Idéernas banérförare utan idéer

I jobbkrisens spår har debatten förts om hur fler jobb ska skapas. Regeringen Reinfeldt har fått berättigad kritik av oppositionen för att före valet ha ställt ut löften om fler jobb när verkligheten i stället har gått motsatt väg. Från den "andra sidan" har kritiken nästan uteblivit, möjligen av "solidaritetsskäl" med de borgerliga regeringsvännerna. Men idag skriver två tunga idédebattörer på högersidan, Patrik Engellau och Thomas Gür, på DN Debatt. De återtar Carl Bildts forna uttryck "Den enda vägen". Frågan man ställer sig när man läst alstret är: Vad är det??

De två får betecknas som ideologiska banérförare som ska gå före, vidga gränserna för vad man "kan" säga i en debatt och lanserar politik. Eller för den delen "anti-politik". Man känner igen resonemanget i texten. Artikeln har ett språk som mer leder tankarna till forna tiders debatter med de yngre moderaterna. Ett anti-politiker-tema som säkert går hem på Gimo Herrgård i något MUF-sammanhang. I kritiken mot regeringen pekar man på att regeringen jobbat mycket med morötter och piskor för att öka utbudet av arbetskraft. Det man saknar handlar om åtgärder för att öka efterfrågan.

Precis när man når den punkt där man förväntar sig förslag om vad som ska göras så tar det stopp. Den enda vägen är höljd i dunkel. Hela linjen i artikeln utgår från tanken att politiken inte ska göra någonting. Om det är Engellau och Gürs tanke så får man stå ut med avsaknaden av konkreta idéer. Men lite torftigt känns det för att ha DN Debatt som plats för publicering.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, den nya välfärden, jobb, regeringen, val 2010,

Företagandet som frigörelse?

DN:s ledare slår idag ett slag för företagendet som det optimala redskapet för kvinnors frigörelse.

Kvinnor skulle tjäna på att bryta beroendet av den offentliga sektorns jobb och behöver därför en politik som främjar nyföretagande. Men här saknas fortfarande besked från både den rödgröna och den borgerliga alliansen.

Drivkraften ska här vara "befrielsen" från den offentliga sektorn. Det känns onekligen som en något passiv hållning till företagadet. Däremot är teorin också praktiserad. Utan att i hastigheten hitta något utvärdering av vårdval Stockholm i just detta perspektiv (kvinnligt företagande) som var en av utgångspunkterna, vågar jag gissa att det även på det området ser ganska mörkt ut. I alla fall när det handlar om nya vårdcentraler. Men nyckelfrågan är kanske om det inte är patienter, pensionärer, barn, elever osv, som måste vara utgångspunkten. Inte den form - av privata företagare eller offentligt anställda - i vilken brukare får service, vård osv. Det är kvaliteten som måste styra.

Ser tidskriften Arbetsmarknaden som ger en ganska bra bild i två artiklar om ett växande intresse för nyföretagande. Samtidigt med en nyttig information att det är hårt, tuff och oftast inte alls någon "räkmacka" mot förmögenheter" utan i stället hårt slit till ofta sämre lön än man har som anställd.

Även om DN-ledaren inte har utgångspunkten "arbetslösa" utan kvinnor i stort finns det ändå någon form av trend att arbetslösheten delvis är tänkt att lösas med starta-eget. Ett koncept som förvisso har tillämpats av olika regeringar. Hittade ett citat från en artikel av Janne Näsström, småföretagarkonsult, från hösten som har gett tänkvärt, måhända självklart budskap:

"Nyföretagare som ser arbetet som ett sätt att skaffa sig lön och ledighet går nästan alltid i konkurs. Orsaken är att den viktigaste ingrediensen för framgång saknas"

Frågan är om DN-ledaren nästa gång lägger på det perspektivet till budskapet. Och kanske också tar med något om en av grundförutsättningarna också för välfärdsföretag som växer inom den skattefinansierade sektorn: Det är bra med besked om regeringens planer för statsbidragen till kommun och landsting nästa år och framåt. Bra också för de företagare som DN vill se startade. DN får jättegärna bli mer konkret i vad man menar med att "ta bort trösklar och hinder inom en rad olika områden. Det rör skatter, socialförsäkringar och utbildningspolitik." Jag anar i och för sig.

Fler som skriver:
- Johan Westerholm om bl.a. LOU
- Eva Berglund om kvinnor som gillar offentlig sektor..

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  
 Läs även andra bloggares åsikter om politik, företagande, näringsliv, jämställdhet, DN

Partiledardebatt: Mona kan upprepa SvD:s fråga till Reinfeldt

Jag vet. Det är smått. Det är kort. Det är knappat att det syns för blotta ögat. Det spelar mindre roll. För i dagens Svenska dagbladet hittar jag en högst oväntat kritik mot regeringen Reinfeldt och alliansen. PJ Anders Linder är det som står för den. Han har varit på frukost hos sin tidigare arbetsgivare Timbro och har där fått lyssna till alliansens partisekreterare. Han skriver idag följande: 

Nyföretagandet ska vara högst i Europa, sade Anders Flanking (C). Ett utmärkt mål – men var finns förslagen som kan ta oss dit?

Inte ens på seminarier med Timbro kan alltså en trovärdig politik för företagandet och därmed för nya jobb presenteras av de borgerliga. PJ Anders Linders besvikelse borde många ta del av, inte minst de svenska väljarna när de ska ta ställning till partivalet.

Lägger man ihop det med Dagens nyheters artikel om hur alliansregeringen misslyckats med jobbpolitiken blir Reinfeldts försvarsmöjligheter små. Hur han än vänder och vrider på staplarna ser verkligheten ut som den gör, med fler i utanförskap än när han tillträdde. Hur han än stryker och mixtrar för att dölja texter från före valet 2006 så minns vi löftet "Fler i jobb och färre i utanförskap". Så blev det inte.


Rubriken inbjuder förstås till vidare tankegångar. "Vem häller Tabascho i grytan hos alliansen?"
Om den smakupplevelsen av Reinfeldts politik kan många, inte minst de som drabbats av sjukförsäkringseländet, berätta mer. Mycket mer.



Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, svenska dagbladet, PJ Anders Linder, alliansen, regeringen, fredrik reinfeldt, arbetslöshet, företagande, val 2010, valet 2010, partiledardebatt, superveckan, mona sahlin

Svenskt näringsliv har alltid jobbar för borgerliga valsegrar

Svenskt näringslivs ordförande, "Chipsdrottningen" och huddingebon Signhild Arnegård Hansen låter slående lik en borgerlig politiker när hon kommeterar granskning av rödgrön företagandepolitik....

När det på 70-talet riktades kritik mot att företagen gav stora bidrag till de borgerliga partierna ändrades strategin. Näringslivet bildade själva sina lobbygrupper, bokförlag och tankesmedjor. Dels för att tala direkt för de borgerligas förslag. Men också för att ligga steget före, vara lite i framkant om att förändra Sverige åt det håll de önskade. En annan förklaring var att SAF:s Sture Eskilsson lär ha tröttnat på att borgerligheten var så dåliga på att ta till sig näringslivets synpunkter. (Då som nu) Därför var också alla "celler" med propaganda viktiga.

Av det skälet tar jag ganska lätt på den kritik som Svenskt Näringsliv riktar mot de rödgröna. Att man har synkat kampanjerna så väl att Svenskt näringslivs kritik kommer samma dag som moderata skatteutspel görs på Brännpunkt är väl att vara lite väl "nojig". Det är nog mer ett svar på Centerns utspel i veckan om sänkta skatter. Moderaterna, de nya, har förvisso i retoriken lämnat övertron på skatternas betydelse men värderingsmässigt står man förstås kvar på samma fläck som förut.

Det finns inte något som talar för att den nu förda politiken stimulerar företagande eller skapar nya jobb. Däremot är S-jobbkongressens fokus på jobb, företagande och enstrprenörskap viktigare för tillväxt och jobb än retoriska rapporter från näringslivets politiska avdelningar på Storgatan, Östermalm. Just där är väl dessutom de allra flesta personer som i ett socialdemokratiskt Sverige har fått ganska bra fart på sitt företagande, tack vare eller till trots, kan vi lämna därhän. Bara notera att...

Fler bloggar på NetRoots.


Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, svenskt näringsliv, företagarna, moderaterna, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, jobbkongress, jobbävning,

S-kongressen och företagandet föder alliansoro

Det är ohyggligt sällan. Men någonstans mellan raderna i dagens SvD-ledare av PJ Anders Linder så anar jag ett frö till kritik mot alliansen. Det är ovanligt. Johan Westerholm gör en bra analys av Linders arikel som handlar om alliansens framtid som företagarparti sett i ljuset av bland annat S-kongressens företagar- och entreprenörsfokus. Allt för att stimulera fler jobb, något oerhört viktigt i jobbkrisens och arbetslöshetens Sverige.

PJ Anders Linder varnas för att alliansen kan bli omsprungna av de rödgröna.

Entreprenörskap och självständighet hör nära samman med andra frihetsvärden, som man tyvärr ganska sällan får höra borgerliga politiker ta upp. Om Alliansen begränsar sig till arbetsutbud och budgetbalans medan oppositionen talar företagsamhet, integritet och frihet, kommer regeringen att tappa stort.

Det finns förvisso ännu mer där de rödgröna har en styrka framför alliansen. Sättet att se välfärden som en viktig förutsättning för tillväxt och företagande. En bra skola och goda kommunikationer, ett bostadsbyggandet som ger valfrihet för alla grupper och bostäder åt de man vill anställa. Det viktigaste ju nu tror jag ändå är hela den "kulturella" förändring som S-kongressen innenbär i synen på företagandet.

Möjligen ska man också komma ihåg att prat ger föga stöd hos "praktiker" som framför allt de mindre företagarna. Visst har socialdemokratin haft en lång resa att göra. Tidigare, och möjligen en del kvar också i dag, fokus vid storförtagen är viktigt att bryta. Med kongressen är förutsättningarna goda. Och Linder har en kommentar värd att delvis instämma i och delvis invända mot:

av minst tre skäl måste Alliansen ändå ta charmoffensiven på allvar och kraftigt höja sina egna ambitioner i småföretagarfrågorna. Maud Olofsson får inte lämnas ensam

Invändingen mot gäller Maud Olofsson. Hon må ha en hög ambition att prata mycket. Av resultatet är det sämre. Och när det är valtider förefaller fler företagare trots allt rösta på (S) än på Olofssons parti.

Årets företagarkommun blev Oxelösund. Med tanke på kommunens tradtionella dominans av (S) och industri är det kanske en ypperlig illustration av det som händer. Att Botkyrka, samma S-bastion, hamnar på en bra sjätte plats är väl samma viktiga signal.

1. Oxelösund, Södermanlands län
2. Mörbylånga, Kalmar län
3. Krokom, Jämtlands län
4. Salem, Stockholms län
5. Nacka, Stockholms län
6. Botkyrka, Stockholms län
7. Grästorp, Västra Götalands län
8. Norberg, Västmanlands län
9. Töreboda, Västra Götalands län
10. Orsa, Dalarnas län

Det rödgröna alternativet kommer på allvar att utmana alliansen i valet 2010. Också på området "bästa företagarklimat".

Fler bloggar: Camilla Littorin,
Fler progressiva på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, företagande, företagarna, jobbkongress, jobbkongressen, socialdemokraterna, val 2010, maud olofsson, centern, centerpartiet, svenska dagbladet,

Möjligheternas land - Möjligheternas Stockholm

[uppdaterad] S-kongressen har under några dagar producerat politik som definitivt borde passa storstadsväljaren. Utgångsläget före kongressen var minst sagt kärvt. En signal från väljarna den 7 juni, EU-parlamentsvalet, då (S) blev det fjärde partiet i huvudstaden. Opinionsläget i hela nationen har möjligen varit talat för (S) länge. Stockholmsregionen har varit de bittra undantaget. På en rad områden har kongressen både berört områden som är särskilda för regionen eller som väljarna hos oss tycker är särskilt viktiga.

Fokus på jobbpolitiken under kongressen med företagandet och entreprenörskapet som bas. En inriktning utan att starta i AMS-politik. I stället kraften på förutsättningar för jobben, inte minst i små- och medelstora företag. Den ekonomiska politiken som en annan grund, något som partiet bara måste gå ihop. Kunskap och kompetens som startar i förskolan och upp till forskning, med tydliga kvalitetskrav i skolan.

Kvalitet i välfärden med möjligheter att välja alternativ. Regionens dominans av tjänstesektorn som behandlades särskilt i partiets jobbpolitik. Bostadspolitiken med både krav på en ny "egnahemsrörelse" som möter många stockholmares bostadsdrömmar. Samtidigt en valfrihet att också välja hyresrätten som alternativ: förutsättningar för bostadsbyggandet blir bättre med investeringsstöd och ett "miljardprogram för miljonprogrammet", om upprustning investeringar i tryggare och grönare bostadsområden. Hela ungdomsprogrammet där rätten till bostad är central.

Fler exempel på att socialdemokratin har slipat sin politik för Stockholm: Hela miljö- och klimatpolitiken, där miljöpartiet har stort förtroende men där kongressen har skärpt partiets gröna profil. "Nattis" i förskolan, kampen mot de samhällsklyftor som är särskilt tydliga i stockholmsregionen - klyftor som jag är helt övertygad om att att storstadsväljarna avskyr lika mycket som andra.

Jobbkongressen har på många sätt varit en kongress som har lagt en bättre grund för socialdemokratins kommande valarbete i regionen. Men okey. För min del får "borgarna" gärna tror att segern redan är bärgad. Det är något som alltid brukar straffa sig.

Fler nyare blogginlägg från S-kongressen:
- Progressiva bloggare på NetRoots.

- Anna Vikström, Robert Noord jobbkongressblogg, Johanna Graf, Kulturbloggen, Johan Westerholm, Erik Laakso, Alexandra Einerstam, Thomas Hartman, Eva-Lena Jansson, Åsa Westlund , Ulrika Falk, Jytte Guteland, Karin Bergh, Nathalie Sundesten Landin, Staffan Svärd, Åsa Petersen, Stefans konspirationer.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kongress, jobbkongress, jobbkongressen, mona sahlin, socialdemokraterna,

Schyffert inspirerar - S-kongressen har stärkt S som "den svenska modellens" parti

Generell välfärd är ett nyckelbegrepp för socialdemokratin. "Alla- inte bara några" får inte vara, och är inte, bara ett tomt, retoriskt begrepp. Det måste genomsyra alla politiska ställningstaganden. Under partikongressen har många talare utgått från detta när man lagt förslag och argumenterat. Att partiet under kongressen har haft jobbtemat handlar om att politiken ska ge så goda förutsättningar som möjligt för en grön tillväxt som kan betala välfärden. Välfärden i sig, rätt fördelad, driver också på tillväxt. Trygghet är lönsamt. Det som kallas den "svenska modellen" är en viktig förutsättning för ett ganska litet land som Sverige.

Kongressens betoning av företagande och entreprenörskap ska ses med det perspektivet. I partiets politik ger en bra politik för löntagarna också goda förutsättningar för företagande. Och omvänt: ett bra klimat för företagen ger jobb och tryggar löneutvecklingen samtidigt som det bidrar till välfärden.

Det här har (S) förstått. Många företagare har också förstått det, även om Alliansen verkar har lurat skjortan också av den väljargruppen. I valet 2002 röstade 21 procent av företagarna på (S). Precis som i väljarkåren som helhet tappade vi 2006. 14 procent av företagarna gav sin röst till (S). Trots allt en större andel än de företagare som valde Maud Olofssons parti.

Den moderatledda alliansen och kanske ännu mindre dess språkrör Svenska dagbladet verkar ha förstått sammanhangen. I dag ger PJ Anders Linder en utmärkt illustration på sitt begränsade politiska synfält. Än mindre accepterar man det som en viktig grund för samhällsutveckling. Men visst: Ledaren avslutas ändå, trots vissa sparkar mot S, med att allianspartierna måste skärpa sig i konkurrensen. SvD skriver:

Regeringen Reinfeldt har fattat en del bra beslut för svensk småföretagsamhet, men man har gjort mindre än vad många företagare hoppats och man har inte placerat företagandet i politikens mitt

Genom att bygga politiken med både näringslivets och löntagarnas gemensamma intressen som utgångspunkt har socialdemokratin stärkt sig som det parti som bär den lyckosamma "svenska modellen". Det utesluter verkligen inte en beredskap att om så krävs ta fighten för rättvisa och en en skarp fördelningspolitik. Ett av jobbkongressens viktigaste inslag är att den stärker inriktningen av Socialdemokratin som ett parti i både löntagares och företagares vardag.

Henrik Schyffert tar kanske inte direkt upp det här perspektivet. Men hans "tal" till kongressen var ett av de verkligt inspirerande.

PS: Svenska dagbladet skriver: "Luciano Astudillo må ta av sig hatten för företagarna men ombudsmännen drar hellre ner den över öronen". Jag noterar igen att PJ Anders Linder har en tro på att makten är samlad hos partiets ombudsmän. Möjligen kan det vara en dröm för många av oss men i verkligheten något som det allt krympande och av inflytande urholkade ombudsmannaskrået inte kännetecknas av.

Fler bloggar:
- närliggande tema hos Peter Högberg

Läs fler kongressbloggar:

(Nästan?) alla kongressbloggare: Åsa Lindestam , Joakim Kellner kommunals kongressblogg, Röda Berget , Camilla Wedin ,
Dan Oskarsson , Jonas Morian , Eva Rundkvist Käringen mot strömmen , Åsa Westlund , Johanna Graf , Staffan Svärd , Krassman , S-Buzz , Reza Javid Mohammedsvensson , Erik Laakso På uppstuds , John Johansson , Örebro läns delegationsblogg , VästmanlandsdelegationenLidmans legender , Anders Teljebäck , Gabriel Wikström , Åsa Eriksson , Tingeling , Peter Gustavsson , Lars Wiberg , Darina Agha , Markus Blomberg , Robert Noord , Thomas Bodström , Best of mankind , Fredriks kongressblogg , Fredrik Lundh Sammeli , Rödgrön , S i norr - kongressblogg , S debatt i Jämtlandslän , Mats Engström , Rosemari Södergren med Kulturbloggen , Johan Westerholm på Mitt i steget , Alexandra Einerstam HBT-sossen , Monica Green , Arvid Falk hela redaktionen på plats , Anders Löwdin på Lowdin.com , Claes Krantz och hela gänget bakom sosse.tv och Solidariskt Sverige , Mårten Wedebrand , Nathalie Sundesten Landin , Stefan Wikén Stefans konspirationer, Peter Högberg Högbergs tankar , Viktor Tullgren , Fredrik Jansson tankar från roten , Karin Bergh , Haningeposten , Eva-Lena Jansson , AC Brockman , Fredrik Pettersson , Thomas Hartman , Anna Vikström , Alliansfritt Sverige

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, kongress, jobbkongress, jobbkongressen, mona sahlin, socialdemokraterna,