"Beslutar nämnden enligt Alliansens förslag"?, frågade Filippa, allt enligt traditionell mötesteknik. Så blev också fallet. Alliansens förslag hade vunnit Hälso- och sjukvårdsnämndens gillande. Man kan möjligen ifrågasätta om det formellt riktiga i detta. Vad är i lagens mening "alliansens förslag"? Men utan tvekan är varumärket nu inkört, också nationellt. Något som också hyllas positivt av DN:s Johannens Åman som uppskattar majoriteter. Men han missar en sak i sin analys. Den majoritet han ser som självklart på den borgerliga sidan, alliansvarumärket, fortsätter att vittra sönder och förfalla. Helgens Centerstämma är ett exempel. Kommande Folkpartilandsmöte blir nästa steg. Partiegennyttan är nu viktigare än den samlade regeringskoalitionen.
Centerpartiet och dess ledare låter som om halva väljarkåren skulle vara Centerpartister. Så är som bekant inte fallet. Vi som är födda med bilden av Center"rörelsen", folkrörelsen, där gemensamma band ändå funnits med arbetarrörelsen känner frustration och förvirring inför utvecklingen. Nu "fylls" partiet med slipsprydda marknadshyllande pojkar som med förankring någonstans vid Stureplan driver Centern till någon form av förste fackföreningskrossare och värsta sossehatare. Därmed ställer sig partiet inte bara längst till höger. I och med de "nya moderaternas" tydliga markering på sin stämma 2003 att arbetsrätten inte var något problem, bygger man också in ytterligare sprickor i samarbetsgrunden. Henrik Brors nämner i sin krönika om avgrunden mellan de beslut partiet fattar och hur de vill att besluten ska speglas i medierna. Ett tragiskt exempel på partiers spinn-försök men i det här fallet så utstuderat att man gör allt för att undvika rapporter om den politik man faktiskt lägger fast.
Centerpartiet: Ett parti samlat till stämma som i alkoholfrågan manglar sönder egna partivänner och ledande företrädare som i alla fall visat någon form av socialt patos, som exempelvis socialutskottets Kenneth Johansson. Ett parti som nu har företrädare som inte förstår vikten av folkhälsoarbete. Det är tragiskt.
Lotta Fogde har en klockren analys av Folkpartiet. Ett part som jag själv skrivit lite om, och haft en del förhoppningsfulla tankar om. Återstår att se utvecklingen men nu när valet av Björklund i praktiken är klart, så havererar i alla fall mina förhoppningar på partiet. Återstår väl att se vilka folkpartistiska bidrag som levereras till alliansförfallet.
Den som idag hävdar att majoritetsregeringar alltid är bäst borde känna marken gunga under fötterna. Frågan är väl om företeelsen Alliansen överlever fler stämmor, landsmöten eller riksting.
Intressant? Andra bloggar om: politik, centerpartiet, maud olofsson, folkpartiet, alliansen
