I stället finns ett inslag som möjligen kan beskrivas till en återuppstånden fördelningspolitik, om än "på toppen". Jobbskatteavdraget "skrapas på" för dem med de högsta inkomsterna. För att vara mild så drabbar det ingen fattig och som helhet har jobbskatteavdragen haft mycket tveksamma jobbeffekter, enligt utvärderingar. Nu handlar det inte bara om jobb utan också om hushållens köpkraft och ekonomi. Därför kvarstår jobbskatteavdragen enligt (S) för löntagarna utom då i de översta inkomstskikten.
Den sänkta krogmomsen som genomfördes trots stora tveksamheter om jobbeffekterna återtas. Den tredje punkten är besparing på 16 miljarder när det gäller den "reform" som regeringen gjort med halverad arbetsgivaravgift för unga. Nyligen skrev DN (och jag bloggade) om hur flera bedömare skåpar ut den åtgärden som dyr men ger få nya jobb. Till kritikerna fanns såväl IFAU, Lars Calmfors och restaurangfacket.
Löfven talade också om ett "ytterligare utrymme" på 20 miljarder. Möjligen lutar man sig mot Konjunkturinstitutet och andra som har efterlyst en mer expansiv finanspolitik än den regeringen för. KI skriver så sent som i sin marsprognos om detta och konstaterar att finanspolitiken inte ger någon extra draghjälp till konjunkturåterhämtningen. KI återkopplar till bedömningar under hösten där man bland annat gjorde bedömningen att
En expansiv finanspolitik 2013– 2014 och motsvarande åtstramande finanspolitik 2015–2016 skulle påskynda återhämtningen i ekonomin.Löfven har ett gott opinionsmässigt utgångsläge. Troligtvis handlar det om att förtroendet har återkommit på andra områden än sakpolitiken. Riktningen av politiken har fått väljarnas gillande såväl som personliga egenskaper och uttalanden av såväl Stefan Löfven som Magdalena Andersson, finansministerkandidaten. Den senare har i en DI-intervju lyft fram behovet av sysselsättningsmål och antytt att gränsen 50.000 per månad är lämplig för att börja trappa ner jobbskatteavdraget. RUT och ROT är kvar, ingen ny fastighetsskatt på gång och även om det är viktigt att jämna ut skatteskillnader mellan löntagare och pensionärer så är det en "dyr reform, svårbedömd i tid.
Så vad ska då pengarna användas till? Ja, önskelistorna torde vara många och långa. Men fokus borde ligga på att renovera arbetsmarknadspolitiken, lyfta utbildningen som självklar del i denna och se till att de urholkade trygghetsförsäkringarna ger bättre villkor vid sjukdom och arbetslöshet. Välfärden i form av skola, vård och omsorg behöver också sitt. Behoven är som ofta outsinliga.
Mer: Johan Westerholm, Peter Högberg, Mattias Lundbäck,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, stefan löfven, vårbudget 2012, jobbskatteavdrag, rut, rot, jobbpolitik, arbetslösheten, konjunkturinstitutet
