En del ser inkomstklyftor som drivkrafter i den ekonomiska utvecklingen. Ja, några verkar till och med förespråka ökade skillnader mellan människor därför att det i deras tankevärld ger alla större lycka. Så ser inte jag det. Så verkar inte heller svenska folket tycka. I en opinionsmätning som LO presenterar i kampanjen Mitt Sverige säger 68 procent att de upplever att de ekonomiska klyftorna har ökat. Det är möjligen inte förvånande. Så sent som veckans vårbudget visade ju regeringen samma sak, i den fördelningspolitiska redogörelsen som SvT Rapport skrev om. Svenskarna verkar också tycka att frågan är viktig: 67 procent menar att frågan är mycket eller ganska stort problem.
Svenska Dagbladet skriver om mätningen. Svenska folket tycker att det är svårt att lita på samhällets trygghetsnät. 56 procent tycker att det är svårt att lita på stödet vid arbetslöshet. 64 procent av dem med inkomster under 200 000 har svårt att lita på ersättningen vid sjukdom. Resultatet i LOs mätning bekräftas också av det forskare som Stefan Svallfors ser i sin forskning och sammanfattar: "De grupper som är mest beroende av systemet litar minst på det".
Samtidigt som utvecklingen går mot ökade klyftor verkar fortfarande svenska folket sluta upp bakom vår välfärdsmodell ganska bastant. 59 procent menar i undersökningen att skatterna mer än idag ska omfördela från hög- till låginkomsttagare. Opinionsläget kanske förklaras av detta. Medvetenheten verkar vara stor om hur regeringens sänkta skatter har slagit mellan olika inkomstgrupper. I skarp kontrast och på tvärs emot människor känsla för rätt och fel samhällsutveckling.
För LO och fackföreningsrörelsen borde mätningen vara ett rejält stöd i argumentationen för viktiga frågor i årets avtalsrörelse.70 procent tycker att man ska göra särskilda jämställdhetssatsningar för att lönerna mellan kvinnor och män ska bli mer jämlika. 59 procent ställer upp på låglönesatsningar, 68 procent ställer upp på avtalskravet om att förbättra anställningsvillkor i form av att tak ska införas för hur länge en arbetsgivare kan anställa någon tillfälligt.
I mätningen råder ett stabilt stöd för några andra angelägna områden. Full sysselsättning ska vara målet enligt 88 procent. 85 procent vill ha nollvision mot arbetsolyckor som leder till dödsfall och svåra skador. Unga utan jobb ska ha rätt till praktik, enligt 79 procent. En majoritet av de tillfrågade ställer också upp på en höjning av a-kassans ersättningar (50%) och av sjukförsäkringen (48%)
Minns du debatten om jobbsiffrorna? Regeringen ville tala om "200 000 fler i jobb" och räknade för att få till det positivt. Oppositionen ville hellre tala om sysselsättningsgrad, dvs andelen i arbetskraften som är arbetslösa. På Mitt Sverige-kampanjen märkte vi av känsligheten i frågan efter en beräkning där man räknade om hur många enskilda personer som minskningen av sysselsättningsgraden motsvarade. Det räknades fram till 40.000. Det blev rött ljus i SvDs faktakoll men vi försvarade beräkningen här. I frågan om hur det går med jobben menar svenska väljare i Novus mätning att sysselsättningsgraden har minskat och arbetslösheten ökat sedan 2006.
Det mesta har den senaste tiden gått smidigt på (S)-vägen och motsatt trögt, segt och nedför för alliansen. Den här mätningen ger nog en hel del förklaringar till läget och samtidigt signaler om vad en politik som ska vinna folk stöd bör innehålla och kanske också inte innehålla.
Mitt Sverige-kampanjen hittills om inkomstklyftor: Josefin Pasanen om fattiga, Erik Wiklund om restaurangbranschens villkor, Josefin Pasanens berättelse om Chile, Jenny Wrangborgs krönika,
Mer att läsa: Arbetet, Aktuellt i politiken
Fler som bloggar: På jobbet, om klasser,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, inkomstskillnader, mitt sverige, lo, a-kassan, sjukförsäkring, jobbskatteavdrag, regeringen, fredrik reinfeldt, alliansen, jämlikhet
