tisdag 6 juli 2010

Jan Björklunds dag blev inte ett folkpartilyft

Erkänner utan något som helst omsvep att jag skolkade från gräsmattssittning under dagens tal av Jan Björklund. Tack och lov för snabba medier och bloggare. Precis som Maria såg jag en intervju i TV4. Jan Björklund fick frågor om folkpartiets position i förhållande till moderaterna. Höger eller vänster? Här snirklade Björklund in sig i tveksamheter. Var det höger före eller efter de nya moderaterna eller höger om de gamla? Som Maria reagerade jag på att Björklund inte heller är snabb nog att uppmana väljarna att rösta på sitt parti. "Alliansen" verkade vara tillräckligt.

När jag ser citat och annat från talet ser jag saker jag hört förut. Det man möjligen kan se är att debatten som så långt in på sommaren präglades av skatter nu vänds mot välfärdsfokus. Det verkar inte som ens Björklund hade krav på slopad värnskatt. I stället mer till offentlig sektor i form av äldrevård. Bra att den sidan visar sig hos folkpartiet. Det gäller nu att hålla linjen och inte trilla tillbaks i skattesänkareländet så resultatet blir både och. Det skulle båda illa för svensk ekonomi.

Jan Björklunds uttalande om att det är socialdemokratins skolpolitik som har "svikit arbetarklassens barn" är inte något nytt påhopp men gör mig lika förbannad som alltid. Det borde vara ganska enkelt för en utbildningsminister att ta fram underlag om hur utvecklingen ser ut, både i Sverige och i förhållande till andra länder. Mycket finns att göra. Lägg basen i en skola som sätter höga mål om att elever ska kunna gå vidare. Gör inte som Björklund, med krav på tidigt uppdelning: "Du ska jobba med händer - Du ska jobba med hjärnan". Jag tror och vet att vi som tillhör gruppen "arbetarklassens barn" inte vill ha (tillbaks) den skolan i Sverige. 

Möjligen är folkpartilägret här i Almedalen trots allt nöjda med talet. Ska webbhöra på Annika Beijboms analys av talet i morgon bitti då jag gissar att hon är med på JMW:s talkshow. Men i mina ögon blir folkpartidagen i sin helhet ingen höjdare. Att inte ens först rekommendera en väljare att rösta på det egna partiet är väl lite väl svagt? Och att sen fly bort från de tokeriskattesänkningar man talat om så länge, är i sak mycket gott, men ett politiskt pladask för borgerligheten, folkpartiet och Jan Björklund.

Illustration....antal studenter i grundutbildning vid universitet o högskolor 1945-2004
Mer att läsa:
- Claes Krantz om en avsaknad av liberalism
- Jonas Sjöstedt om en politikens Karlsson på taket.
- Röda Berget om tacksamhet till krig mot kommunismen.
- Roger Jönsson om skillnader i skolpolitik
- Martin Moberg går igenom talet, detsamma gör Rasmus Lenefors.

Medier i övrigt: DN, SvD, Exp, Ekot.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag blir inte klok på vad Björklund vill göra med skolan. Är det katederflum? Den gamla bedrövliga pedagogiken jag själv väste upp med på sextiotalet var verkligen inte ett dugg bättre är den pedagogik han själv kritiserar,

---

Happy Misogyn Wallpapers

- Peter Ingestad