måndag 5 juli 2010

Skolan - ett klassamhälle även nu

Det händer att jag upplever en del samhällsdebatt som ganska märklig. Dagens nyhet att betyg och skolresultat påverkas av elevernas sociala bakgrund är förstås viktig att lära av. Det märkliga är att det framställs som en nyhet. Och jag tror att den valfrihet som sägs orsaka problemen snarare är ett symptom än dess orsak. För att komma tillrätta med grundproblemet krävs helt andra saker.

Ibland har jag i inlägg relaterat till en studiecirkel som jag gick i Strängnäs i slutet av 70-talet. I slutet av 70-talet, alltså. Det var ändå i "skolstaden" Strängnäs, en stad med ganska små skillnader mellan eleverna jämfört med några av de förortsområden som jag därefter har sett på nära håll. En studiecirkel om en uppdelad skola och elever med sämre förutsättningar att klara undervisningen, långt före valfrihetens skälvklara tidevarv.

Vilka ska vara utgångspunkterna när man diskuterar lösningar? Ja, dels varje elevs förutsättningar. Elever är olika och kräver olika stöd, ibland specialresurser, ibland extra hjälp med läsläsning men kanske också att hela skolgången läggs upp efter individens behov. Det måste också finnas inslag i skolan som hela tiden kan parera de inbygda skillnader som ligger i att skolan speglar skillnader i samhället. Visst kan rätten att välja få en kraftigt, negativ effekt för samhället om den förstärker redan stora skillnader. Men den kan också vara en tillgång: Skolor som annars kunde ha mycket stora utmaningar att klara alla elever genom skolan kan genom en rätt använd valfrihet locka till sig elever som annars hade valt en annan skola. Men hela det "konceptets" framgång avgörs av om de där "parerande" inslagen finns som en grundbult.

Att se varje elevs individuella förutsättningar handlar, där betygsresultaten är som sämst, om att ge en språklig grund för eleven. Min känsla är att vi har fått en överglidning till att särskilt stöd och särskilda resurser ges efter diagnoser av elevers sjukdomsbild mer än att man ser till behov av stöd som grundas i sociala faktorer. Förutsättningen för att verkligen lyckas är först att hela nivån för stödresurser höjs, därefter att principerna för rätten till stöd blir betydligt bredare. Görs inte det kommer Dagens Nyheter och Lärarnas Riksförbund att år 2020 kunna presentera ännu en rapport om ökade skillnader i skolan.

Mer att läsa:
- Noterar att Ravennas blogg har ett nästan hyllande av klyftor i skolan. En kommentar till inlägget menar att det är tur att bloggen inte skriver för Piratpartiets räkning. En klok väljare noterar förstås ändå ett av Piratpartiets grundläggande problem där annars ganska förnuftiga åsikter blandas med nyliberalt tankegods.
- Roger Berzell med en i mitt tycke mer motiverad upprördhet
- Olof Olsson på "Huddingeperspektiv" (mp) med mycket klokt om Huddingeelevers behov.
- LR bloggar direkt från Almedalen

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern 
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

4 kommentarer:

Johan Kraft sa...

Noterar med sorg att ni sossar under ert långa regeringsinnehav lyckades förstöra den svenska skolan. Jämför man med det kraftigt borgerliga Finland finns där så gott som inga friskolor, och ingen efterfrågar dem heller.

Under er tid tog ni bort betygen, kommunaliserade skolan och tillät religiösa friskolor. Det är således ert eget fel att skolan missgynnar era väljares barn.

Per sa...

Det är en mycket tråkig utveckling. När jag gick i grundskolan och gymnasiet på 60-talet och tidigt 70-tal så upplevde jag att skolan gav alla en ganska lika chans oavsett bakgrund, ännu mer så på när jag fortsatte KTH.

Jag tror att betygen hade betydelse för detta.

Att komma från ett arbetarhem betydde ofta, och det har nog inte ändrat sig till det bättre, att man inte var lika verbal som andra med annan bakgrund.

Det kan man ta igen vartefter, men det är viktigt att begränsa den verbala förmågans betydelse för betygen till ämnen där den ingår i det som ska bedömas.

Barn från hem utan studietradition tror jag verkligen behöver betyg. Betyg som känns rättvisa och meningsfulla och därför ska de baseras på sådant som är mätbart och vi ska försöka undvika "bedömningssporter" i skolan.

Dessutom, det man inte mäter kan man heller inte korrigera. Vi kanske ska införa betyg både tidigare och ofta.

Jämför med valfri träning. Varje pass är en utmaning. Man mäter hela tiden därför att det är de gradvisa förbättringarna som gör det intressant och roligt.

Jonny sa...

Betyg gynnade arbetarbarn , ni förstörde deras chanser med er betygslösa skola ni införde, grattis.

Tidigare i år lade ekonomie doktor Anna Sjögren vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering fram sin utvärdering av hur det gick för den generation elever som var med när betyg i trean och sexan avskaffades på 1970-talet.

Studien visar att barn i studieovana hem, arbetarbarn till föräldrar med lägre utbildning, missgynnas systematiskt av en betygslös skola. Kvartssamtal med föräldrarna kan inte kompensera för bristen på det kvitto på inlärning som betyg utgör för elever, lärare och föräldrar.

Underlaget är oantastligt. Det omfattar två miljoner elever från slutet av 1950-talet till början av 1970-talet. Den betygslösa skolan blev sämre på att behandla alla lika. Klassmönster slog igenom mer utan betyg.

När betygen avskaffades steg fördubblades andelen flickor till arbetarföräldrar som inte tog gymnasieexamen från åtta till 16 procent. För pojkarna ökade andelen från sju till tio procent. Bara för akademikers söner var utvecklingen positiv - en högre andel gick i den betygslösa skolan vidare till högre studier.

Jonny sa...

Fler som fattat galoppen ...dvs vikten av betyg tidigt ...

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/betygen-ar-ett-stod-for-de-svaga-eleverna_4816515.svd