Politisk debatt- Ja. Men rensa bort de råa lögnerna

En eller annan tror kanske att det är ett lokalt eller regionalt övertramp. Jag vill gärna tro det. Det smärtar om lögnen skulle användas planerat av partier i svenska valrörelser nationellt. Här ett flygblad från moderaterna i den pågående valrörelsen i västra Götaland. I texten finns en lång kedja av påståenden som till slut når fram till den anmärkningsvärda slutsatsen att en röst på (S) är en röst på 87 stängda vårdcentraler för 512.264 patienter.

Jag tror inte ett dugg på slumpen eller på enskilda övertramp. I valrörelsen i höstas var det samma sak, då i Stockholm. Och inte var som helst: Som kommunikatör av att socialdemokraterna stoppar förbifart Stockholm eller har stängt vårdcentraler fanns moderatledaren Reinfeldt. Råa lögner, ja!: Moderaterna har länge använt världens främsta person på skitkastningskampanjer. Karl Rove. Jag tror att han har lärt dom att det negativa kanske inte direkt höjer det egna partiet men att det alltid svätter ut lite skit som påverkar motståndaren, inte minst internt och mobiliseringen av de mer svårflirtade väljarna.

Med lögnen som vapen kan därför marginaler skapas så att man själv vinner val. Vi vill nog inte tro att sådant tänkande förekommer i Sverige. Det gör det. Just därför kan man väl vara särskilt glad om väljarna ger de moderat lortkampanjerna och dagens SvD-ledare en liten örfil i form en rejäl S-framgång i morgonens val. 

Fler: Krassman, Alexandra, Sebastian,
AB: Juholt-framgång, Exp, Juholt- Alliansens skräck. DN, DN2, SvD,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, negative campaigning, karl rove,

Riksdagen, twitterrykten och trista kampanjer

 

vännen Edvin får illustrera twitterkampanjandet...men han bloggar också...

Dagens pseudohändelse har ägt rum med riksdagshuset som epicentrum. Att det inte har hänt är en del väldigt tydliga med. Andra, en del valda och andra betalda, har på twitter varit oerhört ivriga med skicka meddelanden om att det har hänt. Så blir twitterflödet, som förstås också innefattar svensk media, en "händelse". Idag var ryktesspridningen från ett gäng unga/yngre ledamöter på allianssidan att (S) skulle förhandla med (Sd), något som tillbakavisas av båda partierna.

 En del i det politiska spelet är att få ut sin idé, sitt förslag eller till och med den bild man gärna ser väljarna ha av motståndaren. Jag är total motståndare till "negative campaigning" i den meningen att man sprider lort, talar osanning och i de allra flesta fall även om undantag förstås finns, talar negativt om person och inte om politiken. Till persondebatter måste trots allt få höra kommentarer om ledande politkers gärningar, handlingar och uttalanden. Att det görs med något som heter twitter och att det görs med pekfingret på mobilen, på laptopen eller på läsplattan bör inte vara fokuset. Däri ligger ingen större källa till kritik jämfört med händelser tidigare i historien där fjäderpennan, bläcket, skrivmaskinen, telegrafen, faxen eller liknande tingestar har används vid uppgiftsspridandet.

Det som gör dagens medvetna placering och spinn så tveksamt acceptabelt (minst sagt..) är att det inte är sant. Det andra att det handlar om en fråga som är regeringens kanske känsligaste, vid sidan av sjukförsäkringen. Allianspartierna har inte egen majoritet i riksdagen. Däremot visar granskningar att regeringen får ett tämligen frekvent stöd från Sd. Kort sagt, som Ekots rubrik löd för en tid sedan: "Sverigedemokrater röstar oftast som regeringen". Att få försöka dra på med en nedsolkningskampanj mot (S) därför att någon har sett (kanske) en person sitta på ett rum (kanske)  och pratat ? skällt ? överlagt ? eller ..tyst bara suttit och väntat på...? ... är knappast seriöst. Ni har viktigare frågor att pyssla med i det där huset. Leda landet, till exempel.

Mer: AB om samarbetsrykten,

Fler: Annarkia, Peter Högberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Högberg om sociala medier, Thomas Böhlmark, Tokmoderaten, Sebastian Stenholm om politik.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, twitter, riksdagen, sverigedemokraterna,

Tankar om en valdebatt som Odell fört till bottenslammet - med Timbromanus?

Det här inlägget handlar, oavsett om jag nämner det eller ej, om:
- Ett statsråd och ett uttalande
- PR-firman Timbro som lanserar kampanjen "Enpartistaten"
- PR-firman Timbro som på Newsmill är explosivt snabbt ute till försvar för Mats Odell
- PR-firman Timbro som ordnade Almedalsmöte med "kungen av negative campaigning
- Moderatkvinnorna och Sahlin som djävul
- En gammal valaffisch från 1928 om att en röst på (S) är en röst på "Moskva"
- En borgerlig tidning med viss anknytning till PR-firman Timbro, som ser rödgröna som ansvariga för segt stöd till Haitikatastrof....- Ett falskt brev från en PR-byrå - inte Timbro

osv...

Jag hade inte kunnat förutse just den vändningen. I morse skrev jag ett (ja!) positivt inlägg om de rödgrönas besked om resurser till välfärden. Med rubriken "skärper valkampen" menade jag nog politiskt. Alliansen hade sagt nej till välfärdspengarna. De rödgröna skulle åter kunna ta initiativet i det som är valrörelsens avgörande fråga, tillsammans med jobben. Att detta "skarpa" skulle bli ett plumt uttalande om "tobleronepolitik" av statsrådet Mats Odell fanns inte i mina prognoser.

Mats Odells av-mina-skattepengar-betalda-arbetstid borde mer ägnas till det som morgonen började med. Förslag om hur vård, skola, omsorg och annat i samhället ska bli bättre. Och om hur det ska betalas. Och om prioriteringar: vad kommer först, vad kommer sen och kanske till och med vad kommer tyvärr inte alls nu för vi har inte råd. Just de valen behöver och kräver väljarna att få ett "beslutsunderlag" om inför valdagen.

Min tanke är ändå: är uttalandet verkligen en tillfällighet? Något där tungan slant? Och är det ett harmlöst påhopp om man ser till vad "toblerone", denna utsökta chockladbit står för som HELHET i svensk politik? Och för Mona Sahlin personligen? Man ska vara bra novis i svensk inrikespolitik om man inte kan tänka ett steg till. Just det tror jag att Mats Odell har haft folk till att tänka på. Det vill säga. Dagens uttalande var i högsta grad medvetet. Det där var retoriska frågor från min sida. Jag har, precis som Johan Ulvenlöv idag, bloggat en rad inlägg om just det medvetna: en trist planering för att medvetet slå till politiska motståndare med sånt skit som också påverkar väljaren när han/hon lyssnar till politiska budskap av den "nedskitade".

Visst kan man spekulera och dra ut trådarna till mycket avancerade strategier. Som Karl Rove, han med de negativa kampanjerna, som också lär har lärt ut bloggandets konster till de som besökte Timbroseminariet.  Karl Rove uppmanade Reinfeldts regering att skaffa sig en bloggstrategi och säger:

Det handlade om att ett par personer hos oss gick in och kommenterade frågor i sak och i ett korrekt och lågmält tonläge på olika bloggar. År 2006 arbetade vi för första gången aggressivt mot bloggosfären i samband med debatten om hur immigrationspolitiken skulle reformeras.

Det korrekta och sakliga. Precis så som vi (och väljarna) förväntar sig se och höra de som ska leda landet eller kommunen. Men också en allt högre grad av det vi inte (säger oss) vilja ha. Skitpratet, lögnerna, de personliga påhoppen och retoriska avrättningarna.

För en tid sen satte jag "kvalitetsmärket" Ren bloggning" på min blogg. Man kan och får visst blir förbannad på mina politiska åsikter eller reagera över slarviga fakta eller annat jag missar i blogghetsen. Men ingen ska (framöver) kunna hitta det som kan betecknas negative campaigning här. Det var ett svar, dels på egna tankar och eftertänksamhet, reaktioner från andra men också ilska över "prasselmediernas" återkommande skandalrubriker. Nu kan det lika gärna stå som markering mot regeringspartier.

Så till Timbro, igen. Karl Roves värd. Skribenter på Svenska dagbladet. Första linjens försvar för Odell. En PR-byrå som i en ny kampanj ska beskriva följande om socialdemokratin.

Det är en berättelse om maktfullkomlighet, korruption och nepotism. Gränsen mellan staden och Rörelsen suddas ut, det förekommer maktkoncentration och mobbning, relationen mellan Ilmar Reepalu och stadens näringslivstoppar är  oroväckande intim och oppositionen är alltför anpasslig och medgörlig.

Ingen övertygar mig om att det inte finns beröringspunkter...

Fler som bloggar:
- Johan Westerholm om Odells uttalande som nivå för alliansens retorik
- Peter Johansson med brev till Göran Hägglund.
- Rödgröna bloggen.
- Calle Fridén med kort kommentar...
- Kent Persson om förloraren på smutsdebatter...
- Mary Jensen som inte vill ha ett "martyrval".
- Annika Högberg om bottennapp,.
- Ylva Johansson om en mosa-kampanj.
- Nattis 2.0 om lägre än Glocalnet.
- Sebastian Bjernegård, folkpartiet, som härmed hedras för sin bloggpost.
- Peter Högberg om behov av städutrustning
- Stefan Wikén om kemtvättsbehov .
- Ulf Bjereld om absolut bottennapp

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant ? Läs även andra bloggares åsikter om politik, negative campaigning, val 2010, valet 2010, moderaterna, kristdemokraterna, mats odell, karl rove

Diplomat PR, Kreab och ett falskt brev

Dagen har gått och jag har inte förrän nu haft koll på dagens "negative"-nyhet. Expressens avslöjande om det förfalskade Sahlin-brevet. Det upprör förstås mig och andra som tillhör Sahlins parti. Men (egentligen ganska väntat) är avståndstaganden från mer borgerligt sinnade bloggar ganska obefintliga. Förutom Mary Jensen som tar avstånd och samtidigt kanske förklarar varför Mary är en ledande moderat blogg.

Folkpartiets Peter Eriksson försvarar inte bara brevet utan har själv "för någon vecka sen" fått en variant av brevet.

Expressen berättar om kopplingen till PR-byrån Diplomat.

En av dem som skickat brevet vidare är Gunnar Fröroth, delägare i PR-byrån Diplomat PR, styrelseledamot i Centerpartiets tankesmedja Fores och tidigare aktiv i Folkpartiet.

S-buzz bloggar med rubriken "Vem debiteras för smutskastningen": Jag ser också att Johan Westerholm har haft samma ingång som min tanke var: Hur agerar nu Diplomat PR? En byrå som i sin filosofi tycker sig bidra till att stärka varumärken och inge förtroenden har med dagens "affär" solkat ner trovärdigheten. Vem vill anlita en byrå vars delägare ägnar sig åt det mest negativa sidorna av politiken i Sverige? Och, som Johan Ulvenlöv frågar sig; Vem debiteras?

Denna fredag kan jag inte hitta någon form av dementi från byrån. Ägaren ska kanske just idag kopplas bort från samröre med sin byrå, vars affärer kan påverkas av övertrampet att aktivt medverka med "negative campaigning".

Det borde finnas minst lika stor anledning för de borgerliga att, som Mary, markera avstånd från det "studentikosa" (milt sagt) som tydligen skett på den ledande PR-byrån. Ser att nuvarande VD:n har varit Sverigechef för KREAB, som är intimt och sedan länge kopplad till moderaterna. Carl Bildt har bl.a. varit styrelseordförande. Ett motsvarande övertramp från låt oss säga Arbetarrörelsens tankesmedja låter helt osannolikt och verklighetsfrämmande. Men visst hade samma kritik då varit befogad. Diplomat PR behöver verkligen tvättas.

Efter mitt beslut att sätta REN BLOGGNING-märket, och anpassa mina texter till den hållningen, gjorde jag ett försök att tillsammans med flera bloggare väcka "prasselmedias" självgranskning och etikdebatt. Föga framgångsrikt, kanske. Nu har tydligen kommit till PR-byråernas mer dolda verksamheter. REN PR - något för passande lansering i Almedalen, kanske.

Fler har bloggat under dagen:
- Hannah Bergstedt om skit..
- Ulrika Falk om argument som tryter.
- Röda Berget om brevet.
- Krassman om en PR-konsult.
- Martin Moberg kommenterar...
- Thomas Gustafson som ryter "Vet hur".
- Johan Pettersson (CUF) är milt kritisk mot det han menar är ett "lågmält" övertramp
- Claes Krantz upplyser om att brevet nått regeringskansliet.
- Peter Högberg vill inte vara med om det är så här.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Fler bloggar om Läs även andra bloggares åsikter om politik, kreab, Diplomat PR, mona sahlin, negative campaigning, karl rove, centern, centerpartiet,

Sociala medier orsak till all världens elände??

I ett inslag i Aktuellt spås att den här valrörelsen, underförstått(?) på grund av nätet, kommer att blir råare, hätskare och  skoningslösare. Man tar på något självklart sätt just nätet som en ingång när man ska tala "negative campaigning". Man behöver inte gå dit (hit). Partier som exempelvis bjuder in den negativa kampanjens mästare Karl Rove tänkter sig nog ha detta som ett inslag, oavsett var det ska ageras.

Men visst finns det åtskilliga exempel på det negativa även svensktillverkad. Bilden ovan från 1928. Högern skrämde med kommunismen för den som röstade (S).  Jag tänker också på Olof Palme. Han besökte sig mamma på sjukhus vid något tillfälle. Snabbt spreds rykten om Olof som "sinnessjuk", kanskle sprungna från någon "Östermalmsvåning". Jag har nyligen bloggat om två andra exempel. Moderatkvinnorna som gör Mona Sahlin som "röd djävul". Och Svenska dagbladet som menar att kaos i krisinsatser till Haiti är de rödgrönas fel.

Det finns säkert det omvända - från andra sidan. Vi sossar brukar få "skit" för Roy Anderssons film om sjukvården i ett borgarSverige, som kördes något val. Kultur eller negativt...? Ett kanske alltför undanskymt exempel hade jag missat. Littorin som tydligen skrivit skit om Bosse Ringholm som "Pest eller kolera?" på Facebook. Ett snäpp värre, när statsrådet gör det.

Visst finns mer elände på nätet. Blogginlägg på verklig skräpnivå. Övertramp på twitter. Felaktiga uppgifter, youtube-filmer med bara negativa syften och en massa annat. Men i stort, bland de 1.507 bloggar med politisk "färg" som Politometern hade i sin ranking är tonen på respektfull nivå, oftast sakligt och med goda syften. Jag kan förvisso bli oerhört trött på anonyma kommentarer som går över gränsen och inte respekterar önskemål om en god ton. Det är som sagt väldigt sällan någon med "ansikte" som begår övertrampen.    

Mobbstämning, menade vännen Per Ankersjö är något som kännetecknar nätdebatterna. Jag är inte säker på att det ska sättas generellt på just nätet. En del av det jag har sätt i politiken "AFK" är långt mer ruttet än mycket av de bottennapp som "nätpolitiken" uppvisar. Även om det är en liten del av en ganska positiv total.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, sociala medier, facebook, twitter, bloggosfären, val 2010, negative campaigning,

Let´s go dirty: Liten djävul, Haiti-ansvar och Nordkorea som skrämmer

Reinfeldt leder en regering som har misslyckats med sitt viktigaste vallöfte, det om jobben som hela regeringen står och faller med. Utöver det har OECD berättat att Sverige kommit ur krisen sämre än andra länder. Reinfeldts skattesänkningar verkar ingen känna till. Debatten om sjukförsäkringen och kanske mycket bilden av cancersjuka som tvingas jobba fick 350.000 väljare att fly Reinfeldts allians.
Det gör att makten för Fredrik Reinfeldt är mycket hotad. Om man nu har det dystra läget några månader före ett val - vad gör man?

Ja, en utväg verkar alliansen har förberett sig på. Tillsammans med USA:s mästare i negativt kampanjande satte man sig med Timbro i Almedalen och lärde sig. Kan man inte vinna väljarnas stöd med sakfrågor, med lösningar på de stora politiska frågorna eller med visioner om framtiden som väljarna gillar, då är skrämseln den sista utvägen. Ingen vill säkert erkänna att man påverkas av det. Det gör man. Det är nog så man ska se dagens artikel i Aftonbladet. Inte undertecknad av några ledande företrädare. Nej, så kloka är de. Moderatledaren Reinfeldt, Anders Borg, Göran Hägglund eller Maud Olofsson eller till och med Jan Björklund ska hållas borta från det smutsiga.

Några ganska okända företrädare får ta det lortiga. Idag handlar det om en koppling som Svenska dagbladet har gjort länge: Mona Sahlin och "Kommunisten Ohly". Den här gången går man längre än vanligt, allt gissar jag, enligt smutsmästaren Karl Roves råd. Det är lite förvånande att moderater skriver under eftersom det egna partiet motverkade införandet av rösträtten i Sverige. De moderater som till sist under galgen fick medverka i besluten beskrev det verkligen inte som en seger. Jag tycker nu inte att det hör hemma i en valdebatt 2010. Problemet är att artikelförfattarna tycker att de svenska kommunisternas historia ska vara utgångspunkt för en modern tid.

Artikelns formuleringar är ingen tillfällighet. Sänder man ut lite skit skvätter det alltid något åt något håll. "Mycket tyder på att Vänsterpartiet har blivit mer extrema". Sverige skulle få Nordkoreas ekonomiska modell. Och läser man på en av undertecknarnas blogg - en "orädd och självständig" folkpartist, får man läsa att "nu handlar det om ett parti som under större delen av 1900-talet stått nära Sovjet, Östtyskland och Kina, för att bara nämna några."

Tidigare har två lågvattenmärken dykt upp: de moderata kvinnorna som ritade Sahlin som en liten djävul som omslag till en rapport om hennes "dödssynder". Det andra, svenskans ledarsida som i ett kort inlägg pekade ut de rödgröna som ansvariga för brister i krisinsatserna till Haiti.

Kära vänner i politiken: Jag förstår att ni söker er fram i paniken. Jag förstår att ni måste göra allt för att prata annat än jobb, utanförskap, sjukförsäkring och välfärdsfrågor. Det är tryggt att veta att det just är om detta väljarna vill ha besked. Ni kommer inte att lyckas med smutset.



Fler som bloggar: Martin Moberg om att det här har funnits förr, Alliansfritt som egentligen skriver så kort som artikeln är värd, HBT-sossen som skriver mer om detta, Peter Högberg gör likadant, Peter Johansson som helt riktigt frågar sig om det är artikelns undertecknare som verkligen kommer att vara "banérförare" för alliansen...

'Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  

Läs även andra bloggares åsikter om politik, haiti, negative campaigning, svenska dagbladet, val 2010, moderaterna, lars Ohly, vänsterpartiet

Gladast vinner valet...

Hårt mot hårt med bibehållen värdighet och saklighet

Egentligen är det så uppseendeväckande att jag inte mentalt uppfattade eländet. Men Mats Knutsson nämnde det i SvT:s morgonsoffa och jag ser att också Peter Johansson har bloggat om det. I Ekots utdrag ur debatten finns det med. Moderatledaren Fredrik Reinfeldts kommentar om att Mona Sahlin "ljuger" sig förbi finanskrisen.

Det finns en rad positiva tecken för oppositionen. I de viktigaste frågorna har (S) och de rödgröna stort förtroende. Så sent som i natt kom en signal om att Socialdemokratins jobbpolitik har störst förtroende hos väljarna. Opinionsläget verkar peka på att Reinfeldt får lämna in sin avskedansökan. Det finns goda chanser för en ny rödgrön majoritet efter valet. Men inte en enda röst är klar förrän den har lagts i valurnan på valdagen. 

Så: om det är så: Hur tacklar man en politisk debatt där moderatledaren och statsministern i desperationen börjar köra med "lögnanklagelser" som metod? Den som minns partiledardebatten i januari före förra valet vet att Reinfeldt kan gå ännu längre i personliga påhopp snarare än om politiken. I takt med att stunden närmar sig när Reinfeldt faktiskt riskerar att få flytta ut från sitt Sagerska palats och Rosenbadsrum kan övertrampen komma allt tätare. Inte bara om politik utan som angreppen från 2005 visar också mot person.

Att ändå försöka behålla värdigheten i stridens hetta är viktigt för en opposition som söker förtroendet av väljarna. Visst; vi vet att Reinfeldt har haft besök av ledande kampanjmakare med smutskastning som expertområde. Fram till valdagen är det nog mer än anklagelser om lögner som kommer att hagla. Inte minst från borgerliga ledarsidor. Politiskt sätter vi stenhårt mot borgarna med värdighet, ärlighet, saklighet och stort självförtroende. Jag vet att det är oerhört svårt att ha överseende med de medvetet insmugna angreppen som Reinfeldt körde med i går. Och det är möjligt att moderaterna har mätningar som visar att även om väljarna tycker att angrepp är fult så får det ändå någon form av effekt.

I grunden är handlar det om respekt för väljarna och för demokratin.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, fredrik reinfeldt, karl rove, moderaterna,

Moderata kvinnor och en Haiti-katastrof - två usla exempel

Nej. En enkel, kort postning för att på något sätt markera. Men jag tror att argumentation är helt onödig. När Svenska Dagbladets ledarblogg idag försöker få till en känga åt de rödgröna med koppling till jordbävningskatastrofen på Haiti....ja. Mer behöver inte sägas.

Man kan spekulera allmänt om teorier kring "negative campaigning" där andra har mer kunskaper än mig. Kanske är det så att oavsett att vi reagerar och blir förbannade på dessa övertramp så har de ändå en effekt på tankarna. Kanske omedvetet.

Det värsta före dagens postning av SvD var moderatkvinnorna. Deras rapport om "Sahlin och de sju dödssynderna" tillhör det värsta jag har sett av (så kallad) politisk retorik. Dagens Svd hamnar väl till och med under det lågvattenmärket.

Sjölander bloggar också om detta, liksom bloggen Utsikt från höjden.
- Rödgrön politik här.
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant 
Läs även andra bloggares åsikter om politik, haiti, negative campaigning, svenska dagbladet, val 2010, moderaterna,

Negative campaigning hittar du hos moderatkvinnorna, Per

Det är inte Per Ankersjös postning i sig jag blir mest förbannad på. Maud Olofssons semester i Sydafrika under SAAB-krisen har jag inte bloggat om och ger en förklaring på Helenes blogg. Däremot blir jag rejält förbannad på det Per för fram i rubriken och det inledande stycket. Rubriken som varit mycket exponerad på bl.a. Intressant påstår att S står för det negativa. Han fortsätter: 

i brist på egen politik, egna idéer och med en sönderfallande rörelse så måste man fokusera på en utomstående fiende. Och sedan se till att kasta så mycket skit man bara kan hitta. Och när skiten är slut fortsätter man kasta vad man kommer över.

Jag kom precis hem från en kväll med S-valledare i Stockholms län. Vi har pratat valrörelse och metoder. Men förstås också politik. Och visst har våra motståndare nämnts, ja till och med Fredrik Reinfeldt. Men ingen, säger ingen, tar upp metoder för att prata skit, "sämre karaktärsdrag" som vi ska framhålla. Det är den politiska debatten vi tror är vinnande. Både därför att vi tror på vår egen politik och därför att vi ser att människor börjar tycka att det räcker med allianspolitik.

Ankersjö talar om negative campaigning. De enda som har haft konsulter på besök för att lära ut det är allianspartierna och Timbro. Inte vem som helst: världens främste på smutskastningskampanjer, Karl Rove. Kanske ser man resultatet av det besöket på valårets hittills värsta exempel. Moderatkvinnorna som på sin hemsida presenterat en rapport som talar om Sahlins "dödssynder". Allt med djävulsbild och allt..(bloggade om det här)

Jag hoppas att Ankersjö så gott han kan hjälper till att hålla liknande övertramp borta från valrörelsen. Det, Per Ankersjö, är negative campaigning, långt mer än att tycka att näringsminister borde åka hem om många tusen jobb försvinner.
 
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, negative campaigning, socialdemokraterna, mona sahlin, val 2010, valet 2010, karl rove, per schlingmann

Göran Skytte, storbolagen, Mona Sahlin och änglar

På något sätt tillhörde gårdagens Göran Skytte-text på SvD:s ledarsida det mest illamåendeframkallande jag har läst på länge. Att Svd:s ledarredaktion har bestämt sig för att leda kampanjen mot Mona Sahlin personligen (mindre än politiskt) är tydligt sen länge. Men Skytte... Visst skulle nog både jag, Mona och andra kunna stå ut med den gamle kommunistens påhopp. Det som är oroväckande är att bottenslammet i politisk retorik och negative campaigning också förs vidare av politiska företrädare som man förväntar sig seriösare kommentarer av. Även bloggvänner som annars brukar uppmana till seriösa debatter hakar tyvärr på.

Hur som helst: Tycker ändå att Mona Sahlin kan se ett visst stöd från Göran Skytte före frälsningen, då han tillsammans med Wiehe sjöng, flöjtade, trumpetade och agiterade. Kanske till och med skarpare mot "kapitalet" än vad Mona själv har gjort. Inte helt opassande att här återge "När bolaget kom till byn", med bla. Skytte.

Byn var så fattig som en by brukar va
när dom unga har måst flytta för att få jobba i stan
Posten var indragen och butiken var stängd
och den sista industrin las ner sexti’fem
Bolaget var så rikt som ett bolag kan bli
när det helt lever upp till kapitalets logik
där man skiter i mänskor, natur och moral
och aktieägarnas vinster är direktörernas lag

Det är den vanliga visan
den gamla, kända historien
Det är samma poänger och samma refräng
Men så länge vi inte gör nåt åt saken
får vi väl skylla oss själva om vi får höra den igen

Göran Skytte lär ha slutat röka. Man kanske skulle pröva detta recept:

Så en morgon går han ner på knä bredvid sängen och ber helt kort – Gode Gud, befria mig från slaveriet under cigaretterna. Sedan reser han sig upp och märker att allt sug är borta. Sedan dess har det inte blivit en enda cigarett.

I den gripande artikeln berättar Skytte också om en tragisk påkörning, som han överlevde.

– Visst kan händelserna förklaras med slump, tur eller tillfällighet. Men jag har en annan förklaring. Jag tror på allvar att jag har fått hjälp av änglar

Så änglalik är inte Skytte själv.

Läs också: Robert Noord, Per Westberg,



Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, kommunism, svenska dagbladet, mona sahlin, göran skytte, kabaréorkestern, progg, proggmusik, hola bandola band, kapitalism, negative campaigning, journalistik, frälsning, sluta röka, rökning, trollhättan, saab, arbetslöshet

Blir valkampanjen smutsig? Eller driven av framtidsdrömmar och av vrede över orättvisor?

(bild Aftonbladet)

Idag skriver Kent Persson en söndastankar om politik. Jag tänker återkomma med den första av "Söndagskrönikan" senare under dagen, något jag helt fräckt snor från Kent. Men ett stycke i Kents inlägg passar bra som utgångspunkt för ett inlägg om känslor som drivkrafter i politiken. I motsats till en uttänkt, sofistikerad tanke om negative campaigning.

Det första: en oerhört viktig del av politiken som utgår från att politiken tar sin ansats i samhällsbrister eller reagerar på sådant man utifrån värderingar tycker är fel. Det andra: att medvetet använda sig av kunskaper om hur väljarna reagerar på "skitsnack" och negativ publicitet. Alla vet att väljarna tänker förnuftigt. Alla säger sig hylla principen att inte kasta skit. Ändå vet "experter" att väljarna påverkas av negativa budskap om motståndaren. Kent skriver:

Inför valet 2010 är risken påtaglig att vi kommer att få den smutsigaste valrörelsen jag upplevt. Tecknen tyder på det.

Jag hoppas att Kent får gruvligt fel. Däremot tror jag att hans farhågor löper stor risk att bli sanna. Men det gäller att skilja på medveten negativ kampanj och på det som består i vrede och förbannelse över den politik som förs.

I dagarna har jag skrivit om det som upprör mina politiska känslor mer än mycket annat. Det är när politiken blir till slag mot de som har det svårast i Sverige. Den del av allianspolitiken som har gjort att arbetslösa och sjuka drabbas hårt, samtidigt som vi andra kan glädjas åt mer i plånboken efter skattesänkningar är helt orimligt. Den försvarades så sent som igår av Reinfeldt.

Idag berättar medierna ännu mer. Sjukförsäkringen blir sämre för till exempel nyanställda och för de som går upp i arbetstid. Det här är motiverad upprördhet. När den politiska oppositionen höjer rösterna handlar det inte om "skrämma", om "smutskastning" eller sådant. Att reagera över tokerier är snarare än plikt och just det orättfärdiga i den omvända fördelningspolitiken kommer att vara viktigare i valrörelsen. Att försvara sjuka och arbetslösas rättigheter är sannerligen inte smutsigt.

Jag tar gärna emot invändningar eller annan information. Men mig veterligen finns det ett tecken som är tydligare än annat på att valrörelsen kommer att ha inslag av det planerade och målmedvetna negativa. Den som har mer information och kan säga emot är förstås mycket välkommen. Förra årets Almedagsvecka skrev skrev Aftonbladet i en bildtext:

Karl Rove, George W Bushs valkampanjstrateg, i Almedalen för att träffa Fredrik Reinfeldt

Som bekant har Karl Rove sina särskilda specialkunskaper. Ett område där han är mästare är det vi kallar negative campagining, dvs smutskastning. Jag hoppas för allt i världen att det var annat Rove och Reinfeldt avhandlade i Almedalen. Annars kommer Kent Persson att bli besviken i sina förhoppningar om valdebatten. Och just där gäller det att vara tydlig: smutskastning är en sak som jag inte önskar i det som ska vara demokratins höjdpunkt. Att vreden ökar i Sverige därför att politiken som förs är förkastlig är i stället både förklarligt och demokratiskt viktigt. Apati hos väljarkåren är absolut sämst. Frågan är hur Karl Rove har tänkt och planerat...

Fler bloggar, tex på NetRoots med progressiva bloggar, Röda Berget som reagerar över ungdomsfientligheten, något som också Scaber Nestor och Claes Krantz gör. Detsamma gör Johan Westerholm med utgångspunkt för första advent. Daniel Scythe ser det som att atombomba djungeln för att bekämpa malaria,

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, karl rove, val 2010, sjukförsäkring, utanförskap, valkampanjer, negative campaigning, moderaterna, fredrik reinfeldt,

Regeringsskifte nr 2/09: Om saklig valrörelse 2010 eller inte

Intressant och spännande. Tydliga alternativ men trots det den lägsta halten av "partikäbbel" sedan mätningarna startade 1985. Det var enligt Sören Holmberg och Henrik Oscarsson en ganska positiv bild som väljarna hade av förra valrörelsen.

Gissningsvis spelade det stor roll att de partier som tidigare kallats "borgerliga" (och fortfarande var det) lyftes i medierna till något nytt och något som nästan var en hädelse att antasta. Fler jobb och färre i utanförskap inrymde både samhällskritik och framtidshopp. Även om praktiken efter valframgången har mycket övrigt att önska!

De då sittande socialdemokraterna må kritiseras för att ha varit för nöjda, inte uppfattas ta problemen på tillräckligt stort allvar eller annat. I den allmänna bilden blev inte regeringspartiet en kraft som förde valdebatten in i dess sämre avarter.

Så verkar det tyvärr riskera att bli nu. Som ånga har vittnat om var gårdagens partiledardebatt möjligen bara början.

Väljarna är betjänta av att debatten är hård och intensiv för att belysa skillnader i vägvalen för Sverige. Olikheter i sakfrågor ska brytas i debatten. Men för väljarnas bästa, för att de ska kunna göra sina val utifrån de alternativ som faktiskt finns, må var och en som deltar i diskussionerna ta på sig ett ansvar för en ren och schysst debatt.

Att Sverige kan hålla konsten "negative campaigning" borta från det viktiga möte mellan väljare och valda som valrörelserna ska och måste vara, är en stilla dröm dagen efter..

Nya blogginlägg: Mitt i Steget, Kent Persson
Johan Ulvenlöv om Blog action day.
Sofia Miljamsdotter på Bloggvärldsbloggen om Blog Action Day
Andra bidrag om klimataktionen från Joakim Hörsing, Kulturbloggen,

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, negative campaigning, fredrik reinfeldt, mona sahlin, alliansen, riksdagen, partiledardebatt, svenska dagbladet
Läs även andra bloggares åsikter om blog action day, klimat, miljö

En hätsk valrörelse väntar

Birger Östberg - Westander, Johanna Elgenius - Springtime och Harald Ullman - Ullman PR. Tre kommunikationsexperter som i ett samtal med Expressen analyserar den valrörelse som redan nu har dragit igång. De tre ger också sina personliga, bästa råd till de båda statsministerkandidaterna.

Sahlin bör hitta tillbaks till magkänslan och engagemanget från förr, bli kaxigare och försöka använda sig av mediernas "comeback-kid- fenomen", menar de.

Reinfeldt måste sluta vara självgod och bli mer engagerad är råden till moderatledaren.

Deras bedömning är att valrörelsen kommer att bli "rätt hätsk" och "den mest extrema valrörelsen någonsin". Det är förstås blockpolitiken, med två tydliga alternativ, som benhårt har murat fast partierna inom sina båda läger.

Varje valdag är förstås oerhört avgörande för flera år framåt. Det handlar verkligen inte bara om vinst eller förlust i procentandelar eller antal väljare. Det är "kött och blod", det är skarpa förändringar åt ett eller annat håll i människors vardag som blir följderna.

Det borde ställa höga krav på en politisk valrörelse, av alla inblandade. Respekten för väljarna borde göra att alla anstränger sig till det yttersta för att besvara deras frågor om främst den egna politiken. Till demokratin hör också att den politiska oppositionen granskar makten. Nu till skillnad från så många gånger förr ska alltså de borgerliga skärskådas.

Till demokratin hör också att berätta hur man ser på sin motståndares samhällsmodell och konkreta förslag. Här kommer den viktiga balansgången: att analysera och vid behov kritisera politiken på ett sakligt sätt som ger väljaren ett beslutsunderlag. Men fortfarande tala mer och mest om den egna färdriktningen.

Visst är det många gånger bara teori. I praktiken lyfts känslostämningarna och ett eller annat övertramp inträffar. Det må kanske vara hänt. Men den dagen det blir en medveten strategi med övertramp på person snarare än politik så är det dags att börja dela gula och kanske röda kort, av respekt för väljarna.

Jag vet inte om något sådant planeras. Jag hoppas inte det. Ägna tiden till debatt om den bästa jobbpolitiken, om hur välfärdens ska förbättras och vilken miljöpolitik som krävs i stället. Att mästaren i "negative campaigning" Karl Rove har varit på besök hos Timbro betyder inte att moderaterna eller andra i alliansen tar de mest simpla metoderna för röstfiske över Atlanten. Men säker man man förstås aldrig vara.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, socialdemokraterna, mona sahlin, fredrik reinfeldt, moderaterna, karl rove, negative campaigning, smutskastning, personangrepp, svenska dagbladet, hanne kjöller, alliansen,

Öppen rensning av skit på nätet?

Läser bland annat i DN om TV8:s avslöjande att riksdagens datorer har använts för att både smutskasta kändisar och för att "justera" i Wikipedia. Bland annat ska Ella Bohlins medlemskap i Livets ord ha raderats. Så är i och för sig inte fallet nu när jag kollar här men ok.

Som Johan Westerholm skriver är det förstås helt oacceptabelt att rena förtal sker från datorer som tillhör det svenska parlamentet. Men en förklaring är väl att mycket sker på alla arbetsplatser med många anställda och där verkar inte riksdagen vara det undantag det borde vara.

Däremot har jag, även om det kanske är så, svårt att tänka mig att folk i dag skriver på nätet utan att ha fattat att allt går att spåra. Allt är ju så öppet.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, ella bohlin, wiki, wikipedia, internet, negative campaigning, ip-nummer, riksdagen

Borg bara början. Det negativa kommer att bolma mot den ledande oppositionen

Ikväll kommer säkert en del svenskar att fundera: vad hände egentligen i riksdagen? Den annars så sakliga och ganska lågmälda finansministern som brusade upp så att hästsvansen gick som en propeller. Talet om "sossarna som minsann också..". Den trots upphetsningen fasthållna talregeln som inte erkänner misslyckandet med jobben.

Sommaren 2008 landade Karl Rove i Visby. Han är så kallad "guru" i politiskt kampanjande. En av de främsta meriterna är konsten att göra kampanjer där man talar illa, mycket illa, om motståndaren. Den mannen blev moderaterna och Fredrik Reinfeldts rådgivare.

Jag är helt övertygad att dagens utfall från Anders Borgs sida bara var början på en av de mest smutsiga och personfixerade kampanjerna vi någonsin har sett. Utgångspunkten är att såväl statsministern som finansministern har höga förtroendesiffror. Genom att hålla sig till budskapet från 2006, genom att inte tala verklighet utan genom att mer och mer börja slå på oppositionens ledare som personer ska man lyckas.

Tanken är att när det rödgröna pratar jobb och lägger förslag ska en viskande inre röst har monterats in på väljarna. Den som ska påminna om att "det kanske låter bra men du vet, hon som säger det...." Budskapet förstärks genom att hela tiden upprepa ett par saker. "Vänsterexperimentet" om de rödgröna som man tror ska underminera tryggheten och sprida osäkerhet. "Mona Sahlin med Lars Ohly" som sen följs av tal om kommunism, som man gissar ska skrämma några. De trogna kanalerna upprepar eländet och kan dessutom dra på med lite extra syl.

Det finansministern gjorde idag är säkert bara toppen av något mycket mer omfattande vi kan vänta. När till och med han i riksdagen kan påstå osanningar (ljuga, är annars termen) så kan vi förvänta oss mycket mer av "alliansallierade". Vart du en befinner dig, fram till stängningen av vallokalerna i september 2010.

ps: just nu hör jag ledande ekonomer i TV4 döma ut regeringens skattesänkningar. "Det ger väl inga jobb"

DN om budgeten:
- miljoner för kungligt bröllop
- Facklig kritik mot sänkta skatter
- Skattesänkningsförslagen

Nya blogginlägg:
- Aurora Felderman: SMS-lån på regeringsnivå"
- Alliansfritt Sverige: "om det parlamentariska läget"
- Helene Pettersson: "Sänkt skatt- lösning på allt".
- Martin Moberg.
- Röda berget: "En oansvarig budget signerad Anders Borg
- Mona for president: "Valfläsket tänds nu på och Anders Borg försöker att bestå"
- Veronica Palm: "Finansministern har nog läst Spara&Slösa upp och ner"
- SSK-bloggen.
- Fredrik Olovsson: "Varför ljuger Anders Borg?"
- S-buzz. "Nej, vi lånade inte till arvs- och gåvoskatten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, anders borg, budget 2010, val 2010, jobbävning, arbetslöshet, ekonomi, finansplan, centern, centerpartiet, ekonomi

De heliga borgerliga tar det slaskiga om motståndaren

KD-ledaren Göran Hägglund tillhör Sveriges absoluta maktelit. Dagligen och inte minst på torsdagarnas regeringssammanträden förändrar han människors liv. Fråga de 50.000 som sparkas ut ur sjukförsäkringen, till exempel. Men. Hägglund riskerar att bli rejält arbetslös och han har möjligen fört sitt parti bort från riksdagen i nästa val.

Jag har det i bakhuvudet från tidigare valrörelse. I en arbetsfördelning mellan de borgerliga partierna fick kristdemokraterna uppdraget att vara de som körde med de fulaste och mörkaste argumenten mot (S). Idag bekräftar DN debatt att samma uppdelning har gjorts inför nästa val. De heliga kristdemokraterna, med vita, obefläckade själar har avsatts för rollen att ta "dyngargumenten".

Göran Hägglunds första bidrag handlar om den svenska "överheten". Det är inte rakt uttalat någon definition men namngivet som Mona Sahlin, Yvonne Ruwaida och Claes Borgström. De sägs kunna representera "en växande klyfta mellan folk och etablissemang."

"..i snart sagt varje hörn av Sverige har man börjat syna om förhållandena är ideologiskt riktiga; det skall undervisas, klandras och dirigeras. Projekteras, teraperas och omstruktureras.

Hägglund kommer fram till budskapet att

Ytterst handlar detta om att folk har rätt att slippa bli besvärade av den politiska makten av den enda anledningen att de är vanliga.

Jag vet inte exakt vad Hägglund tänker på, när detta "förtryck" tas upp. Det lär trots allt gå att hitta ganska många i utanförskapets Sverige som kan intyga att Hägglunds egen politik har inskränkt friheten. Det gäller inte minst alla som nu ingår i det växande utanförskapet.

Lundell har skrivit många bra texter. Hägglund citerar "Höga hästar. Bilden av Hägglund blir mer "Posörerna"

Här kommer posörerna Dom slipade aktörerna Och säjer du : Låtsasliv! Så får du smaka på kniv Ingen petar på skoj på posörerna Dom chica charmörerna Och nåt som du verkligen vet Är att den steken är het Du dör av syrebrist När han gått förbi.

Fler bloggar om detta:
- Edvin Alam, Alliansfritt Sverige, MItt i steget
Progressiva bloggare om Kristdemokraterna:

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, alliansen, regeringen, göran hägglund, opinionen, kristdemokraterna, socialdemokraterna, miljöpartiet, mona sahlin, yvonne ruwaida, val 2010, överheten, ulf lundell, uffe lundell, posörerna,