fredag 9 juli 2010

Almedalen, Fredag, Kristdemokraterna, Göran Hägglund

"Twittervännen" och KD-ledaren Göran Hägglund har tillfrisknat och ska tala i kväll här i Almedalen. Efter gårdagens tal av Mona Sahlin har Hägglund förstås dubbla utmaningar: minst: Att retoriskt försöka nå upp till den nya nivån. Och så det mest omöjliga: att kunna berätta om en mer attraktiv politik inför framtiden. Alliansdito eller KD-dito. Oj, vilken utmaning!

I ett par inlägg har jag som uppladdning inför dagen skrivit om Kd. Detta "verklighetens folk" som de gärna kallar sig har svårt med väljartillströmningen och svårt att presentera något som bryter med alliansens storebror och "kannibal", moderaterna, som nu äter på de "småborgerliga". Göran Hägglunds försök att bryta igenom har varit att ta till sig en gammal avdankad retorik från moderaterna som inte passade in i deras "Nya-"kostym. Att tala om politikens gränser och måla en konflikt mellan politik och väljare. I den berättelsen är det förstås vänsterpolitiker som utgör konflikten till väljarna. En och annan tycker kanske att det är förmätet av ett parti med runt fyra procent i väljarstöd att på så sätt döma ut en "vänster" som har uppemot halva väljarstödet.

Vilka besked ser jag då att KD-ledaren ger ikväll?


Jag lyssnar gärna till Göran Hägglunds fortsatta beskrivningar av "verklighetens folk". Inte minst på konkretiseringar. För: i grunden vill ju även hans parti använda politiken som verktyg för att förändra samhället efter deras tro. Okey att vi får acceptera erkännandet att KD inte längre jobbar för att "kristna" Sverige, med all det moralarvegods som ett sådant uppdrag kan innebära för folk. Men om politiken ska bestämma mindre så sägs att "köksborden" ska bestämma mer? Men vad innebär det mer konkret?

Jag läser Peter Johanssons inlägg och vill gärna sno ett par av de frågorna. Sambeskattningen: Kd har beslutat utreda sambeskattning. Kommer Göran Hägglund att driva den frågan i en alliansregering? Och förstås om vårdnadsbidraget som KD nu ska tvinga på alla kommuner och dessutom det dubbla beloppet: Jag är väldigt nyfiken på hur man ser rent idémässigt på det. Förslaget måste som alla reformer ställas mot andra behov och i det här fallet kopplas det naturligt till förskolans resurser. En ökning på ena sidan ger en minskning på andra, eller höjda skatter/omprioriteringar. Vad gör Kd, om man får bestämma?

Tala på, Göran och jag ska lyssna efter svaren.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,