser idag är något som helt enkelt måste inrymmas när man funderar över framtiden. Hur de verktyg för ökad öppenhet som finns på nätet i längden påverkar hittills slutna organisationer. Wikileaks kommer garanterat att följas av fler, och säkert med samma höga trovärdighet som siten också får av etablerade medier som CNN. När inte ens världens mäktigaste militärmakt kan hålla hemligt kommer det att sätta press på alla delar av samhälle, förvaltning och myndighetsutövning som hittills har använt "hemlig" som standardstämpel.

Jag är jätteglad över debatten på nätet om en vision om informationspolitik. Möjligen visar dagens avslöjande att diskussionen också borde sjuda iväg in i olika maktens boningar. "Shit, hur gör vi nu? Vi kan inte längre vara hemliga".

SvD, DN, Ab, Exp, CNN, Ekot

Mer att läsa:

- Satmaran där jag hittade klippet ovan.
- Nemokrati
- Christian Engström
- Magnihasa.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Hemlöshet i Sverige fixas av Norge?




Bilden tagen av Stefan Gustavsson kunde i sig ge något fotopris. Framför en till synes oändlig affischrad där Göran Perssons ansikte vänds mot dig, ligger en hemlös man och slumrar. Det är Stockholm, Sergels torg, någonstans i augusti/september 2006. En bild av att välfärden inte når alla. Nu hamnar bilden fyra år senare på Svenska Dagbladets ledarsida som idag tar upp temat hemlöshet. Angeläget, Viktigt. Svårt. En fråga som borde engagera många, på såväl nationell som kommunal nivå. Det i sig självklara bildvalet blir ändå en trist och (jag tror inte annat) billig politisk retorik. Med en ganska opolitisk och bra text i övrigt lyckas SvD:s ledare ändå göra ansvaret för de hemlösa tydligt utan att säga det. "S ansvar". Men hemlösheten i Stockholm äger rum i en region där nation, landsting och stad styrs av moderaterna, skulle man kunna contra med om politisk retorik är det viktiga. Jag tror att det är svårare än så.

Om jag lägger den avancerade bildretoriken åt sidan träffar Maria Eriksson rätt i sin artikel. Det är bostadsfrågan eller kanske snarare bristen på bostadslösning efter ett straff, en vistelse på vårdinrättning, efter vräkning osv, som måste vara hemlöshetens första lösning. Där har ansvaret under år skickats mellan olika nivåer och olika verksamheter. På något sätt har alla försökt slippa ta ansvar och överföra "kostnadsansvaret" på andra. Det är ovärdigt.

Att SvD skriver idag beror på att Stockholms stadsmission har skickat förfrågan till Norge. Man tycker att svenska politiker och svenskt folk gör alltför lite för att göra något åt hemlösheten. Oljenationen Norge, eller om det nu är att Jens Stoltenberg styr landet, får i stället frågan om bistånd.


Visst snickarar vi i Sverige på strategier, mål, metodstödshandledningar och avsätter om inte miljarder så i alla fall en del miljoner för projekt. Sedan 2002 har Socialstyrelsen har uppdrag att jobba med olika former av "tanke- och erfarenhetsdokument". Samtidigt visar uppföljningarna av strategierna ett ganska oförändrat läge även om det finns ett par små framsteg. Ett av de ämnen som gör hemlöshetsfrågan "medial" är när barn vräks. 85 procent av alla vräkningar handlar om ensamstående men fortfarande berörs barn. I sin analys skriver Socialstyrelsen (juni 2010) att
 antalet barn som berörts av vräkning – då båda eller en av föräldrarna sägs upp från sin bostad – har minskat mellan åren 2008 och 2009 med 14 procent, från 716 till 618 barn. Målet att inga barn ska vräkas är således inte uppnått.
Maria Eriksson får också i en annars viktig artikel in det "centrala" budskapet från Schönfeldts gränd och skriver:
En förklaring kan vara politikens inneboende svaghet att formas efter antingen breda väljargrupper eller smala särintressen. Barnbidrag, a-kassenivåer och rut-avdrag för dem som dricker rosévin i reklamfilmens bakgrund blir alltid större valfrågor – för alla riksdagspartier från vänster till höger – än tak över huvudet för den hemlöse som gör sig osynlig i porten bredvid.
Nåväl. RUT hade möjligtvis inte tagits in som exempel på särintresse.

Oaktat det politiska ansvaret: Sverige har fortfarande hemlöshet, något som borde vara ovärdigt vårt land. Och kanske än mer plågsamt: en del av det beror på ansvarsskyfflande mellan samhällets olika rutor, förmåga att inte ta ansvar och i all retorisk uppslutning om hur viktig frågan är att lösa känns det som att det finns en legitimitet att inte göra särskilt mycket mer.

En sak är väl klar: boendefrågan, eller "Bostad Först"-strategin som Stadsmissionen pläderar för, är helt riktig som startpunkt. Grunden för att klara av att ordna upp sitt liv, klara en behandling osv. Just där slutar Maria Eriksson att skriva. Resonemanget kunde ha fortsatt i om det är rimligt att begära att de hemlösa köper loss sina bostäder som bostadsrätter. Det kunde ha kretsat kring om "ägarlägenhet" är en riktig lösning. Eller till och med; om marknadshyror löser de hemlösas problem. Och möjligen också om läget förbättras utan politiska initiativ, avtal med hyresvärdarna eller ett starkare ansvar för kommunerna. Mats Odell, bostadsministern som inte vill vara det, fick åretes "Bängkäpp" av Situation Stockholm. Jag förstår det.

Fler som bloggar:

Carin Jämtin, Kulturbloggen,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,