Förvirring om Reinfeldt och Borgs skattelöften

I en rad inlägg har jag skrivit om alla turer fram och tillbaks när det gäller moderaternas skattelöften, pensionärskompensationer och om jobblinjen nu överges eller inte. Det senaste beskedet var att "kvinnor får sänkt skatt" med Reinfeldts reservation att pensionärerna kommer först. Själva prioriteringen håller nu Anders Borg fast vid. Däremot verkade finansministern i kvällens Rapport mycket mer osäker på tidsperspektivet än Reinfeldt som varit så övertygad. Jag hörde i och för sig bara direktsändningen och hittar ännu inte inslaget på Play Rapport. Men det lät märkligt.

Det intressanta är väl att det enligt alliansens gamla definition är finansministern som nu lutar åt att "jobblinjen" är död. Hur riktigt det än är att pensionärer och löntagare likställs skattemässigt så har det inte varit en linje som väglett alliansen. Men ju närmare valet  - desto större oro. Å ena sidan en partiledare med fokus på väljarfångst. Å andra sidan en finansminister som lär får ett elände om alla löften om "mer pengar ut och mindre pengar in" ska genomföras.

Jag slås av att jag nyligen har sett detta beteende. Då minns jag sommarens krisvarningar från Anders Borg. De följdes ett par dagar efter av Reinfeldts Vaxholmsutspel om fortsatta sänkta skatter. Man undrar hur nästa veckas politik ser ut...

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, fredrik reinfeldt, anders borg, pensioner, skatter, val 2010,

Svar och god natt till Edvin Ala(m)

Edvin
I ett blogginlägg tar du upp ett par intressanta saker. Jag nämner bara helt kort dina skojfriska meningar om "15 miljarder" i att plantera blommor och måla om ett par hus". Det belopp du talar om stämmer mer överens på den upprustning av miljonprogrammet inklusive energieffektiviseringar som också en (må gud förbjuda!) kvarsittande alliansregering kommer att tvingas satsa på. De 15 handlade inte bara om staten utan minst lika mycket på ägarna av fastigheterna, kommuner, kommunala bolag och förstås privata fastighetsägare. Kloka dito sköter underhållet av sitt kapital.

Ditt svar om mina funderingar är också intressant. Det är, som jag också har påpekat på Fb och i kommentar, lite synd att du inte anger några källor. Som en person som ägnar dagarna åt att bedriva organisationsarbete, inte följa statsskuld eller budgetöver- / underskott är jag hänvisad till korrekta siffor. Helst inte friserade.

Statsskulden läser jag om på Riksgäldens hemsida:

Sedan 1996 har statsskulden som andel av BNP sjunkit från 76 procent till 35 procent. Det beror på att statsfinanserna har blivit betydligt starkare sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Kraftiga nerdragningar av utgifter under mitten av 90-talet och en stark ekonomisk tillväxt har bidragit till förbättringen. Statsskulden har också minskat eftersom staten har fört över pengar från AP-fonderna till statskassan och sålt aktier i bland annat Telia. Samtidigt som statsskulden har minskat har BNP ökat. Det gör tillsammans att skuldens andel av BNP har sjunkit relativt snabbt.

Jag ser på samma sida att utvecklingen nedåt påbörjades vid en tidpunkt då den nuvara

2005	1 308 572
2006	1 269 957
2007	1 167 998
2008	1 118 877
2009	* ingen uppgift
2010	* ingen uppgifter = min kommentar

Vad gäller statens finanser ser jag ett frågesvar från finansministern till Hans Hoff. HH frågar Borg

Finansdepartementet lämnade så sent som den 4 december en bedömning om att Sverige kommer att ha underskott under de tre kommande åren. Trots detta väljer regeringen att gå fram med skattesänkningar på lånade pengar. I år lånar regeringen 50 miljarder för att finansiera sina skattesänkningar. Nu flaggar vice statsministern för att hon vill låna ytterligare för att bland annat sänka inkomstskatterna med ca 20 miljarder kronor.

Borg svarar: 

 Att ett starkt exportberoende land som Sverige i en sådan situation får underskott i de offentliga finanserna är naturligt. Likaså är det naturligt att finanspolitiken i en sådan situation är expansiv, vilket i sig bidrar till att budgeten underbalanseras något.

Under skrivtiden (uppgiftssökning) av detta svar, har Edvin uppdaterat sitt inlägg med ändring av en uppgift om överskottsiffra (till 135 miljarder) samt med efterlängtade källhänvisningar. Jag noterar att överskottet som hänvisades till handlade om saldo 2008. Två centimeter till höger på DF-dokumentet, när det gäller just 2009 och även framåt ser det dystrare ut. Noterar också en ganska kraftig minskning av statens inkomster, vad det nu är.

Siffror mitt i natten är inte min "bag". Men debatten om detta lär fortsätta. Och om det är svårt att hålla ordning på citat och siffror på det moderata riksdagskansliet så kommer de inte åt att radera Borgs "hånande" av oppositionens krisvarningar som jag också nämnde i inlägget. Så även om Borg nu inte kan det, så sussa gott, Edvin. Trots de nu kärva statsfinanserna.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, val 2010, alliansen,

Sverige och krisen - om alliansen kommit ett par år tidigare?

Den rapport från OECD som nyligen presenterades visade att Sverige har klarat den internationella krisen sämre än andra. En förklaring är vårt stora exportberoende. Svenskarna har blivit mer fattiga än andra länder i krisens spår. Att det inte blivit värre än vad det har blivit analyserar DN:s Johan Schück med en stark, svensk ekonomi.

– Sverige har, tycker jag, hanterat krisen relativt väl. Det har varit möjligt eftersom vi började med ett överskott i de offentliga finanserna; man har kunnat använda statsbudgeten för att stötta ekonomin.

Jag funderar lite över hur förutsättningarna hade varit om den borgerliga regeringen hade "dragit igång" sin politik ett par år tidigare. Två veckor före valet 2006 beskrev Konjunkturinstitutet hur jobben "rullade in" och fortsatte:

De offentliga finanserna är starka och det finns ett reformutrymme 2010 på 15 miljarder kronor som ur stabiliseringspolitisk synvinkel bör sparas till den dag konjunkturen vänder ner.

Därefter tog Reinfeldt och Anders Borg över. Undrar vilken bild av Sverige och krisen som en körning av OECD-rapporten utifrån de ofinansierade skattesänkningarna efter regeringsskiftet skulle ge?

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, OECD, Anders Borg, alliansen, val 2010, valet 2010,

Negative campaigning hittar du hos moderatkvinnorna, Per

Det är inte Per Ankersjös postning i sig jag blir mest förbannad på. Maud Olofssons semester i Sydafrika under SAAB-krisen har jag inte bloggat om och ger en förklaring på Helenes blogg. Däremot blir jag rejält förbannad på det Per för fram i rubriken och det inledande stycket. Rubriken som varit mycket exponerad på bl.a. Intressant påstår att S står för det negativa. Han fortsätter: 

i brist på egen politik, egna idéer och med en sönderfallande rörelse så måste man fokusera på en utomstående fiende. Och sedan se till att kasta så mycket skit man bara kan hitta. Och när skiten är slut fortsätter man kasta vad man kommer över.

Jag kom precis hem från en kväll med S-valledare i Stockholms län. Vi har pratat valrörelse och metoder. Men förstås också politik. Och visst har våra motståndare nämnts, ja till och med Fredrik Reinfeldt. Men ingen, säger ingen, tar upp metoder för att prata skit, "sämre karaktärsdrag" som vi ska framhålla. Det är den politiska debatten vi tror är vinnande. Både därför att vi tror på vår egen politik och därför att vi ser att människor börjar tycka att det räcker med allianspolitik.

Ankersjö talar om negative campaigning. De enda som har haft konsulter på besök för att lära ut det är allianspartierna och Timbro. Inte vem som helst: världens främste på smutskastningskampanjer, Karl Rove. Kanske ser man resultatet av det besöket på valårets hittills värsta exempel. Moderatkvinnorna som på sin hemsida presenterat en rapport som talar om Sahlins "dödssynder". Allt med djävulsbild och allt..(bloggade om det här)

Jag hoppas att Ankersjö så gott han kan hjälper till att hålla liknande övertramp borta från valrörelsen. Det, Per Ankersjö, är negative campaigning, långt mer än att tycka att näringsminister borde åka hem om många tusen jobb försvinner.
 
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, negative campaigning, socialdemokraterna, mona sahlin, val 2010, valet 2010, karl rove, per schlingmann

DN:s regeringskritik skarpare än på länge

Visst, jag har många gånger varit kritisk till Dagens Nyheter som ett riktigt "flygblad" för regeringen Reinfeldt. Jag har i en rad inlägg frågat mig var den kritiska och maktgranskande journalistiken har tagit vägen. Peter Wolodarski visar i sin söndagskrönika att allt inte är helt nattsvart på den politiska journalistikens fält. Även om PW har helt andra utgångspunkter när han skriver. Innehållet är särskilt intressant på tre punkter. Reinfeldts ledarskap, vår syn på riksdagsledamöter och hur ordet "ledighet" ska och bör tolkas för landets ledande politiker.

Reinfeldts ledarskap får de positiva förtroendemätningarna till trots en rejäl känga. PW skriver att moderatledaren Fredrik Reinfeldt har "loggat ut från inrikespolitiken":

"..var finns hans ledarskap när det behövs som mest? Det är inte första gången som Reinfeldt lämnar statsråd ensamma i stormen, samma sak drabbade kulturminister Cecilia Stegö Chilò och handelsminister Maria Borelius i början av mandatperioden. Skadeverkningarna från de incidenterna borde ha fått Reinfeldt att vara mer deltagande och stödjande när det krisar.  Det har funnits en berättigad kritik mot förändringen av sjukförsäkringen som handlar om brister i genomförande och nonchalans mot remissinstanser.

De första illustrationerna om regeringskrisen är numera modern, politisk historia. Att Reinfeldt gör om misstaget att inte krishantera utan i stället ge stöd till sin ensamlämnade minister när det blåser om sjukförsäkringen säger nog något helt annat än Wolodarski nämner: Tron att de egna förslagen är så bra och riktiga att man inte är beredd att ta till sig kritiken. Men också oförmågan att se att det inte bara handlar om lagtext, regelverk och att pressa "icke-arbetande" till jobb.

Reinfeldts stora och avgörande misstag är att han inte förstått att sjukförsäkringsdebatten har satt bilden (enligt min mening en riktig sådan)  av en politik som inte accepteras av svenska väljare. Ökade klyftor och försämringar för sjuka och arbetslösa avfärdas av väljarna.. Att inte förstå det är Reinfeldts stora misstag. 

Riksdagsledamöter är folkvalda. Det är de som utser regeringsbildare och ytterst med sina röstknappar avgör om regeringen sitter kvar eller inte. Inte minst i Stockholms närhet har svenska medier en syn på riksdagsledamöter som inte är i närheten av vad som borde gälla våra egna företrädare i parlamentet. Man förväntar sig, ja till och med kräver att regeringen ska ställa upp. Inget annat duger. Så har det nog varit även med S-regeringar. Men för både oss väljare och för riksdagens anseende och roll så borde riksdagsledamoten vara självskriven i den politiska debatten och som ansvarstagande för den politik som förs. 

Peter Wolodarski ger en i och för sig inte obefogat kritik av en ledamot som i TV får försvara sämre pensioner för de äldre, en fråga som mycket väl kan välta regeringen. Därmed borde förstås statsministern vara angelägen om att varje TV-framträdande blir det bästa möjliga. I sjukförsäkringsdebatten nöjde han sig med att ge sitt stöd till ansvarig minister. Hur han framöver, efter julledigheten, kommer att hantera pensionärernas ilska blir intressant att se.

Alliansregeringen har glömt att informera om det jobbskatteavdrag som man själva ser som en av de stora, avgörande reformerna både för fler jobb och för att stärka de arbetandes ekonomi. "Mer kvar i plånboken", som det heter. Analyser av just den reformen finns, mycket läsvärt, nedtecknade av Krassman. DN:s Wolodarski får inte mer kommentarer kring missen.

finansministern ”inte vill låta sig intervjuas under sin ledighet”.

Det är inte heller, menar jag, något märkvärdigt i att statsråd tillåter sig ta semester. Politiska jobb är året runt ett dygnet-runt-arbete. Någon gång måste även en regeringsmedlem få stänga av. Att Anders Borg inte inser det som kan bli direkta politiska effekter av att inte försvara sin politik är svårare att förstå. Rimligen borde vilan tagit en kort paus för att rädda hem den mediala bilden av en reform man ser som viktig. Just nu talar allt för ett regeringsskifte med en möjlig längre och ofrivillig semester för Borg och Reinfeldt. Det finns det ingen som helst anledning att vara ledsen för.

En debattartikel från borgerliga ledamöter i Aftonbladet är sakligt sett mycket bra. Den handlar om att politisk information behöver finnas också på lättsläst svenska. Men visst; man kan om man vill läsa in andra signaler i artikeln. En allians med en politik som är oerhört svår att berätta om på en populärt sätt, till exempel.

Fler bloggar om detta:
-Soldatmamma skriver, Röda Berget analyserar också.
- Johan Ulvenlöv på S-buzz som skriver med rubriken "Schlingmann ersätts?"

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern 
Intressant     Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, regeringen, anders borg, fredrik reinfeldt, socialdemokraterna, mona sahlin,

Varför tycker Fredrik Reinfeldt inte som moderaterna?

Ser att moderatledaren Fredrik Reinfeldt i dag har talat på SACOs stämma. Ett av ombuden efterlängtad besked om skrotande av värnskatten uteblev. Tvärtom. Precis som Anders Borg tidigare var beskedet att skatten blir kvar. Borgs tidigare besked var "i alla fall nästa mandatperiod". Bra tycker jag.

Men.

Varför skriver (m) på sin hemsida att man vill detta? Den som inte är så hemma i dagspolitiken och är angelägen om att få veta vad Reinfeldts parti tycker får beskeden:

Värnskatten strider mot en viktig princip

Moderaterna (de nya - jag har inte hittat en gammal sida) säger också att värnskatten är

en skatt på högre utbildning. Eftersom vi moderater tycker att det ska löna sig med utbildning anser vi också att värnskatten ska bort.

Om partiets två tyngsta politiska företrädare inte vill göra detta, borde det inte heller vara budskapet på www.moderat.se

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, fredrik reinfeldt, moderaterna, skatter, värnskatt, val 2010, saco, anders borg

En tyst nyhet om starkare (S)töd om jobben - Mer om Borgs kristrixande

Att nyheter är en sak och ledartexter en annan illustreras i dag i Dagens nyheter. Efter gårdagens kritik från finanspolitiska rådet om regeringens ekonomiska politik kommenteras det både på ledarplats och i ekonomibilagan. "Godkänd krispolitik" är ledarens rubrik. I papperstidningen är ekonominyheten rubricerad med "Budgettrick sågas".

Regeringen försvarar delar av politiken helt öppet med att erkänna en omfördelning från 2010 till året före. Det handlar bland annat om valårsbudgetens kommunpengar. Ärligt, ja visst. Ekonomiskt klokt? Knappast.

Ledaren andas en aning kritik när det gäller regeringens misslyckande med jobben. Möjligen stressas ledarredaktionen av att förtroendet för jobbpolitiken nu har glidit bort från alliansen över till (S) och det rödgröna laget. En nyhet som parantetiskt nog inte verkar ha fångat någon redaktions intresse. "Regeringen måste våga tänka större", tycker DN. Det räcker kanske som kommentar?

Fler bloggar:
Alexandra Einerstam, Fler granskningar på Rödgrön.se , Progressiva bloggare på NetRoots.

Bild: Carl-Johan Friman, RK

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, anders borg, finanspolitiska rådet, alliansen, budgettrixande, finanskris,

Det kalla språket som vinnande politisk strategi?

Dagens Agenda hade finansministerdebatt. Den nu sittande och den, förhoppningsvis, blivande. Huvudtemat var skatterna, med upplägget "vänster vill höja / höger vill sänka". Möjligtvis en aning förenklat. Kanske alltför mycket frånkopplat från det skatterna ska användas (eller inte) till .

Jag slogs av Anders Borgs språkbruk. Det var som man hörde rösten från pressekreteraren som ger rådet: "Prata inte om a-kassa. Prata inte om sjukersättning. Att helt kort kalla det för bidrag är mindre känsligt. Mindre politisk risk. Väljarna gillar inte "bidrag" och utan orden "sjuk" och arbetslös" blir budskapet mycket bättre.

Det kalla språket som valvinnande strategi? Kanske. Annars var det en debatt vi har sett och kommer att se igen. Fortfarande känns den där frågan obesvarad som Karin Åberg från Harbo ställe upprepade gånger till Borg i ett telefonväkteri. Hon nöjde sig inte med de svävande svaren om "drivkraft för arbete". Hon pressade finansministern på svaret HUR politiken ger fler jobb.

Tvärtom har det ju i verkligheten inte blivit fler utan färre jobb, fler arbetslösa. Och inte färre i utanförskap utan 70.000 fler.

Jag ser att medier kommenterar. Expressen har tråkigt nog en beteckning om "bråk". Som politisk debatt tycker jag den var lugn, sansad och skillnaderna kom fram. Såg vi samma sak?

Aftonbladet dömer Östros som vinnare i kväll och utan tvekan instämmer jag. Varje gång som skatter inte får stå för sig själva utan, precis som Östros gjorde, kopplar det till den välfärd och trygghet som skatterna ska betala så vinner välfärdsförsvarande i Sverige. Och dessutom är inte svenska folket okänsliga inför samhällsklyftor. Tvärtom accepterar man inte att klyftor ökar. Det gör de idag. Kanske därför som opinionsvindarna blåser åt rätt håll.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, anders borg, tomas östros, ekonomi, jobbävning, arbetslöshet, utanförskap, regeringen, alliansen, socialdemokraterna,

bild: Carl-Johan Friman RK

FRA och partiledare -en dag med riksdagen i totalfokus

En onsdag då riksdagen verkligen sätts i fokus. FRA-lagen ska debatteras och klubbas. Som det sser ut i medierna verkar det bli full uppslutning för proppen från de borgerliga ledamöterna. Det innebär inte att det finns ett starkt stöd för lagen i riksdagen.

Den som ser DNs TV intervjuer med tre ledamöter som haft avvikande åsikter kan ana att det bakom "tveksamheter" och "kanske lägger ner-rösten"-kommentar döljs ett oerhört tryck på enskilda ledamöter att sluta upp bakom propositionen. Jag avundas inte de som utsätts för den manglingen av sin riksdagsledning. Camilla Lindberg, som bara i senaste bloggpostningen har 78 kommentarer kan i alla fall i många av dessa känna ett folkligt stöd.

Som om inte detta räckte inleds dagen med att partiledarna drabbar samman i debatt. Det är förstås upplagt för en strid flod av inlägg också i bloggosfären om detta. Ämnen för partiledardebatten är ganska solklara även om det kanske borde bli en del FRA-debatt också. Det finns frågor där partiledningarna ska avhålla sig från att pressa på för mycket på enskilda ledamöter. FRA-frågan är en sådan, helt enkelt därför att kritikerna ger uttryck för en ganska massiv folklig opinion. Den som inte lyssnar på den lär få betala sitt pris.

Annars är förstås jobben och utanförskapet givet som debattens kärna. I veckan kom nya siffror om 103.000 fler arbetslösa än förra året samma period. Var tredje ung går arbetslös.
De rödgröna förslagen för utbildning, kompetenshöjning och investeringar skulle hjälpa upp mycket av läget. Med stor sannolikhet kommer majoriteten i riksdagen, alliansen, att sätta nya sänkta skatter före. Trots intern splittring om detta.

Där kommer debattens andra kärna in. Kvaliteten i välfärden. Tryggheten vid sjukdom eller arbetslöshet. Sånt som inte får plats om man avhänder sig intäkter genom skattesänkningar. I dagarna rapporterar medier om brister i barnsjukvården. Det är konkreta exempel på förbättringsområden som ofta kräver ökade resurser som inte finns efter en skattesänkning. Vad kommer först?

Jag gissar att tonen kommer att bli mycket vass. En illustration på det är alliansens egna flygbladstillverkare på SvD. Idag inleds ledaren med ett ihopsnickrat påstående som följer SvD:s sen länge tillämpade strategi för att slå mot Mona Sahlin som person.

Påståendet om höjda skatter för "ett vårdbiträde" är hämtat från den bluffrapport som alliansen presenterade i går. Svd har sen lagt ihop olika skatteförslag och helt enkelt delat med tre. Så får SvD fram effekter av förslag som inte finns. Ändå inleds hela ledaren med detta som en sanning. Bedrövligt.

Anders Borg lät sammanträdet med riksdagens finansutskott flytta på sig, allt för att kunna presentera denna "rapport". Jag förstår Östros skarpa reaktioner och jag förstår de även om jag försöker se vid sidan av mina partisympatier. Att riksdagens finansutskott flyttas runt av ett valjippo är helt enkelt inte acceptabelt. Alliansen har all rätt att ordna vilka pressträffar man vill. Men inte ha dra in riksdagen i det.

Det blir en het dag i svensk politik.

Fler bloggar om saker:
- Rödgrön.se: Lasse Ohly om alliansens "granskning" av oppositionen.
- Mitt i steget: "Om dagens nagelbitare och spontana applåder"
- Oscar Swartz: FRA: Riksdagsmännen som skall avlyssnas
- Annika Beijbom: "Integritet för den nya tidens krav"
- Alliansfritt Sverige: "Presskonferenser i stället för budgetarbete"
- Calendrella: " Privatlivsskydd i FN:s deklaration över mänskliga rättigheter
- Maria Ferm: "Nej till signalspaning i kabel":
- Kent Persson: "Alliansen ger svaren...när ska de rödgröna.."
- Roger Jönsson. "Ung och arbetslös - ett slöseri".
- Thomas Hartman: om S och FRA-frågan...
- Kulturbloggen: om att högerregeringen idag röstar bort sig själva
- Björn Sundin.. om en övervakande regering..
- Kulturbloggen...om ett fel på en lag...
- Eva-Lena Jansson: "Fortfarande stenhård kritik mot FRA-lagen"
- Martin Moberg. Presskonferens i stället för utskottsarbete

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA, integritet, sossar mot storebror, riksdagen, alliansen, regeringen, svd, val 2010, socialdemokraterna, mona sahlin, fredrik reinfeldt, moderaterna, rödgrön.se

Anders Borg på försäljningsturné - med va´då?

Ser att också Johan Westerholm har upptäckt det: Finansminister Borg är på säljresa i Europa. Produkten: den svenska "jobbpolitiken". Man kan förvånas och fundera över hur lyckosam denna "införsäljning" kan bli. Som DN berättar idag tillhör Sverige EU-botten. Tidningen skriver:

den genomgången visar att den borgerliga alliansen sannolikt måste vässa argumenten rejält inför nästa års valrörelse. Utvecklingen i Sverige är nämligen sämre än för de flesta andra EU-länder

Som framkom av Mona Sahlins fråga under gårdagens frågestund med statsministern så ökar också ungdomsarbetslösheten snabbare i Sverige. Nästan var tredje ungdom går arbetslös. Mot detta lägger de de rödgröna ett ganska offensivt paket i sin alternativbudget med drygt 20.000 fler platser än regeringen. Om riksdagens ledamöter väljer att rösta på det ljusnar situationen för många av Sveriges unga.

Mona Sahlin ställde en nyckelfråga: "hur ser sambandet ut - Varför får en arbetslös ungdom jobb för att ni lånar till ytterligare skattesänkningar"?

Karin Åberg, en arbetslös kvinna från Harbro, Uppsala, ställde en snarlik fråga till Anders Borg. "Hur ger er politik fler jobb". Hon accepterade inget annat är konkret svar. Och väntar säkert på det än i dag.

Jag skulle vilja att alla, också djupt övertygade alliansvänner, faktiskt stannar upp ett tag och funderar över detta. Allvarligt. Inte minst över det som statsministern svarade i går: "Drivkraften för arbete måste bli bättre". Steget efter är att sänka skatter för den som redan har jobb. Att det också görs med en fördelningspolitisk skevhet av stora mått är en ytterligare invändning. Att det dessutom drar bort resurser till välfärden är ytterligare ett aber. Att det är lånade pengar är ett till.

Men hur ger detta de arbetslösa fler jobb?

Samtidigt som Borg försöker sälja svensk "jobbpolitik" åker hans egen finanspolitiska expert Calmfors också utomlands. Bland annat till Nationalekonomisk förening i Köpenhamn och till Danska "Nationalbank". Calmfors har med sig OH-bilder med bland annat rubriken "Olika uppfattningar om finanspolitiken". Där har Finanspolitiska rådet och Calmfors legat närmare oppositionen i sina nu ganska överkörda förslag av en regering som är alltför djupt ideologiskt låst vid en ny "enda väg".

När Reinfeldt under frågestunden får frågan om de sänkta lönerna som strategi flyr han bort från den centrala frågan. Då är finanskrisen verklig. Det är den aldrig när frågan ställs om vi har råd med skattesänkningar. Finanskris, världskrig, låg- eller högkonjunktur, regering eller opposition spelar ingen roll. Så har det alltid varit.

GP skriver om Anders Borg och de friska löven på träden.

Fler bloggar om detta:
- Progressiva bloggar på Netroots om Jobbävning
- Karin Bergh: "Alliansen sviker yrkeskvinnorna på fler än ett sätt".
- Maria Ferm: "Enfrågepartiet - de konservativa"
- S-buzz: "Uppsnappat idag".
- HBT-sossen: "..tipsar"
- Martin Moberg...om m-politiken..
- Jakop Dalunde "Samma gamla moderater".
- Esbati..om hur 24 bilder säger ...mycket.
- Kristian Krassman:..om LAS-hetsarna...
- Ewa Jansson..om presentationer av S-jobbpolitik..
- Johanna Graf om att våga prata ideologi - bland annat med jobbperspektiv.
- Esbjörn Jonsson om jobben o LAS

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbävning, regeringen, alliansen, arbetslöshet, arbetslösheten, jobb, val 2010, finanskris, jobbkris, välfärdskris, rödgrön.se, socialdemokraterna, mona sahlin, fredrik reinfeldt

Socialdemokraterna och skatterna ur ett dagbladsperspektiv

Svenska dagbladet vänder idag. Från att länge ha talat om de höjda skatter som skulle följa med en ny, rödgrön regering skriver Claes Arvidsson med en något bekymmersam ton att Mona Sahlin nu accepterar jobbskatteavdragets första steg.

Istället för återställare ska S gå till val på en politik som man inte bara ogillar, utan som de säger har negativa konsekvenser.

Hur det exakta budgetförslaget ser ut får vi se när alternativen till regeringens budget presenteras inom kort. Några riktlinjer har de rödgröna presenterat redan. Kanske Arvidsson som fan av alliansen ska fundera över att inte heller Centern önskade denna lånefinansierade skattereform.

Visst kan ett parti som utgår från verkligheten ha argumenterat emot något men senare acceptera det. Politik kan inte sväva i det blå utan måste bygga på hur verkligheten faktiskt ser ut. Att dra tillbaks politiken till tidigare utgångsläge är fel. Hur fel själva besluten då än var. Och hur oemottaglig för sanningen som Claes Arvidsson än må vara så kan också Socialdemokrater föreslå sänkta skatter, något som Aurora Felderman berättar från Värmdö. Nyckelordet är "verkligheten".

Att den borgerliga alliansen har slarvat bort nära 100 miljarder i sänkta skatter i statens kassa, men också i kommuner och landstingskassor ska även framöver kritiseras. Man lånar till sänkta skatter och man fördelar dessa "omvända reformer" helt galet, där mest går till redan välbeställda. Så står det också i regeringens egen fördelningspolitiska redogörelse.

Och fortfarande är Karin Åbergs fråga till Anders Borg i telefonväkteriet i förrgår obesvarad:
"Hur skapar din politik flera jobb, Anders Borg"?

Jag förstår nu varför den är obesvarad. Genom Alliansfritt Sverige och Eva-Lena Jansson ser jag att finansdepartementet söker kompetens som kan skriva beslutsunderlag om sysselsättningspolitiken. Ajdå. Det har vi förstått.

Fler bloggar:
- Progressiva bloggare på NetRoots.
- Lisa Pettersson

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, anders borg, budget 2010, val 2010, jobbävning, arbetslöshet, ekonomi, finansplan, centern, centerpartiet, ekonomi

Dagen efter en budget. Några dömer gott - andra dömer ut

En ny dag gryr och Anders Borgs budget har dömts av och inte sällan dömts ut av medier, experter, organisationer och förstås av bloggare. Föga förvånande är de som får mer ganska glada och de som får mindre eller inget ganska ledsna.

Vi glömmer kanske att regeringspartierna inte alls är så ense om tagen som man kanske får intryck av. Centern ville inte ha det här nya steget i jobbskatteavdraget. Och frågan är väl om ens finansminister Borg är överens med sig själv, med tanke på Harpsundsmötets krisstämning.

Konjunkturinstitutet verkar ge godkänt men skriver:

det finns utrymme för en ännu något mer expansiv finanspolitik 2010 jämfört med i budgetpropositionen. Detta skulle kunna mildra lågkonjunkturens negativa effekter ytterligare något.

Pensionären Egil Johansson är arg. Han tjänar ett par hundra på skattesänkningen för de äldre men förlorar pengarna direkt när pensionen sjunker.

Peter Wolodarski skriver på DN:s ledarsida. Han är förbannad över det moderata genomslaget av regeringspolitiken.

"Om det är något de nya moderaterna bör kritiseras för så är det denna besatthet av jobbskatteavdraget.."

..och så skriver han:

"..tillväxtpolitik kan inte bara handla om att ge Sveriges löntagare några hundra extra i månaden."

SVD:s ledare skrivs idag av Per Gudmundson vilket säger allt om inriktningen. "Alliansregeringen nu har börjat att agera med råg i ryggen" är hans bedömning som förstås kombineras med utfall mot oppositionen. Förvånande nog har PG dock skrivit en hel ledare utan att nämna Mona Sahlins namn ihop med något nedlåtande.

TCO är glada över att budgeten trots underskott är expansiv men samtidigt ledsna över att regeringen inte förbättrar A-kassan. Lärarförbundet låter glada. Men bakom kravet att skolan ska få alla de sju miljarderna till kommunerna ligger att det låter som mycket (10 miljarder i mer skattesänkningar) men är ganska lite per kommun. Att "satsningen" skulle stoppa uppsägningar av lärare eller till och med få skolan att "blomstra" är det ingen som tror.

SACO är glada över fler utbildningsplatser. Om det som diskuteras mest, skatterna, skriver man:

Vi är inte övertygade om att ännu mer jobbskatteavdrag, eller en ytterligare höjning av grundavdraget för pensionärer, är det effektivaste sättet att använda skatteutrymme

Svenskt Näringsliv tycker att budgeten är balanserad men är sura för att kommunerna får mer pengar och saknar mer långsikta åtgärder. Man (Urban Bäckström) säger också:

Satsningar för att stimulera hushållens efterfrågan riskerar därför att till stor del hamna i spargrisen.

De rödgröna är arga över regeringens brist på fördelningspolitik, på oansvaret i att sänka skatter med lånade pengar, över en massa annat i budgeten. Men också för att regeringen gör jippo av budgeten och struntar i riksdagen. Denna ilska delar de med riksdagens talman och Aftonbladets ledare.

Regeringen själv är som kollektiv mest glada. Och allra mest glada är moderaterna. Budgeten som ger mest till de som har mest beskrivs som det motsatta: "Låt- och medelsinkomsttagarna" som vinnare. En del i det Claes Krantz skriver om att sätta bilden. Med regeringens egna ord i budgetens fördelningspolitiska redogörelse är det tydligare:

De direkta effekterna av regeringens samlade politik under mandatperioden är störst i den övre delen av inkomstfördelningen

Om budget 2010
- Regeringens hemsida med allt budgetmaterial.
- SvD Lena Hennel, analys
- DN om budgetens vinnare och förlorare

Mina tidigare inlägg med länkar till andra bloggar:
- Karin Åberg från Harbo nitade Anders Borg: "Hur skapar din politik flera jobb?"
- Borg bara början. Det negativa kommer att bolma mot den ledande oppositionen
- Budgetdebatt om 2005 eller 2010? Oavsett det hade Borg fel i sak
- Borgs budget börda för Sverige

Andra nya blogginlägg
- Progressiva bloggare på Netroots
- Rasmus Lenefors: "Kyrkoval och borgarbudget".

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, anders borg, budget 2010, val 2010, jobbävning, arbetslöshet, ekonomi, finansplan, centern, centerpartiet, ekonomi

Karin Åberg från Harbo nitade Anders Borg: "Hur skapar din politik flera jobb?"

Jag vet att Thomas Östros och andra rödgröna har gjort ett strålande jobb i dagens budgetdebatt i riksdagen. Om detta har jag bloggat bl.a. här och här. Men ibland är det vardagliga, enkla och det direkta från så kallat vanligt folk rena dynamiten i politik. Att klara sifferdebatter i all ära.

Men när Karin Åberg, arbetslös från Harbo utanför Uppsala ringde P1 blev det klockrent tydligt hur lätt det är att klä av finansministern och regeringens politik. Lyssna här!

foto. carl-johan friman / RK

Karin Åberg upprepade gång på gång, genom Borgs försök till teoretisk utläggning: "Men hur skapar din politik flera jobb". Karin hade idag kollat antalet lediga jobb och jämfört med antal arbetssökande. Skulle det vara utbudet av jobb skulle det räcka till 17 procent av de arbetslösa.

Att den som jobbar får sänkt skatt går inte att förneka. Att många väljare som jobbar och får sänkt skatt blir glada går inte heller att förneka. Att många väljare som jobbar, får sänkt skatt, blir glada och sen röstar på alliansen är väl dessutom en borgerlig förhoppning.

Men Karin Åbergs fråga klickar fortfarande i mina och förhoppningsvis i Anders Borgs öron:

Hur ger eran politik fler jobb?

Anders Borgs svar var inte tillfredsställande.


Ewa Jansson tar i sitt blogginlägg med en Joe Hill-sång om det härliga liv en arbetslös får leva efter detta jordeliv. Jag tar med kultur också. En del av min uppfostran, så blev det som det blev. Här, AK-sången från Tältprojektet med sång av Björn Granath.



Fler nya blogginlägg:
- Janne Andersson såg Borg i Aktuellt och tycker att finansministern..krossades.
- Annarkia: "En sockerbit som blev en smula."
- Bodströmsamhället: "Den borgerliga regeringens tradition"
- Feldermania: "SMS-lån på regeringsnivå".
- Roger Jönsson: "Har Anders Borg gett upp?"
- Kulturbloggen: "I familjens budget tar vi hänsyn till att babyn inte kan jobba"
- Christer Wälivaara: "DN, Talmannen och en disktrasa"
- Nya progressiva inlägg på Netroots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, anders borg, budget 2010, val 2010, jobbävning, arbetslöshet, ekonomi, finansplan, centern, centerpartiet, ekonomi

Borg bara början. Det negativa kommer att bolma mot den ledande oppositionen

Ikväll kommer säkert en del svenskar att fundera: vad hände egentligen i riksdagen? Den annars så sakliga och ganska lågmälda finansministern som brusade upp så att hästsvansen gick som en propeller. Talet om "sossarna som minsann också..". Den trots upphetsningen fasthållna talregeln som inte erkänner misslyckandet med jobben.

Sommaren 2008 landade Karl Rove i Visby. Han är så kallad "guru" i politiskt kampanjande. En av de främsta meriterna är konsten att göra kampanjer där man talar illa, mycket illa, om motståndaren. Den mannen blev moderaterna och Fredrik Reinfeldts rådgivare.

Jag är helt övertygad att dagens utfall från Anders Borgs sida bara var början på en av de mest smutsiga och personfixerade kampanjerna vi någonsin har sett. Utgångspunkten är att såväl statsministern som finansministern har höga förtroendesiffror. Genom att hålla sig till budskapet från 2006, genom att inte tala verklighet utan genom att mer och mer börja slå på oppositionens ledare som personer ska man lyckas.

Tanken är att när det rödgröna pratar jobb och lägger förslag ska en viskande inre röst har monterats in på väljarna. Den som ska påminna om att "det kanske låter bra men du vet, hon som säger det...." Budskapet förstärks genom att hela tiden upprepa ett par saker. "Vänsterexperimentet" om de rödgröna som man tror ska underminera tryggheten och sprida osäkerhet. "Mona Sahlin med Lars Ohly" som sen följs av tal om kommunism, som man gissar ska skrämma några. De trogna kanalerna upprepar eländet och kan dessutom dra på med lite extra syl.

Det finansministern gjorde idag är säkert bara toppen av något mycket mer omfattande vi kan vänta. När till och med han i riksdagen kan påstå osanningar (ljuga, är annars termen) så kan vi förvänta oss mycket mer av "alliansallierade". Vart du en befinner dig, fram till stängningen av vallokalerna i september 2010.

ps: just nu hör jag ledande ekonomer i TV4 döma ut regeringens skattesänkningar. "Det ger väl inga jobb"

DN om budgeten:
- miljoner för kungligt bröllop
- Facklig kritik mot sänkta skatter
- Skattesänkningsförslagen

Nya blogginlägg:
- Aurora Felderman: SMS-lån på regeringsnivå"
- Alliansfritt Sverige: "om det parlamentariska läget"
- Helene Pettersson: "Sänkt skatt- lösning på allt".
- Martin Moberg.
- Röda berget: "En oansvarig budget signerad Anders Borg
- Mona for president: "Valfläsket tänds nu på och Anders Borg försöker att bestå"
- Veronica Palm: "Finansministern har nog läst Spara&Slösa upp och ner"
- SSK-bloggen.
- Fredrik Olovsson: "Varför ljuger Anders Borg?"
- S-buzz. "Nej, vi lånade inte till arvs- och gåvoskatten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, anders borg, budget 2010, val 2010, jobbävning, arbetslöshet, ekonomi, finansplan, centern, centerpartiet, ekonomi

Budgetdebatt om 2005 eller 2010? Oavsett det hade Borg fel i sak

Finansminister Borg ville inte prata om en stigande arbetslöshet, nästa år på 11,4 och året därpå 11,6. Finansminister Borg ville inte diskutera det växande utanförskapet. Finansminister Borg ville verkligen inte debattera det riktiga i att låna till sänkta skatter som också framöver går mest till de som har mest. Finansminister Borg flydde till 2005 års budget.

Där förde han med mycket hög och något känslosprucken stämma det helt felaktiga budskapet "så gjorde ni 2005". Det skulle vara att dåvarande S-regeringen också (precis som Borg) lånar till sänkta skatter.

Man behöver egentligen inte träta om det. Det står i 2005 års budget vad som gällde. Om det viktiga nu är att fly till historien och glömma de allt fler arbetslösa i Borgs och Reinfeldts Sverige 2009. Om jag själv förflyttar mig 10 sekunder - nutid är viktigare - så ser jag följande. I BPn -05 beräknades det finansiella sparandet i offentlig sektor till 17 miljarder kronor, eller 0,6 procent av BNP.
Borgs omskrivning av historien är anmärkningsvärd.
Tabell 4.8 Finansiellt sparande i offentlig sektor

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Finansiellt sparande, miljarder kronor	111	65	-6	12	19	17	12	25
Finansiellt sparande, procent av BNP	5,1	2,9	-0,3	0,5	0,7	0,6	0,4	0,9

Källa: Proposition 2004/05:1, sid 103

*) Avskaffandet av arvs- och gåvoskatten kostande 2,6 miljarder kronor. Den förändring i reglerna för periodiseringsfonder som finansierade reformen gav ökade intäkter på 2,6 miljarder kronor. Se budgetpropositionen för 2005, sid 230.

Förhoppningsvis kan vi nu stämpla ut det här och fram till valet 2010 diskutera hur regeringen har lyckats, om de är värda omval, vilka alternativ som finns och se ge väljarna goda anledningar att byta regering.

Tidigare inlägg om detta här.
Fler bloggare: Alliansfritt här och här.Och här. Johan Westerholm, Karins Värld, Martin Moberg, Johan Ulvenlöv, Kulturbloggen, Johan Ulvenlöv 2, Mats Engström, Rödgrön.se
Fler progressiva bloggare på Netroots.

DN. DN -Brors, Svd,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, anders borg, budget 2010, val 2010, jobbävning, arbetslöshet, ekonomi, finansplan, centern, centerpartiet, ekonomi

Borgs budget börda för Sverige

Dagens stora spänningsmoment brukar ju vara vad statens budget innehåller. Nu för tiden vet vi på förhand. Det trista beskedet är att arbetslösheten ökar, nästa år till 11,4 och 2011 till 11, 6 procent.

Att man lånar stora pengar till skattesänkningar är ingen nyhet. Inte heller att regeringen där egentligen är splittrad. Centern ville egentligen inte ha det här fjärde steget i jobbskatteavdraget.

Fördelningspolitiskt rullar det på som det gjort. Omfördelningen fortsätter och ordet "fördelningspolitik" verkar ha arkiverats i regeringsbyggnadernas källarvalv.

SvD spår att dagens debatt kommer att handla om det är en valbudget eller inte. Oppositionen sägs kunna få "i baken" att ha gjort samma sak själva. Oavsett det fråntar det inte fakta: Sedelpressen som regeringen Reinfeldt tidigare har anklagat oppositionen för att ha har nu flyttats till Borgs kontor på Drottninggatan.

foto. carl-johan friman / RK
Man skjuter arbetslösa framför sig i argumentationen för skattesänkningar till de egna väljargrupperna. Man agerar utifrån en teori om fler jobb när drivkrafterna ökar som inte beläggs genom erfarenhet. Det gör denna måndag till en ganska dyster sådan.

Tidigare egna inlägg om budgeten
- Anders Borgs ekonomiska teorier på fast grund av vetenskap och beprövad erfarenhet?
- Arbetslöshet 11,4: Logiskt sätt har Reinfeldt redan fått sparken
- Fler här.

Annat.
- Lena Mellin, Aftonbladet
- Räkna själv.. Aftonbladet

Några bloggar:
- Johan Westerholm, Alexandra Einerstam, Alliansfritt Sverige, Johan Ulvenlöv, M-partistaten,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, anders borg, budget 2010, val 2010, jobbävning, arbetslöshet, ekonomi, finansplan, centern, centerpartiet, ekonomi

Anders Borgs ekonomiska teorier på fast grund av vetenskap och beprövad erfarenhet?

Har nyss sett Agenda med finansminister Borg. Temat bloggade jag om förut: Regeringens förslag till budget för 2010. En budget som inte presenteras i riksdagen utan för medierna först, något som har fått oppositionen att reagera.

I Agenda hördes inte en enda ny stavelse. Visst. Borg låter oerhört trovärdig. Men det är exakt samma talarstolpar som har upprepats sedan före valet 2006, oavsett vad man talar om. Och med de upprepade utan chans att få in andra perspektiv räknar han med att komma undan från det som är regeringens främsta misslyckande. "Jobbpolitiken".

Även om arbetslösheten nu går upp mot 11,4 procent är retoriken att "jobben är viktigast". Sverige når massarbetslöshet men Borg ser "utanförskapet" så viktigt att motarbeta. Skatter har sänkts som gett mest till den grupp som tjänar mest men i retoriken är det till "låg- och medelinkomsttagare".
Han gör det inte för att vara snäll mot sina väljare. Det är för att göra det "lönsamt att arbeta" säger han. Borta är all koppling till vad skatter används till. Brister i välfärden är som bortsopade. När det kommer till skatter är det som en fritt flygande satellit utan kontakt med planeten Jorden.

Hela den politiken bygger ju på att ganska många idag avstår från att jobba därför att man får för lite pengar när man jobbar och tillräckligt när man gör annat. Jag tycker att regeringen brister i att berätta helheten. Nu har man ju kapat en del på a-kassan och slänger ut 50.000 sjuka som tidigare var just sjuka men som nu blir friska genom någon form av "politisk diagnos".

De som nu inte arbetar därför att annat är mer lönsamt, vilka är det? De som har jobb och som tidigare har avstått från att arbeta mer. Vilka är det? Och hur värderas, som Borg också nämnde, om människor går upp till deltid, från heltid? Är det skattesänkningarna som är förklaring eller en långvarig och segdragen kamp att faktiskt erbjuda heltid som grundtjänst?

Och framför allt: är det verkligen samma människor; de som förväntas jobbar mer när skatter sänks ( så att utanförskapet minskar?) och de som får del av de sänkta skatterna?

Sjukvården jobbar med en ganska klokt utgångspunkt: när sjuka behandlas ska det göras enligt "vetenskap och beprövad erfarenhet". För ekonomer och finansministern verkar det sistnämna sällan vara intressant. Och vad ekonomisnillena säger, det är väl som vanligt både det ena och det andra.

Bloggare:
- Roger Jönsson: "Ökad sysselsättning borde redan vara igång"
- Veronica Palm: "Regeringens "fixa jobben" är nu ett fullbordat misslyckande."
- Peter Högberg: "I morgon är idag enligt Anders Borg"
- Matilda Ernkrans: "Massarbetslöshet och ökade klyftor när Borg får bestämma"
- Johan Westerholm: "Vilket värde har denna finansplan?"
- Johan Ulvenlöv: "Moderaternas sedelpress trycker ut skattesänkningar på lånade pengar"
- Alliansfritt Sverige: "Vem har sedelpressen nu?"
- Kent Persson: "Krisläge kräver en krisbudget".
- Kaj Raving: "Moderaterna vill inte stå för sin politik".
- Linuz Aggeborn: "Detta ständiga jobbskatteavdrag"
Mer:
- Aftonbladet
- Oppositionen reagerar i DN
- Rödgröna.se om skattesänkningarna

Bilden: foto Carl-Johan Friman.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, regeringen, alliansen, jobbävning, arbetslöshet, val 2010, budget, finanspolitik,

Arbetslöshet 11,4: Logiskt sätt har Reinfeldt redan fått sparken

Ser att regeringen och Anders Borg har haft presskonferens om finansplanen. (hm, nymodigheter ..att släppa den idag ..) 11,4 procents arbetslöshet nästa år, 11,6 året 11. En regering som styr Sverige på väljarnas mandat att skapa fler jobb och få färre i utanskap kan inte få förnyat förtroende med det resultatet.

Jaja, Egentligen spelar det ingen roll om orsakerna. Den som tänker tillbaks minns att det inte fanns några reservationer för kriser och annat. Dessutom hånade Borg också oppositionen när varningarna kom:

”Lyssnar man på Östros är det lätt att få intrycket att Sverige står inför en allvarlig nedgång, kanske en depression, med massarbetslöshet, hög inflation, chockhöjda räntor och förödda statsfinanser.”

Finansminister Anders Borg i riksdagen 15 april 2008

Felgreppen fortsätter. Personligen tror jag inte ett ögonblick på att det är tillfälligheter eller ren dumhet. En del av regeringens handlande är nog beroende på en ideologisk blindhet. Tron att sänkta skatter automatiskt ger jobb finns parallellt med kravet att de egna grupperna ska ha sitt.

I Rapport kallar Anders Borg budgeten som en krisbudget. 107 miljarder i underskott. Statsskulden 40 procent av BNP. Regeringen hävdar att tillväxten kommer snabbare i Sverige. Frågan är om det är önsketänkande eller riktiga gissningar.

Det som är fullständigt obegripligt är att sänkta skatter med nu 10 miljarder till, och tillsammans upp emot 100 miljarder inte verkar spela någon roll i statens kista. De kan man ha och mista. Mycket märkligt.

Läs mer: Aftonbladet, Expressen,
De rödgrönas granskningsrapport.
- Dn: Maud Olofsson kompromissens förlorare"

Bloggar:
- Johanna Mellén. "Krisåtgärder, arbetslinjen och välfärdens kärna"
-
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, ekonomi, skatter, budget, val 2010, jobbävning, arbetslöshet, anders borg, fredrik reinfeldt, statsskuld, budgetunderskott,

Rödgrönt mot blåttblått

Budskapet i dagens debattinlägg av Mona Sahlin och Thomas Östros väcker förhoppningsvis en och annan som inte sett ihåligheterna i regeringens "både och"-politik. Medan de som har makten i Sverige reser runt och "illustrerar" sina budgetförslag ger S signaler om regeringsansvar: det som Reinfeldt påstås ha men som knappast kan tillerkännas någon som gör så mycket med pengar han inte har.

S-artikeln pekar på några viktiga områden: "Kunskapslyft", "framtidens jobb", "minskade klyftor", "välfärdens kvalitet". Här är förslagen om att för högre inkomsttagare höja skatterna och nejet till fortsatta skattesänkningar en funktion av ambitioner för välfärden. Men också en följd av att inte acceptera underskott och "godis till väljarna" på lånade pengar.

SvD:s ledare och "flygbladstillverkare Gudmundson" har förstås inte tillstymmelse till kritik mot låntagarregeringen Reinfeldt. Däremot berättar den utmärkta nyhetstidningen SvD att samma regering varnas igen av de egna experterna, nu för att sammansättningen av kostnadsökningarna inte håller på lång sikt. SvD-ledaren tar ingen som helt notis om detta.

Per Gudmundson hyllar i stället alliansen i en kontrast mot de rödgröna. Han har missat bara de senaste budgetturerna i regeringen. Att det förhandlingsspelet sker inom en regering är oavsett antal partier i densamma ganska naturligt. Att det inom alliansregeringen görs genom att partier som centern och Kd manglas ner och nu är mindre än Sverigedemokraterna, borde ge tankar om vem som gynnas och vem som tar vad.

Väljarna kan framöver döma bättre själva. Den gemensamma ramen för en rödgrön politik är presenterad. Det kommer mycket mycket mer av egen politik. Och idag gör de rödgröna det som Per G inte vill göra: granska den regering som nu har makten. Det rödgröna avstampet har genomförts. Tråkigt för Gudmundson att han missat det.

Mer att läsa:
- Aftonbladet om skatteförslaget. Analys AB här.
- SvD om skatteförslaget
-
Fler bloggar:
- Rödgrön blogg: Peter Eriksson: "Regeringen tvingas backa om pengar till kommunerna
- Rättvis skatt.nu: "M:s politik gör fler arbetslösa"
- Peter Högberg: " Vi är ärliga - välfärd kostar över tid".
- Johan Westerholm "Ska jag säga tack till alliansen?"

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, mona sahlin, thomas östros, rödgröna.se, rödgrönt samarbete, val 2010