Möjligen kan ett svar finnas hos alliansregeringen själv, som ju i början av sin första mandatperiod menade att sänkta arbetsgivaravgifter inte fungerade som jobbskapande "reform". Därför, sa alliansen, höjde man arbetsgivaravgiften. Och som jag tog upp i gårdagens inlägg: Staten budgeterar i år intäkter med knappt 435 miljarder på arbetsgivaravgifterna. Det säger möjligen något om de storheter vi talar om i återställd arbetsgivaravgift.
En annan lördagsintervju kanske ger ett ytterligare svar. För en månad sedan intervjuade Ramberg Centerledaren Annie Lööf. Frågan om jobben kom bort i efteranalyserna eftersom Lööf då talade om vapenexport till Kina. Men frågorna om jobb för unga och lägre löner och kostnader för arbetsgivarna är intressant. Mycket.
Ramberg påminde om att Ekot hade hämtat siffror från Finansdepartementet. Där visade beräkningar att det är oerhört billigt att anställa en långtidsarbetslös ung person. En ungdom som får en lön på 20 000 kronor i månaden kostar arbetsgivaren 3 000 kronor, efter alla bidrag i form av subventioner och anställningsstöd, har räknats av. Ändå anställs inte unga, arbetslösa, trots de goda förutsättningarna.
Ramberg utvecklade räkneexemplet med en bransch där väldigt många unga redan arbetar och enligt bland andra regeringen förväntas få jobb. Utöver att regeringen har satsat 5,4 miljarder på att halvera momsen på krogen tillkommer alltså det särskilda stödet för den som anställer en ung arbetslös. Man får nästan hela lönekostnaden betald men anställer ändå inte. Med Rambergs fråga: "Är det verkligen lönenivån som är problemet?" Annie Lööfs svar ligger möjligen närmare Stefan Löfvens sätt att resonera än regeringens egen politik. Det är, menade Lööf, kompetens och utbildning som är viktigast. Och hon underströk att "där har centerpartiet varit aktivt".
Annie Lööf medgav samtidigt att Centerpartiets kommunikation om de sänka lönerna inte hade varit bra. Nu är det kanske inte sättet att tala utan innehållet i det man säger som har upprört många. Förslaget var ju sänkta löner med 20-25 procent, "i vissa branscher ännu mer". Det stora misstaget som Centerpartiet och andra gör är den ideologiska övertron på att sänkta löner är rätt väg till fler jobb. Det har inte Centerpartiet omprövat, i det jag har sett utspel och förslag.
Centerpartiet och Annie Lööf har kört fast i SvDs Faktakoll för påståenden att de en gång höjda ingångslönerna gjorde att 34 000 jobb förlorades. Det byggde på "fullständigt hypotetiska övningar".
Moderaterna gör stor sak av den ena sidan av (S)-förslagens "balansräkning" i vårbudgetmotionen". De ökade skatterna, bland annat i form av att återställa krogmomsen och de återtagna minskningarna av arbetsgivaravgifterna. De åtgärderna har inte någon effekt och där bör pengarna användas till andra, mer riktade satsningar som också finns förslag om och mer kommer i höstbudgeten.
Realisation på arbetskraft i form av sänkta löner och lägre arbetsgivaravgifter kan inte vara Sveriges väg framåt. Låga löner har inte byggt vår välfärd och kommer inte att göra så framöver. Vi har avstått från låglönejobb och i stället satsat på utbildning, kompetens, innovationer där lönenivåer har varit en motor därför att det tvingar fram produktivitetsökningar och inte behåller näringar som inte kan överleva i konkurrensen. Där har tidigare en aktiv arbetsmarknadspolitik varit en viktig brygga tillsammans med en trygg a-kassa. Samma krafter som driver låglönelinjen har naggat detta i kanterna rejält.
Bilden ovan från ett av Annie Lööfs blogginlägg är egentligen citat av Vänsterpartiets Ulla Andersson som, gissar jag, lite ironiskt beskrev alliansens syn på saken. Möjligen någon slags freudianskt bakom att just den rubriken blev Annie Lööfs egen. Men, som min rubrik i dag slår fast:
Rea-priser på ungdomar ger inte fler jobb
Fler: Röda Berget,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, annie lööf, centerpartiet, ungdomslöner, alliansen, stefan löfven, socialdemokraterna, moderaterna, val 2014, thomas ramberg,
