lördagen den 5:e maj 2012

När behandlar ett parti, fullmäktige eller riksdagen en bloggpost lika seriöst som en motion?




Nätrot 12 var namnet på den konferens för bloggare och andra nätaktiva som genomfördes förra veckan i ABF-huset i Stockholm. Jag var där i huvudsak som representant för LO som sponsrade arrangemanget. Men självklart bär man med sig även sitt privata bloggengagemang på en sådan konferens. Seminarier och träffar med bloggvänner gav en rejäl potion inspiration att fortsätta. Ett av seminarierna var en riktig pep-talk med Brit Stakston, de sociala mediernas stora inspiratör. Hennes bok "Politik 2.0" utvecklade tankar och idéer om det politiska bloggandet, en bok där jag själv hade möjlighet att medverka. (stolt, ja!) Seminariet på videon ovan går i den positiva anda om bloggen, "de sociala mediernas diamant", och om nätaktiviteternas möjligheter men också ansvar.

En av frågorna som Brit tog upp även i en bloggpost före seminariet var bloggarnas påverkan. Eller kanske snarare eventuella påverkan. Några svar kom i alla fall på den fråga hon ställde och jag postade själv ett par exempel. Bland annat från ett seminarium på lördagen där Johan Westerholm berättade om analyser han gjort. En slutsats var bland andra att hans egen och min blogg tveklöst hade varit underlag för andra mediers rapportering om Nya Karolinska som drog igång en debatt och som slutade i omförhandlade avtal som drog ner kostnaderna för sjukhuset med 7-9 miljarder för skattebetalarna.

Graden av påverkan som just vi bloggare hade är kanske inte det intressanta. Det är att det faktiskt finns påverkansmöjligheter. Om inte som enskild så i alla fall i "kluster", tillsammans med andra. Internationellt så är den arabiska våren och Lina Ben Mhenni exempel där bloggare och nätaktivister har gjort underverk i icke-demokratier, ja till och med banat vägen för en demokratiutveckling. I Sverige var FRA den första stora bloggfrågan och "bloggbävningen". Sjukförsäkringsdebatten var het på bloggarna inför valet 2010. I valrörelsens slutskede, ända in i partiledardebatten, fördes frågan fram. Brit Stakston menar att det påverkade valresultatet i så motto att alliansen tappade sin riksdagsmajoritet på frågan.

Min utgångspunkt är att det inte spelar någon som helst roll om bloggen påverkar valresultat, förändrar diktaturer till demokratier eller ger politiker en spark i baken för att rusta upp parken eller köpa nya möbler till fritidsgården. Min utgångspunkt är att det är något av demokratins verkliga skäl, i den del som berör yttrandefrihet och det skrivna ordet. Var och en av oss har rätt, var och en av oss har en egen tryckpress, var och en kan bidra till den offentliga debatten.

Fackförbundet Unionen har nu släppt en rapport om den politiska bloggosfären. Frågan är så pass intressant att SvTs Rapport gör repotage om det idag. I rapporten beskrivs hur frågor om arbetsmarknaden först har uppmärksammats på bloggar och i en del fall senare blivit uppmärksammade i "de stora medierna" eller hur politiker har agerat efter debatten med politiska beslut.

Jag ska återkomma till Unionens rapport. Jag hoppas att den oerhört positiva möjlighet som ligger i "Politik 2.0" och som framskymtar i Unionens rapport om all aktivitet som pågår i "bloggosfären" kan ge kraft åt en konstruktiv diskussion och ett utvecklingsarbete om de politiska bloggarnas roll. En av mina funderingar utgår från de sociala mediernas hela grundtanke, om "användargenererat": Hur skapar partier, politiker, kommuner och andra organisationer och företag, fungerande system och rutiner för att ta tillvara alla konstruktiva förslag, idéer, kritik och synpunkter som förs fram? Dygnet runt! Idag är en A4-sida med text som märks "motion till..." ett verkligt viktigt dokument i partier, kommun och riksdag. Det finns spikade rutiner och regler om hur medlemmars och ledamöters förslag och åsikter ska tas omhand. Det skrivs utlåtanden som behandlas av flera led i partier. Och det leder, oavsett avslag, besvarande eller bifall, till ett skarpt beslut på ett partis högsta beslutande organ, i ett fullmäktige eller i riksdagens kammare.

Jag hoppas på en rejäl renässans för de politiska bloggarna. Jag hoppas att den debatt som förs på seminarier och möten om dess roll bidrar till dess utveckling. Jag hoppas att organisationer och företag tar det på allvar och att partier och enskilda politiker skapar system för att människors engagemang också kan påverka beslut. Vi är inte redo för ett Politik 3.0 ännu. Först ska 2.0 bli verklighet.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,