I dagar av "rondellhundsdebatt" står yttrandefriheten i centrum. En självklar mänsklig rättighet som ska försvaras. Och helt riktigt reagerar vi med kraft när den hotas och ifrågasätts. Men ÄR yttrandefriheten något som gäller alla? I Sverige, alltså? Nje. När diskussioner förs brukar borgare alltid var högljudda försvarare. Men det gäller utanför arbetsplatsen. Där innanför stängslet ska principen om rätten att säga sitt helt plötsligt vara underordnat "äganderättens intressen".För arbetarrörelsen är det inget nytt. Alla aktiva sossar har mött utestängning av politisk information, från arbetsplatser och skolor. Så var det när vi bildades på 1800-talet. Så är det många gånger idag. Det värsta är kanske ändå att samma syn, samma tystnad och samma undantag från principen om yttrandefrihet sprids också till offentliga arbetsplatser. "Tjänstemännen är våra drängar", tycker de politiska ledningarna och det händer tyvärr att man har kulturer eller rena order som hindrar offentlig diskussion om sådant som borde föras debatt om. Som ofta är verksamhet som betalas av skattepengar, dessutom.
Det var ett anonymt inlägg på min blogg som föranledde det här inlägget. Ämnet är "Vårdval Stockholm." Signaturen "Tystad landstingstjänsteman" ger en viktig kommentar i något som hela länets befolkning borde känna till. Jag väljer att publicera den. Jag förstår verkligen behovet av anonymitet. Det är inte första gången jag stöter på anställda i kommuner och landsting som mötts av "håll käften"-budskapet. Ofta med tillägget "det här är politik".
Jag förstår om debatten fortsätter om rondellhundsteckningar, även om jag personligen inte kan begripa vad man har innaför pannbenet om man har behov att måla bilder av profeter som hundar...Samtidigt är det uselt att vi inte höjer kraven också på vår egen demokrati. När de sämsta delarna av den tystnadskultur som präglar privat näringsliv sveper in i kommunal- och landstingskorridorerna behövs verkligen höjda röster för yttrandefriheten också för kommun-och landstingsanställda.
Borgarna vill gärna beskriva Vårdval Stockholm som en valfrihetsreform. Och för den som är frisk är den onekligen det.Intressant?
En frisk kvinna i Rågsved eller Hässelby som pendlar in till stan varje dag kommer sannolikt att "lista sig" i närheten av sitt jobb. Då försvinner hennes resurser från vårdcentralen där hon bor och förs till stan. Kvar i förorten blir kroniker, handikappade, långtidssjukskrivna och äldre. De som inte har något val men har ett större vårdbehov.
Vårdcentralen i Rågsved eller Hässelby får samma resurser per patient för dessa personer med större vårdbehov som vårdcentralen i innerstaden får för de friska patienterna från förorten som sannolikt aldrig besöker dem.
Detta är den troliga utvecklingen av Vårdval Stockholm i en region med rörlig befolkning. Pengarna kommer vandra mot centrum, behoven kommer bli kvar i periferin.
Men detta är effekter som INTE visats i siffrorna i SvD och Aftonbladet. Effekterna blir alltså sannolikt betydligt större och brutalare än det som redan redovisats.
Mvh
Tystad landstingstjänsteman
