Reprisinlägg: "Om Reinfeldt har politiken klar: Vad gör då alliansens arbetsgrupper?"

Efter gårdagens partiledardebatt har den stora uppföljaren varit Reinfeldts felaktiga jobbsiffror. Mitt i debatten slängde han ur sig uppgifter om sysselsättningen som var helt fel. 100.000 fel. Om detta misstag, vilket jag utgår från att det är, bloggade jag här. En fråga som jag förväntade mig mer om var alliansens hackande på att "rödgröna inte har politiken klar". Även om just de rödgröna har fixat ihop fler statsbudgetar tillsammans än Reinfeldts krympande allians, är det "splittringsschemat" som de borgerliga strategerna riktigar in sig på.

Jag tyckte inte att det togs upp särskilt mycket under debatten. Men nu efteråt ser jag att Reinfeldt har uttalat sig

- Så fort vi ställer motfrågor så hänvisas det till nåt som ska komma, säger Fredrik Reinfeldt till Expressen och tillägger- Nu kommer tydligen alla besked i april. Då får vi ta nya debatter.

Just det gör att jag faktiskt för första gången postar ett inlägg i repris. Jag tycker att det är väldigt välmotiverat. Jag vet också att Peter Johansson har bloggat om detta.

"Partiledardebatten kommer, gissar jag, att ha en återkommande tema från alliansföreträdarna. Det har redan gjorts försök till små lustigheter och möjligen också allvar omkring temat att de rödgröna skulle vara splittrade. Den som har historien vet att de tre partierna har en lång rad av skarpa överenskommelser om hela statsbudgeten bakom sig. Fler än Reinfeldts borgerliga koalition, de som nu kallas "alliansen".

Ändå kommer Reinfeldt att tala om de rödgröna som "splittrade", komma med "skisser" och därmed dra slutsatsen av brister i regeringsdugligheten. Underförstått i budskapet ligger att de blå är helt överens och eniga. Inom de högra blocket har moderaternas en total dominans redan nu och kan förstås sätta agendan. Samtidigt bara måste centern och kristdemokraterna markera med egen politik i sin  kamp för att undvika att åka ur riksdagen.

Med detta sagt funderar jag: om nu Reinfeldt och andra efterlyser mer än "skisser" från de rödgröna redan i det här skedet av valåret så borde man först själva ha presterat bättre. Men om allt är så tydligt och klart som Reinfeldt gör gällande: Vad pysslar i så fall alliansarbetsgrupperna med?

Eftersom, vad jag förstår, arbetsgrupperna inte har lämnat sina slutförslag och än mindre processats vidare till ett färdigt alliansprogram måste man ställa frågan. Det är inte några parantetiska områden:
Sunda statsfinanser, skattepolitik, minskat utanförskap, utbildning, hälso- och sjukvård, rättsväsende, miljö- och klimat, tillväxt, jämställdhet, familjepolitik, äldrepolitik, kultur, idrott, utrikespolitik, försvarspolitik. OM det är viktigt?? Snälla nån. Motsvarande program frår förra valet, "Fler i arbete- mer att dela på", hade en stor påverkan på debatten. Löften om jobben och minskat utanförskap kanske avgjorde valet.

Fredrik: Undvik frågan om de rödgrönas brister i samsyn. Vi har också arbetsgrupper. Antingen har du ett eget, färdigt program som du snickrat på hemma, eller så har du gett arbetsgrupperna ett allvarligt uppdrag. Stämmer det sista har du inte någon färdig politik att presentera i kväll. Då ska man som många vet inte kasta sten i glashus.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, superveckan, sjukvård, alliansen, val 2010, valet 2010, opinionsläget, partiledardebatt, fredrik reinfeldt, mona sahlin, socialdemokraterna, moderaterna

Reinfeldts sänkta skatter som bortblåsta när Borg skriver om ansvar?

Efter gårdagens partiledardebatt kan man av mediernas analyser tro att valet kommer att handla om skatterna. Ja, artiklarna, som i AB, DN och Exp, förefaller tro på ett scenario där alliansens skattesänkningar ska stå mot en höjning av skatter med de rödgröna. Ett drömläge för Reinfeldt? Alla vill väl ha lägre skatt?

I alla fall så länge frågan bara handlar om det kan säkert fler säga att det är bra. Men folk är oftast mycket klokare än så. De vet att skatter betalar för välfärden. De ser precis som Reinfeldt en gång talade om, att varje krona i sänkt skatt har en baksida som handlar om mindre till välfärden.

Där finns en jättebrist i den politiska debatten och inte minst i de borgerliga partiernas förhållningssätt till begreppet "ansvar". Det är helt okey att plädera för "mindre pengar in" utan att berätta vad som händer på andra områden. Lika allvarligt är att Reinfeldts tomma retorik om sänkningar för "låg- och medelinkomsttagare" aldrig avslöjas. Alliansen har haft borgerlig begravning av fördelningspolitiken utan någon bredare debatt i Sverige.

Att även de borgerliga är splittrade i skattefrågan men hittills har traskat på i den moderata fållan är naturligt eftersom (m) dominierar så totalt. Det finns ett par fallgropar ytterligare för Reinfeldt. Eller egentligen Bo Lundgrens - gammelmoderaternas drömmar om de sänkta skatterna.

Reinfeldt skjuter hela make-upen av "Nya moderater" i sank för gott. Det han tidigare talat om, "varje krona i sänkta skatter har en baksida" i form av sämre välfärd gäller tydligen inte längre. Men då hade Reinfeldt rätt. "Gör inte moderaterna till en skattebod där man shoppar skattesänkningar"  var budskapet på stämman i Örebro 2005. Före förra valet. Den andra fällan handlar om välfärden. Reinfedts regering har fortfarande blankt kommande år när det gäller resurser till välfärden i kommuner och landsting. Vilka är beskeden? Och om det är behövliga tillskott som kommer: hur betalas det?

Lite av hastig omställning från gårdagkvällens skatteeufori blir det när finansminister Borg har en artikel i morgontidningen. Där talas om ansvar, om sparande. Där talas om att han själv, som fick överta en stark ekonomi i ordning och ett inflöde av nya jobb, har fixat en tidigare starka ekonomiska politik. Han, Anders Borg, som hånade S-företrädare i riksdagen när de varnade för krisen, försöker själv få credit för krisbekämpning. Jag noterar dock att Anders Borg skriver om att "undvika skattehöjningar". Av Reinfeldts tal om skattesänkningar har finansminister inte ett ord att säga så fort sändningen får TV-studion har släckts ner.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledardebatt, agenda, superveckan, mona sahlin, val 2010, valet 2010, fredrik reinfeldt, skatter, fördelningspolitik, välfärd

Tankar efter en partiledardebatt

foto. SvT

[uppdatering]Så är partiledardebatten över och då också "superveckan". En tanke som smyger sig på är om väljarna verkligen har fått ett bra underlag inför valet? Djupare kunskaper om de politiska alternativen för att framöver kunna följa den politiska debatten? Frågorna som debatterades var väl i stort de som man hade förväntat sig. Ett stort undantag och en besvikelse att inte sjukvårdsfrågor fick plats.

Allt började med en ny energipolitisk krutdurk: Maud Olofsson som pressades om att fyra centerpartister är emot alliansens energipolitik. Det där skulle lösas menade centerledaren, utan att gå in närmare på hur. Just här kom en annan företeelse in i debatten. Jan Björklund som på något sätt fått rollen av "dyngspridare", just här med kommentaren att den rödgröna energipolitiken skapar "massarbetslöshet". Mer sådant kommer från fp-ledaren. Reinfeldt ska vara ledare, Olofsson och Hägglunds partier måste upp ur bottenkänningen. Att då ge Björklund uppgiften att slå vilt med batongen mot de rödgröna kanske är naturligt om man önskar en debatt på låg nivå.

Jobben och utanförskapet hade jag förväntat mig få svar på. Den största frågan 2006. Och en helt motsatt utveckling: fler arbetslösa och fler i utanförskap. Reinfeldt talar nu om en ökning av "sysselsättningen" som förstås påverkas av hur många som tillkommit till arbetskraften. Men inget svar om utanförskap och jobb. Här kom skatterna in: att man har sänkt skatter är inget nytt. Att man vill göra det ännu mer inte heller. Att man diskuterar detta utan att ett ögonblick koppla till den välfärd och den trygghet skatterna ska användas till är makalöst. Så döljer man lånefinansierade skattesänkningar.

Att politiken inte fungerar syns i verkligheten. Men när det så småningom vänder blir det som vanligt, gissar jag. Arbetslösheten skylls på "global finanskris". Om läget förbättras beror det på den svenska Reinfeldt-regeringens goda ledarförmåga.

Sjukförsäkringen och de genomförda försämringarna bränner ordentligt i alliansens politiska hantverkarfingrar. I debatten berördes tyvärr inte statsrådet Husmark Pehrssons besked att besparingarna har gjorts för att skrapa ihop pengar till de sänkta skatterna. Mona Sahlin gav tre tydliga besked om bort med stupstock, om resurser för rehabilitering och om att återförsäkra de 50.000 som nu har kastats ut från försäkringen.

Det här kunde ha blivit Reinfeldts problem om . Men allt elände skylldes på försäkringskassans tjänstemän och på tidigare regeringar. Inte en gnutta ansvar var han beredd att ta. Just här gled Reinfeldt in i den oppositionsroll som är så politiskt skamlig. Att vara ansvarig men låtsas som man inte är det. Såna politiker faller väldigt ofta på eget grepp. 

Skolan: Ett av debattens mest anmärkningsvärda uttalanden kom från Jan Björklund. Han fick frågor om de allt färre eleverna som går ut skolan utan att ha klarat sina kärnämnen. Visst kan det tyckas vara rakt och ärligt när Björklund svarar att det kommer att fortsätta bli sämre. Men frågan är om väljarna accepterar att en skolansvarig minister har så låga ambitioner. Det blir ännu värre när Björklund sen återkommer till verktygen: bara betyg, disciplin och läxor. Noll i några bredare utvecklingsidéer om skolan. Där påminde Lasse Ohly om att skolan verkligen inte blir bättre med 1500 uppsagda lärare.

IPRED rivs upp med de rödgröna men inte med alliansen. Jämställdheten ska inte gälla i privata bolag enligt Maud Olofsson och försvarade det med att regeringen inte heller styr Byggnads eller idrottsrörelsen. Jämställdheten var nog annars kvällens stora politiska förfall där allt tal om detta från alliansens sida framstod som noll och intet i ambitioner.

Jag skrev före debatten om att de borgerliga borde ha svårt att kritisera de rödgröna för "skissartad politik". Alliansen har ju arbetsgrupper på egentligen alla politikområden som inte ännu har presenterat förslagen. Antingen är alliansen lika "ofärdiga" som de påstår att de rödgröna är eller så tänker de inte bry sig alls om några arbetsgrupper. Jag uppfattade att läget är ännu rörigare. Reinfeldt verkade kunna se utrymme för skattesänkningar redan nu. Maud Olofsson och Göran Hägglund talade i andra sammanhang om att det först efter sommaren blir tydligt vilket utrymme som finns för reformer. Kanske åter till en av mina käpphästar, alltså: När det gäller "Pengar ut" är det hård prövning. När det gäller "Mindre pengar in" är det tillåtet med helt öppna spjäll.


Mer att läsa:
Svd, DN, Abladet.  Svd  Expressen. 
- Bloggar,exempelvis Martin Moberg som sammanfattar direkt från partipuben, Så också Peter Högberg med flera inlägg, Alliansfritt Sverige som bla uppfattade Reinfeldts nya sifferjonglerande om arbetslösheten, Anna Vikström skriver sina intryck, Nathalie Sundesten Landin bloggar också. och presterar en skarp replik på Björklunds hela argumentation. Läs! Aurora Gullberg om jämställdsdebatten, Fredrik Pettersson med snabbanalys och debattörsomdömen, Peter Johansson på Röda berget ger sin snabbsammanfattning. Johan Westerholm pekar på Reinfeldts påhopp på Försäkringskassan i stället för att ta ansvar själv. "Renodla oppositionsrollen". Robert Noord ger sina debattankar här. Peter Karlberg har inlägg om retoriska experter(?)

Ser att också "andra sidan" har bloggat: Per Ankersjö tycker att ett uttryck "Stridstupp" var bottennapp. Detsamma tycker Mary. Kent har reaktion på de "sena svaren" (se min lite omedvetna replik ovan) Dick Erixons betyg går förstås till alliansen även om slutsatsen blir att "båda lagen" behöver finslipa.

Uppdatering:
Ser till min förvåning att DN:s Henrik Brors ser skatterna som den enda särskiljande frågan mellan de rödgröna och alliansen. Den som läser inlägget ovan inser att jag har en helt annan bedömning.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
 Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledardebatt, agenda, superveckan, mona sahlin, val 2010, valet 2010, fredrik reinfeldt,

Svaren väntar, Reinfeldt. Jobben - Sjukförsäkringen till exempel

I skrivande stund är det en liten stund kvar till partiledardebatten. Jag noterar att Henrik Brors i DN fortsätter befästa myten att det är de rödgröna som ska avkrävas svar om politiken efter en valseger. Eller - myten är att det är den borgerliga, moderatdominerade alliansen som är färdiga med sin.

Så är det inte. Jag gissar att de har försökt sno åt sig det som (S) så ofta har lyckats med i valrörelser. Slå hål på de borgerligas försök att vara ett alternativ. S har lyckats peka på splittringspunkter och de borgerliga har fallit, på politiken förstås, men också på bristerna i regeringsduglighet. Med tanke på att de rödgröna har lyckats få ihop skarpa statsbudgetar många gånger fler än dagens alliansregering borde rimligen de borgerligas splittringsförsök falla pladask.

Reinfeldt och hans fyrklöver borde i stället ha fokus på att ge väljarna svar på varför man har fört den politik man har gjort. Och hur fortsättningen kommer att se ut. Jag saknar svar på en radda frågor men två är särskilt viktiga för mig:

-  Hur skapar din politik fler jobb, Reinfeldt? Hittills har ju vallöftet från 2006 brutits och utvecklingen gått åt fel håll?

- Tycker du att försämringarna i sjukförsäkringen tillräckligt täcker kostnaderna för skattesänkningarna, som Husmark-Pehrsson beskrivit som anledning till försämringarna?

Sändning i samband med debatten också på S hemsida.
- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, superveckan, mona sahlin, fredrik reinfeldt, partiledardebatt, val 2010, valet 2010

Partiledardebatten: Om Reinfeldt har politiken klar: Vad gör då alliansens arbetsgrupper?

Partiledardebatten kommer, gissar jag, att ha en återkommande tema från alliansföreträdarna. Det har redan gjorts försök till små lustigheter och möjligen också allvar omkring temat att de rödgröna skulle vara splittrade. Den som har historien vet att de tre partierna har en lång rad av skarpa överenskommelser om hela statsbudgeten bakom sig. Fler än Reinfeldts borgerliga koalition, de som nu kallas "alliansen".

Ändå kommer Reinfeldt att tala om de rödgröna som "splittrade", komma med "skisser" och därmed dra slutsatsen av brister i regeringsdugligheten. Underförstått i budskapet ligger att de blå är helt överens och eniga. Inom de högra blocket har moderaternas en total dominans redan nu och kan förstås sätta agendan. Samtidigt bara måste centern och kristdemokraterna markera med egen politik i sin  kamp för att undvika att åka ur riksdagen.

Med detta sagt funderar jag: om nu Reinfeldt och andra efterlyser mer än "skisser" från de rödgröna redan i det här skedet av valåret så borde man först själva ha presterat bättre. Men om allt är så tydligt och klart som Reinfeldt gör gällande: Vad pysslar i så fall alliansarbetsgrupperna med?

Eftersom, vad jag förstår, arbetsgrupperna inte har lämnat sina slutförslag och än mindre processats vidare till ett färdigt alliansprogram måste man ställa frågan. Det är inte några parantetiska områden:
Sunda statsfinanser, skattepolitik, minskat utanförskap, utbildning, hälso- och sjukvård, rättsväsende, miljö- och klimat, tillväxt, jämställdhet, familjepolitik, äldrepolitik, kultur, idrott, utrikespolitik, försvarspolitik. OM det är viktigt?? Snälla nån. Motsvarande program frår förra valet, "Fler i arbete- mer att dela på", hade en stor påverkan på debatten. Löften om jobben och minskat utanförskap kanske avgjorde valet.

Fredrik: Undvik frågan om de rödgrönas brister i samsyn. Vi har också arbetsgrupper. Antingen har du ett eget, färdigt program som du snickrat på hemma, eller så har du gett arbetsgrupperna ett allvarligt uppdrag. Stämmer det sista har du inte någon färdig politik att presentera i kväll. Då ska man som många vet inte kasta sten i glashus.

Följ debatten på Twitter,  #superveckan
- Johan Ulvenlöv berättar om fler sätt att följa händelsen. Bland annat genom livesändning.
- Inför debatten i Aftonbladet, Expressen
- Svd om partiledarnas uppladdning.

 Bloggar inför debatten:
- Ulf Bjereld som analyserar att debatten mycket kommer att handla om att sätta dagordningen för debatten framöver.
- Jonas Morian skriver här,
- Henrik Oscarsson om att oppositionen i snitt leder med 8 procent...
- Annarkia om amerikanisering ..och inför kvällens debatt.
- Ser att det inlägg jag skrev i morse om sjukvården till artikeln på Brännpunkt (verkar dock inte ha pingats ordentligt) har följts upp under dagen av bla Rasmus Lenefors,  Roger Jönsson, Peter Högberg som bloggar direkt från "debattvakan",
Martin Moberg gör detsamma. Även bloggettan för S-bloggare, Kulturbloggen, har skrivit.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, superveckan, sjukvård, alliansen, val 2010, valet 2010, opinionsläget, partiledardebatt, fredrik reinfeldt, mona sahlin, socialdemokraterna, moderaterna

Inför partiledardebatten: Valdagen är ditt viktigaste vårdval

Jag vet svagheten. Det finns en positiv inställning till begreppet vårdval. Och att patienter ska kunna välja en vårdcentral när jobbet i stället för hemmet eller en där man har särskilt förtroende för sin doktor måste vara självklart. Men det finns oändligt mycket mer som gör att valet i september bör lyfta sjukvården till en avgörande fråga. Med början redan i kvällens partiledardebatt.

Idag skriver Mona Sahlin och Ylva Johansson på Brännpunkt. Svenska folket vill gärna ha vårdval men ställer inte upp på den utveckling av vården som nu pågår. Privata aktörer som etablerar sig inom den offentligt finansierade där man går före i vårdkön om man kan hosta upp ett antal buntar med tusenlappar. Ett vårdval där ersättningar betalas ut med fokus på vårdproducentens önskan och vilja mer än efter patientens behov. "Fri etablering" är alliansens stora reform av sjukvården. Samtidigt "kortas" köer genom att stycka upp dem.

Bilden visar vårdköerna i Stockholm vid årsskiftet. Under Filippa Reinfeldts tid som sjukvårdslandstingsråd har köerna dubblats. För detta betalar regeringen Reinfeldt ut ett par hundra miljoner. Samtidigt har man direkt efter utbetalningen visat att pengarna inte har något med verkliga reformer att göra. Det bekräftar att kritiken har varit befogad mot det tidigare systemet. Regeringen har därför gått ut med nya direktiv för hur man ska kunna få del av pengarna. Lek med pengar eller än mer passande: En rejäl skandal och slarv med skattebetalarnas pengar.

Min egna, kraftigaste kritik mot hur vården utvecklas nu handlar om de ökad klyftorna. Där ohälsan är som störst, där människor är sjukast och där behoven av primärvårdens resurser är stora, ja där blir det sämre. Och omvänt: där människor redan i dag är friskare och där "utbudet" av vård redan är gott, dit kommer ännu mer vård. Allt kortare besök för att vården ska få ihop "pinnar", endast en "koll" per besök för att patienten ska återkomma och på så sätt ge ännu mer intäkter. Ett förfall i det förebyggande arbetet, inte minst i de stadsdelar som är mest utsatta.

Jag hoppas att kvällens debatt blir avstamp för en rejäl sjukvårdsdebatt ända fram till valdagen. Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård går nu  i helt fel riktning. Så tycker också en formidabel majoritet av de svenska väljarna som ger socialdemokraterna ett kraftigt stöd för en jämlik och rättvis sjukvårdspolitik. Och ger det omvända för alliansens vägval där producenten av vård står mer i fokus än patienten. Fel! Vårdval i all ära - men på valdagen gör du ditt allra viktigaste vårdval.

Tyck till om och debattera sjukvårdspolitiken. Gå med i Vårddialogen - en grupp på Facebook som har varit något vilande men som jag gärna vill sätta fart på detta valår.

Fler som bloggar om detta: Martin Moberg om nej till gräddfiler i vården, Peter Johansson på Röda berget inför kvällens debatt, Jerker Nilsson som lyfter flera frågor inför valet...
- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, superveckan, val 2010, valet 2010, sjukvård, vårdval stockholm, partiledardebatt, filippa reinfeldt, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, ylva johansson, mona sahlin

Sahlin - Reinfeldt igen. Och en Gunnar Axén tyst som muren..

Har först nu på debatten mellan Sahlin och Reinfeldt. Två tankar: kan siffror avgöra valet? Och i så fall: vem tjänar på vilken siffra? Den andra tanken har bäring på Peter Högbergs rubrik, vem som styr Sverige. Ja, svaret vet vi förstås. Men det finns tidigare val där (S) har stupat på mållinjen. Någon gång har förklaringen varit att partiet (i min möjligen inskränkta begreppsvärld = S) glider in i en regeringsroll i förtid. De som har makten, nu Reinfeldts regering, tillåts agera opposition. Det där får man nog passa sig för.

Mona Sahlin ger fullständigt solklara besked om sjukförsäkringen vid ett par tillfällen i debatten. Enkelt. Rakt. Punktform. Ändå avslutas hela avsnittet om sjuförsäkringen med att just mannen bakom försämringarna slår fast att det är motståndaren som ska införa stupstock. Det där är inte bara triangulering a la nya moderater. Det är fräckare än så och förstås mycket lätt för väljarna att avslöja. Måhända en av förklaringarna till att alliansens dalar i mätningarna.

En annan tydlig sak är att Reinfeldt försöker sätta mörka bilder av oppositionen med hjälp av siffror.  En retorisk självklarhet förstås, som kan gå hem. För en tidigare moderatledare var 130 miljarder förödande. Bo Lundgren skulle sänka skatter med det beloppet. Siffrans tydlighet kopplades till beskrivningar av hur det skulle ge besparingar i välfärden. De där beloppen är Reinfeldt snart  uppe i, till priset av försämringar i exempelvis sjukförsäkringen. Reinfeldts egen siffra idag var "58". Ett oavbrutet upprepande trots att Mona Sahlin var tydlig med att "stupstock" är något som försvinner, inte införs, med det rödgrönas förslag. Det där kallas kanske "bluff" i folkmun men är i debatter en "politisk uppfattning".

Jag ser att en del, som statsvetaren Peter Esaiasson, utnämner Sahlin som segrare. Samtidigt blir jag förstås ganska nyfiken på de kriterier för betygssättning som Anna Dahlberg, Expressen, har i sitt hyllande av Reinfeldt. Undantaget hans eventuella burkaförbud. Mitt intryck är att Mona befäste sin roll som en stark statsministerkandidat.

Dagens riktiga lågvattenmärke fanns inte i radiodebatten. Det riktigt riktigt dåliga är att Reinfeldts partivän och ordförande i Socialförsäkringsutskottet i riksdagen, Gunnar Axén, har mage att blogga om debatten men inte med ett ord bemöta den berättigade kritik han har fått för sitt påhopp på en sjukskriven kvinna. Det är riktigt uselt. Veronica Palm skriver mer om det i Aftonbladet.

Andra som har analyser:
- Roger Jönsson som menar att Reinfeldt oftast pratar om sig själv och kanske moderaterna. Mona om "de rödgröna". Och som min analys: moderatledaren vill helst inte försvara sin egen politik.
- Johan Westerholm är tydlig med att Reinfeldt använder lögnen i debatten om jobbpolitiken. Tydligt i att (m) helt sonika raderar informationer om hur man förr såg på "hög arbetslöshet".
- Thomas Bodström illusterar Reinfeldt så bra att jag citerar:  

Reinfeldt kan titta runt bland grannarna i Täby och säga för sig själv: tänk de här människorna som bor här har verkligen för lite i plånboken. Och så kan han åka en mil västerut och hamna i Tensta och ställa sig vid höghusen och säga: här finns det nog en del männsikor som har det för bra. Ni kanske tycker det låter överdrivet. Men faktum är att detta är exakt vad som händer med regeringens politik; Täbyborna blir rikare och Tenstaborna fattigare.

- Aurora Gullberg om att det enda som räknas faktiskt är den politik som förs...

- Ulf Bjereld som menar att Reinfeldt undviker ideologi och vill prata detaljer, sagt med visst beröm till Reinfeldts insats. Han noterar också att Reinfeldt vägrar ta avstånd från burkaförbud...
- Danne Nordling har en ganska heltäckande redovisning av debatten...med egen kritisk avrundning.


Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? 
 Läs även andra bloggares åsikter om politik, mona sahlin, fredrik reinfeldt, superveckan, debatt, sjukförsäkring, val 2010, valet 2010, socialdemokraterna, moderaterna,

Debatter på G höjer valtemperaturen

[uppdaterad] Ser först hos Johan Ulvenlöv att det är klart med fler politiska debatter mellan företrädare för (S) och (M). Debatterna kommer så vitt jag ser att ta upp de flesta viktigt valfrågorna. Möjligen kommer utrikespolitiken (tyvärr) inte att ha särskilt stor betydelse på valdagen, annat än undantagsvis. Hade man varit "Kremlanalytiker" hade kanske tankarna snurrat om signaler i valet av platser.

Visst: jag förstår mycket väl att Malmö är en utmärkt plats för ekonomidebatten. Klassisk (S)-mark, (S) i ledningen. Men också 2009 års Tillväxtkommun. Där ligger förstås en avgörande fördel om jobben ska skapas och ekonomin tryggas för välfärden.

Varför kommer exempelvis Filippa Reinfeldt att debattera sjukvård i Kent Perssons Örebro och inte i det landsting där hon själv har ansvaret? Vad finns det där som inte ska framhållas? Kommer uppdelningen av jobbpolitiken och en del om ungdomsarbetslösheten göra att Sven-Otto Littorin slipper ta ansvariet för en av EU:s högsta arbetslöshetstal?

Slut på spekulerandet och jag anar ett visst spel bakom detta. Det viktigaste är att debatterna blir av och att de viktiga sakfrågorna lyfts fram. Och möjligen åtta garanterade bloggtillfällen.

Mer: DN,


Ur pressmeddelandet:

Moderaterna och Socialdemokraterna har enats om nationella debatter i olika sakfrågor. Debatterna äger rum på åtta olika orter runt om i landet och planeras vara genomförda innan den sista februari 2010. Debatterna behandlar nedanstående ämnen. Dag och lokal meddelas senare.

Jobbpolitiken, Umeå
Sven Otto Littorin (M) vs Sven-Erik Österberg (S)

Framtidens välfärd med inriktning på sjukvård, Örebro
Filippa Reinfeldt (M) vs Ylva Johansson (S)

Barn och ungas uppväxtvillkor inkl utbildning och ungdomsarbetslöshet, Stockholm
Ulf Kristersson (M) vs Thomas Bodström (S)

Miljö och klimat, Västerås
Sofia Arkelsten (M) vs Annelie Hulthén (S)

Rättsfrågor, Göteborg
Beatrice Ask (M) vs Thomas Bodström (S)

Ekonomi, Malmö
Anders Borg (M) vs Thomas Östros (S)

Företagande och näringspolitik, Linköping
Tomas Tobé (M) vs Tomas Eneroth (S)

Utrikespolitik, Uppsala
Carl Bildt (M) vs Urban Ahlin (S)

Läs också Martin Moberg om jämställhetspolitik...som saknas ovan...

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, moderaterna, socialdemokraterna, debatter

Debattkommentarer och Reinfeldts tes att "höjda skatter ger färre jobb".

[uppdaterad] Efter ett tidigare inlägg med egna reflektioner efter debatten har jag kollat några fler kommentarer än jag länkar till här. I Expressen analyser Ulf Bjereld sammandrabbningen: Mona vann knappt, hon fick de frågor hon själv skulle ha valet och debatten hölls i ett sansat tonläge. Debatten tydliggjorde också skillnaderna mellan blocken. I samma tidning menar Marie Söderqvist att Reinfeldt vann. Mer på grund av stil än saklighet. Där ser man hur det kan skilja. MS tycker att Reinfeldt såg glad ut och Sahlin "trött". Reagerade faktiskt tvärt om.

I Aftonbladet har några personer fått döma. Pensionären Göran Persson från Forserum i Småland tyckte att Mona vann på lugn. Reinfeldt däremot började "veva mer armarna efter halva debatten" och gömde sig bakom finanskrisen". Skönt att se att väljarna genomskådar de dåliga argumenten.   

Alexandra Johansson från Surahammar var inte nöjd alls, möjligtvis med att tonläget var "civiliserat". Reinfeldt verkar få kraftigast kritik efter sitt "malande" om rehabiliteringsinsatser. Säger Alexandra som varit sjukskriven sedan hösten 2006 och nyligen utförsäkrad. Ett råd till Alexandra kan väl vara att fundera över om en regering som finansierar sänkta skatter med sämre sjukförsäkring verkligen är "ungefär detsamma" som en rödgrön opposition som i alla fall har förbättringar på sitt program.

Daniel Nilsson, student från Billesholm tycker att Mona hade övertaget. Bra debatt, menar han.

Hon var saklig, bättre argument hon svamlade inte utan var mer konkret om vad som bör förändras.

Fyrbarnsmamman Sanna Lejon från Norrtälje utnämner Mona till vinnare. Precis som jag tycker hon att debatten var för kort. Argumentet för att Mona vann förklarar hon, (värt att citera)

– Mona vann eftersom förklarade hur hennes block ska genomföra olika saker, alltså genom att höja skatterna. Fredrik Reinfeldt kom inte med något konkret. Han ägnade sig mest åt att försvara sig med finanskrisen och att hänga upp sig på 58-årsgränsen i de rödgrönas sjukförsäkringsförslag. 

"Ärlighet varar längst", vinner Mona på, alltså.

Riktigt de orden använder inte PJ Anders Linder, idag på SvD:s ledarblogg. Möjligen har han skrivit inlägget redan före debatten. Så förutsägbart är budskapet att (S) inte har jobbpolitik, det vill säga en rak upprepning av det vi hörde statsministern säga i debatten. Tänk om SvD kunde vara lite mer av maktens granskare. På samma våglängd som SvD hittar jag Dick Erixon som verkar väldigt förvånad över Sahlins ärlighet att "några skatter ska höjas". Allt för att finansiera välfärd. Det är så, Dick det går till. En ökad krona i utgift ska finansieras med en krona in eller minskning på annat ställe. Den rutinen bör också gälla vid en krona mindre in. 

DN skriver, Henrik Brors svarar på frågor, Svd om debatten, GP
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, agenda, mona sahlin, fredrik reinfeldt, val 2010, valet 2010, superveckan, socialdemokraterna, moderaterna

Sahlin vs Reinfeldt:

Uppladdning, YES. Och nu är det hela över för den här gången. Det kändes onekligen som en oerhört kort debatt. Alltför kort. Samtidigt spreds förstås en hel det frågor ut över landet som kommer att leva fram till valdagen. Frågorna som pensioner, jobb och sjukförsäkring var områden som Sahlin och Reinfeldt klarade av.

Reinfeldts kommentar att höjda skatter ger färre jobb kommer att få efterspel. Sanningen är att arbetslösheten är en tragisk realitet för många i det Reinfeldts Sverige där den omvända politiken har förts. När det gäller att skapa ökade klyftor genom ofinansierade skattesänkningar finns ingen global finanskris att ta hänsyn till. När den ökande arbetslösheten ska förklaras är det alltid finanskrisens fel.

Debatten om sjukförsäkringen kändes en aning obehaglig. Mannen som är ansvarig för att försäkringen har kapats i kanten, antar en skepnad av trygghetens försvarare när han pressar Mona Sahlin på beked om de rödgrönas reform. Vi som har hört statsrådet Husmark-Pehrsson berätta att sjukförsäkringen försämras för att skrapa ihop pengar till fortsatta skattesänkningar blir förstås förbannade. Det är en fråga om att prioritera, i alla fall för den som inte kan ha råd med allt. 

Jag tycker att Mona vann på saklighet, lugn och trovärdighet. Min första känsla av irritation var att det ju är Reinfeldt som är statsminister. Jag tyckte det kändes som omvänt, som att Mona fick svara och Reinfeldt - han som har makten - var opposition. En vändning som kanske beror på att Sahlin och de rödgrönas politik blir alltmer intressant. Det är mycket troligt att det blir regeringspolitik efter valet då Reinfeldt på allvar får återgå till oppositionsrollen. Mona klarade helheten, höll ihop politiken. Och ett löfte var tydlig: Mona kommer inte att konkurrera med Reinfeldt i löften om skattesänkningar. Det var för övrigt det enda ord moderatledaren uttalade med ett halvt leende på läpparna.

Fler har bloggat, som S-buzz snabbanalys av debatten, Karin Bergh om tankar inför debatten, Krassman om Reinfeldt i opposotion, Peter Högberg med kortalanys. Jytte Guteland med reaktioner på att Reinfeldt skyller sjukförsäkringsförsämringar på "myndigheter"; Robert Noord med analys.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, agenda, mona sahlin, fredrik reinfeldt, val 2010, valet 2010, supervecknan

Politiska frågor på dagens agenda?

Debatt i kvällens Agenda. Jag postade i går ett inlägg med tankar inför den. Det var bland annat en fundering om valdebatten kommer att beröra de värderingar som partiernas förslag i sakfrågor alltid måste bygga på. Vad är det för samhällssyn som gör att "piska" är att föredra i stället för investeringar?
Tron att människor flyr arbetslivet till sjukskrivningsperioder är en tråkig och pessimistisk människosyn.

Att sänkta skatter betalas med försämringar för sjuka är något som få statsråd har varit öppet ärliga att erkänna. Det är en ganska hård politik som svenska folket inte vill ha, ett vägval för Sverige som leder till ökade klyftor. Jag tror att det är en av förklaringarna till att de borgerliga allianspartierna ligger långt efter de rödgröna i väljaropinionen. Om detta skrev jag här. Vad är det för praktiska erfarenheter som säger att sänkt skatt för de med högre inkomster ger fler jobb åt alla? Är det inte där precis som när det gäller LAS. Ett fåtal lever fortfarande med uppfattningen att försämringar i anställningstryggheten driver fram jobb. Och vilket är Fredrik Reinfelds svar till Karin Åberg från Harbo. "På vilket sätt ger alliansens politik fler jobb"? Den frågan saknar svar.


Expressen "avslöjar" en "hemlig plan" som Reinfeldt lär ha inför debatterna. Det handlar väldigt lite om att förklara varför löften om jobben och minskat utanförskap har misslyckats. Det handlar förstås inget om miljö och klimat. I stället är det de borgerligas närmast religiösa tro att sänkt skatt är himmelrike som ska lyftas. Tillsammans med "splittringsschemat" där kärnkraft och "vänsterpartiet" blir skrämselpunkterna. Enligt "planen" ska Reinfeldt fråga

- På vilket sätt blir jobben fler av att höja skatten för vanligt folk och göra det dyrare att anställa unga?
- Hur kan ni tala om ansvar för ekonomin när ni vill göra er beroende av Vänsterpartiet?
- Vilka kärnkraftsreaktorer vill ni stänga och när ska det ske?

I Reinfeldts eget Sverige är ungdomsarbetslösheten rekordhög. Jobben skapas inte främst med skattesatser utan med fart på ekonomin av full sysselsättning, ett trygghetssystem som fungerar, investeringar i både utbildning, forskning, infrastruktur, bostäder. I en aktiv arbetsmarknadspolitik som både inrymmer företagande och entreprenörskap OCH trygga anställningar, rimliga ersättningar och arbetsmarknadsutbildning i en fungerande kompetensförmedling som gör att en arbetslös kan ta ett nästa steg. Den ensidiga fokuseringen på skattesänkningar gör Sverige till förlorare.

De rödgröna har sjösatt fler skarpa statsbudgetar än vad allianspartierna har gjort. Inklusive vänsterpartiet. Att försöka den vägen med skrämselargument må vara Reinfeldts enda kvarvarande men ändå dömt att misslyckas. Att lyfta kärnkraften är bara fånig taktik och slår tillbaks på alliansen själv. Någor tydlighet finns inte i energipolitiken trots mycket prat om "överenskommelser". Vilket är alliansens första nya kärnkraftsaggregat som Fp vill...?

Om det kvarvarande hoppet för borgerliga ledarskribenter skriver Kulturbloggen bra. SvD:s Per Gudmundson sätter det sista gnuttan av hopp till de äldsta väljarna som sägs föredra en borgerlig politik. Jag ser vissa rörelser hos de äldres organisationer. Till skillnad från vad PG upplever från sitt redaktionsrum är pensionärerna förbannade. Räkna inte kallt med deras stöd.

Ett stort och viktigt frågetecken kvarstår, utöver de som nämns ovan. Och här blir man ganska matt när man ser att politik i bland kan vara ganska cyniskt, om det nu är som jag tror. De borgerliga har inte gett besked om hur välfärden ska klaras de kommande åren. För 2010 tillfördes mer resurser, inte i nivå med behoven, men dock. En del kommuner som min egen borgerligt styrda har inte vågat räkna med mer resurser och några större satsningsar på kvaliteten blir det inte.

Driver regeringen ett så krasst spel att man faktiskt kommer att ta ställning till mer resurser utifrån opinionsläget i april? Ja, den artikel som Reinfeldt/Schlingmann skrev i förrgår borde förstås ha gett beskeden om resurserna kommande år. Så blev det inte. Där fanns bluffrubriken om "högre löner" som  visade sig vara sänkta skatter. Där fanns det i och för sig viktiga om inflytande för de anställda. Men några kronor och ören att klara löner till anställda i vård och omsorg aviserades inte.

Jag får lyssna ordentligt till Reinfeldts besked i kväll...


Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?


Läs även andra bloggares åsikter om politik, agenda, mona sahlin, fredrik reinfeldt, superveckan, val 2010, valet 2010, opinionen, moderaterna, alliansen, socialdemokraterna,

Hinner valdebatten spegla partiernas värderingar?

I morgon möts Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i en ny debatt. Den här gången i Agenda. Det som nu kommer att flöda ganska kraftigt i form av valinformation ändå fram till valdagen ska i bästa fall vara något som väljarna hinner bearbeta, fundera över och sedan välja parti efter. De flesta väljare gör det efter någon form av känsla om "rätt eller fel", "vänster- mot höger". De använder det perspektivet för att ta ställning till sakfrågorna och sedan bestämma "sitt" parti. Frågan är om partierna kommer att hinnar ner, från det ytliga, till politikens djup? De grundläggande tankegångarna, helheterna och den färdriktning man vill föra Sverige i.

Jag har två sådana frågor där jag saknar svar och djup. Mitt eget parti kan jag ganska väl. Men vad ÄR i grunden anledningen till alliansens och främst moderaternas tal om "Jobbpolitik" som i nästa steg blir "sänkningar av ersättningar" i våra försäkringssystem,  talet om "jobb" mot "bidrag" och inte minst teorierna att sänkta skatter per automatik ger fler jobb?

 Tanken är att försäkringar som ger alltför hög grad av ersättning har gjort att människor som egentligen inte har rätt (är sjuka) lever på ersättningar i stället för att arbeta. Visst förekommer fusk. Omkring en miljard säger en del. Men borde det inte i stället föra att rättsamhället reagerar mot brott? Är det inte ett i grunden vansinnigt tilltag att sätta dit de laglydiga för att ett fåtal begår brott?

Skattefusket handlar om hundra gånger så mycket pengar i förlorade intäkter. Med samma teorier och åtgärdsarsenal som tillämpas mot de med försäkringar borde rimligen kraftiga skattehöjning slå mot fuskarna av skatt. Så sker inte. I stället det omvända. Skatterna sänks till ett belopp av i närheten det belopp som stjäls genom brott. Det finns en djup förståelde (!) hos makten politiker att man skattefifflar. Och någonstans i mixen mellan de två fälten blir det absurt, och låt mig där gissa. Jag tror att "bidragstagare" och "låginkomsttagare" tillhör dem som är sämst på att skattefuska...

Den borgerliga alliansen borde få extra debattid för att förklara detta. Retoriken är ännu ett slags omtanke. Det låter i pratet som att Reinfeldt vill stödja människor att i alla fall få använda lite av sin vilja till arbete. Om det råder ingen politisk skillnad. Det som skiljer är just de här teorierna om att "piska" några, att gynna andra och att det i någon politisk fusion ger energi och tillväxt till hela samhället.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, moderaterna, socialdemokraterna, fredrik reinfeldt, mona sahlin, agenda, superveckan

Partiledardebatt: Opinionsledning för de rödgröna och en sjukförsäkring som möts av intern kritik

I dagens partiledardebatt kommer frågan om sjukförsäkringen garanterat att tas upp. Och att en dryg timme före debatten se att de rödgröna ligger bra till i opinionsmätningar är förstås positivt. Miljöpartiet får rekordhöga 11,3 procent. (S) ligger på 35,5. Blockmässigt har de rödgröna 51,8 mot borgarnas 41,9.

'Med rätta har kritiken varit skarp mot försämringen av sjukförsäkringen. Med rätta har kritiken också funnits mot regeringens avsikter med försämringarna. Möjligen är socialförsäkringsministerns besked om att de sämre villkoren görs för att betala sänkta skatter något som har talats för lite om, inte minst från regeringens egen supporterklubb.

Det handlar mycket men inte bara om hur de nationella försäkringssystemen ska utformas och i vilken grad människor ska få stöd när sjukdom drabbar en. Det gäller också hur vi ser på kopplingen till vård och behandling. Alltför många har tvingats gå sjukskrivna därför att vården inte har klarat sin del i bot och behandling. Om detta och om kritik mot den egna regeringen skriver (fp):s landstingsråd Birgitta Ryberg i dagens DN. Rydberg uppmanar exempelvis regeringen.

 Regeringen måste ge redskapen som kan förverkliga arbets­linjen på ett humant och effektivt sätt.

Vad som avses med "humant", eller omvänt, vad som inte är "humant" må vi tvista. Det verkar som att Birgitta Rydberg ändå menar att delar av politiken inte har levt upp till humanitetskravet. En oerhört skarp kritik från en tung alliansföreträdare, alltså. Birgitta Rydbergs kritik faller delvis på henne själv. Det ska sägas att (fp) under lång tid har drivit den finansiella samordningen som "hjärtefråga". Både under tidigare borgerliga landstingsledningar som under den förra rödgröna ledningen har projekt sjösatts och utvecklats för hela kedjan ska fungera för den som är sjukskriven om behöver vård för att kunna återgå i jobb. Men Rydbergs landstingsledning har också sagt nej till fler samordningsförbund i länet och nej till S-förslag om mer resurser för samordnade insatser.

Alliansens hängivna supportrar försöker nu vända debatten. När de rödgröna nu har presenterat sitt förslag till hur sjukförsäkringen ska se ut ser man chansen att fly från den egna kritiserade politiken. Jag tror inte att det går. Människor möter effekterna av den politiken i sin vardag. Människor har drabbats bara av det faktum att regeringen har handlat och tänkt (?) först därefter. Att de rödgröna säger "Gör tvärt om" torde knappast möta något större motstånd eller kritik. DN:s ledare skriver förstås ner förslaget, något som får bra kommentarer när Johan Westerholm bloggar.

Mer om mätningen från Novus: Svd. Tv4,

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, superveckan, socialdemokraterna, mona sahlin, sjukförsäkringen, opinionen, opinionsläget, alliansen, val 2010, valet 2010, moderaterna, fredrik reinfeldt

I morgon debatt - Borde inte Reinfeldt vara tyst?

Ja, de andra är förstås med i morgonens debatt i riksdagen. Alla partiledare. Men en mindre vild gissning är att Sahlin och Reinfeldt står i debattens fokus. Det blir blockdelat, fullständigt. De rödgröna mot de nu regerande borgarna, som döpte om sig till allians och vann makten på det.

Vilka drömmar kan lyssnaren förvänta sig? De rödgröna kanske återinför begrepp som "rättvisa" och "solidaritet" i svensk politik. Nu på allvar eftersom opinonen talar för maktskifte. Det nya är att retoriken hänger ihop med politiken, inte bara något som ska sägas av opinionsskäl. Begreppet "Gröna folkhemmet" används inte längre (?) men kan ändå illustrera det rödgröna budskapet. Förmågan att kombinera välfärdspolitik, en ansvarsfull politik för jobben med klimat- och miljöfrågorna. Mot det den allians som förra valet var oprövad, som förra valet talade "Sossespråk" men som när det fått chansen har fört en mer råbarkad politik i högerfältet än ens Bo Lundgrens gamla parti skulle våga göra.

Debattens sakfrågor är väl mer givna än kanske någonsin: Reinfeldt kommer att gå i fällan och prata sjukförsäkring. 350.000 eller fler väljare blev så förbannade på hans politik att man lämnade den. Men jag tror inte han kan avhålla sig att fortsätta göra ner dagens förslag från de rödgröna. Var och en som ser honom kommar se en bilderna av de sjuka som dängas till av sjukförsäkringen. Allt för att alliansen skulle få ihop till sänkta skatter.

Egentligen kan moderatledaren inte prata jobben heller. De som lyssnar vet att regeringen har misslyckats med det löfte som var absolut viktigast: Att greja jobben. Mot det står en socialdemokrati som har ett helt "liv" av erfarenhet att slåss mot arbetslöshet och en hel kongress med färska, offensiva förslag. Som håller ihop tillväxt med trygghet för den som blir sjuk eller arbetslös.

Möjligen kan Reinfeldt hoppas att de där miljarderna i sänkta skatter ska få upp mungiporna på de annars så bistra, borgerliga väljarna. Det går säkert bra ända till den punkt man kommer till välfärdsområden: skolan, äldreomsorgen, sjukvården, psykiatrin, förskolan...Varje krona som inte hade skickats iväg i skattesänkningar kunde ha förstärkt välfärden. Av låt oss säga 100 miljarder, kanske 20. Kanske 40. Eller 60 -70 miljarder? Det mest slående i hela debatten är att kopplingen aldrig görs. Alliansens partivänner i kommunerna gör det. Av landets alla är det bara tre som i år har sänkt skatten. Där får välfärden kommer före.

Aftonbladet har en smålöjlig "kampartikel" där man spekulerar om splittring långt innan det jobb som båda allianserna gör är klart. Frågan är väl om någon vinner på splittringsdebatter just nu. Och vad är förklaringen till att man är olika partier? Inför valdagen ska skarpa besked lämnas, förslag som nu arbetas fram. En spådom till: det blir en häftig debatt. Om det blir hederlig och fri från det negativa? Nej, ärliga talet så tror jag inte det. Jag läste igenom Reinfeldts inlägg för fyra år sen och tror att morgonens angrepp mot Sahlin blir väl så fula som de var mot Persson 2006. Trist.


Fler som bloggar:
- Alexandra Einerstam, bla om samma avsmak jag känner för högerns förakt mot de som behöver stöd..
- Roger Jönsson om ofinansierade skattesänkningar och sjukförsäkringen.
- Krassman påminner om Reinfeldts ofinansierade skattesänkningar...
- Edvin Alam som kritiserar de rödgrönas sätt att "tänka först och handla sen.
- Annarkia om en annan fråga som kan komma: effekterna av de dyrare medicinerna efter regeringens ideologiska avreglering av apoteket.
- Karin Bergh om rödgröna sjukförsäkringsförslag...som ser till individen
- Peter Högberg om en mänsklig sjukförsäkring..
- Monica Green om den rödgröna uppgörelsen..
- Ilsemarie på Ett hjärta rött går igenom innehållet...
- PJ Anders Linder väljer att lyfta fram kritik från Svenskt näringsliv och Husmark-Pehrsson...hmm.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledardebatt, riksdagen, superveckan, mona sahlin, fredrik reinfeldt, moderaterna, socialdemokraterna, sjukförsäkring, val 2010, valet 2010

Superveckan har börjat: Sätt fokus på jobben

I veckan som gick skrev DN i en artikel: "Regeringen klarar inte jobblöften". Tyvärr finns den inte på nätet. Tyvärr har få valt att blogga om det. Jobben var annars Reinfeldts vinnarfråga 2006.

Arbetslösheten går i motsatt riktning jämfört med vallöftet: Fler, inte färre, går arbetslösa. Det är den ojämförligt viktigaste frågan där Reinfeldt ska granskas och få ta ansvar. Det som kallades "utanförskap" var också viktigt och går med de definitionerna som gällde 2006 i fel riktning. Så fel att det till näringslivet kopplade Ekonomifakta sedan februari 2008 inte längre redovisar begreppet. Jag gissar att det känns lite politiskt farligt.

Det är att människor av kött och blod går arbetslösa och inte får jobb som är det viktiga. Därför är det olyckligt att debatten riskerar att trasslas till av att definitioner av begrepp varierar efter det man bedömer vara politiskt mest gynnande för den egna teorin. Jag ser exempelvis att Mattias Lundbäck bloggar om det och till och med har en egen hemsida med "utanförskapsstatistik."  Som ML själv skriver:

Tänkte att eftersom Allians för Sverige gick till val på att minska utanförskapet kan det ju vara bra om det någonstans finns ett diagram som visar hur det går.

Som lekman på nationalekonomi söker jag kunskaper på annat håll. Tack Marika. Jag ser att andra bedömar att det är vanskligt med det där som Mattias Lundbäck har startat en hel hemsida om. Och just det problematiska och riskerna att det används i politiska syften har bl.a. professorn i nationalekonomi, Bertil Holmlund, skrivit om.

nu håller man på att gräva ner sig i ett moras av godtyckliga mått på utanförskap, där ingen teori och ingen praxis finns etablerad. Vill regeringen skaffa sig bättre beslutsunderlag för sysselsättningspolitiken vore det naturliga att ge SCB resurser för att förbättra arbetskraftsundersökningarna. Den offentliga statistikproduktionen bör skyddas från illa genomtänkta politiska hugskott.

Det finns annat som pekar på detta med "politiska siffror". Uppgifter som efter valet "kokas om" för att se rätt ut i förhållande till vallöftet. En snabb blick på Mattias staplar ger i och för sig mig intrycket att trenderna nedåt började långt före Reinfeldts regerings tillträde. Att så är fallet talar också en del SCB-uppgifter. När jag letar själv, väl medveten om att jag ger mig in på det som inte är den politiska debatt som borde föras utan på jakt efter "riktiga siffror" kommer jag till arbetsförmedlingens prognosunderlag. Bilden (ovan) ger i alla fall mig intrycket att DN hade rätt i artikeln.

Reinfeldt har misslyckats med jobblöftet. Låt debatten börja men inte bara om att utvärdera regeringens resultat utan framför allt om färdriktingen framåt. (S) och Mona Sahlin har en helt jobbkongress konstruktiva förslag och beslut för jobb och tillväxt att berätta om.

Andra bloggar:
- Jesper Strömbäck som dagen efter hade något av "min vinkling" av nyheten.
Rosa Lundmark, Tankar om media, Leif Mettävainio,

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern

Intressant?   
 Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, superveckan, socialdemokraterna, mona sahlin, fredrik reinfeldt, moderaterna, utanförskap, arbetslöshet

Valrörelse i skarpt läge!

För oss som bloggar är det inget nytt. Valrörelsen på nätet startade för länge sen. Det blir mycket mer av den varan och jag ser att Johan Ulvenlöv planerar. Men nu kommer den att märkas också de stunder vi lyckas slita oss från tangentbordet. Förhoppningsvis kan nätdebatten också framöver hålla en god ton och ett vettigt utbyte av åsikter mellan oss. Tänker kanske främst på oss om har en "politikblogg" trots vår sannolikt uppskruvade stämningsläge.

Jag känner till att opinioner går upp och ner. Men jag tänker ändå kosta på mig att den här dagen känna viss glädje över att (S) kryper upp mot de 40 procent som är målet. Hur svårt en del kanske har att förstå det så är skadeglädje något som sällan finns i politiken. Jag kan inte jubla direkt över att centern eller kristdemokraterna är utanför riksdagen. Däremot förstår jag svenska väljare. Mycket väl. Och jag tycker det är riktigt bra att de ger sitt stöd för vår politik.
  
Nästa vecka drar "superveckan" igång. Debatter mellan Mona Sahlin och moderatledaren Reinfeldt i riksdagen på onsdag, debatt igen i radion och sen i Agenda på söndagen nästa vecka. Det finns de som tycker att debatter bara är att tjafsa. Att slå varandra i huvudet utan att det blir konstruktivt. Visst kan det hända. Men själva tanken är att ge lyssnarna en bild av de olika åsikterna. Är det väljare som lyssnar så betyder debatten en del för deras val inne valbåset. Debatter är en viktig del av demokratin.

Vilken politik ska föras de kommande fyra åren? I vilket riktning ska Sverige gå? Är det rätt nu eller växer klyftorna för mycket i arbetslöshetens spår och vad gör vi åt den? De svar man gärna vill ha av Sahlin/Reinfeldt varierar förstås. Jag tror att alla väljare vill "känna" partiet med hjärtat lika mycket som med hjärnan. Det "känns rätt" eller "känns fel". Man prövar partiets politik mot sina innersta värderingar och väljer mycket efter det. Mer än efter plånboksfrågor.

Just nu vill många veta hur det blir med jobben. Vilken politik har partierna för "fler jobb och färre i utanförskap"? Om a-kassan kommer att höjas med en rödgrön regering. Till de säger de borgerliga nej. Nej till 120.000 enskilda som kräver det. Om Reinfeldts sjukförsäkringselände ska fortsätta eller göras om till ett bättre och tryggare. 350.000 väljare har redan lämnat alliansen för att de är rejält förbannade. Det blir fler. Vilka är då Mona Sahlins besked?

Vården, äldreomsorgen, barnens villkor i Sverige, skola, klimtatet. Listan är lång på de områden som väljarna ska få - måste få - besked om. Och inte bara det: trovärdigheten i regeringsalternativen är också viktigt. Sköter man ekonomin om man får makten?

Jag ser en radda info nu på nätet om annat under veckan. I Stockholm presenteterar Carin Jämtin och Ibbe Baylan starten på valrörelsen i huvudstaden. Sen kommer faktiskt fyra debatter på rad mellan Sahlin och Reinfeldt, varav två i Agenda. Och den 25 januari är socialdemokrater i hela Sverige på fötterna för att starta valrörelsen på allvar. En massa annat händer över Sverige. Det är otroligt trevligt med valår.

Några av alla bloggar som skrivit idag:
- Dick Erixon tror på tvåpartisystem och vill jämföra med andra mätningar och valresultatet.
- Martin Moberg analyserar och bedömer bl.a. att (V) återhämtar sig över spärren.
- Scaber Nestor går igenom centerns ras..och mer än så.
- HAX tipsar om en passande centerslogan...
- Mattias Bjärnemalm ser inte Piratpartiet lyfta... Ja, byt gärna plats med SD, tack...om inte S-rösta?
- Peter Soilander analyserar...men har lite fel när han säger att de "rödgröna" utplånas. Det är ju beroende av definitionen av "röd". :-)
- Sjölander svär och hade fel. Men erkänner. Centern rasade...
- Erik Laakso efterlyser mitten-vänster-regering...och hälsas välkommen åter...
- Kent Persson gillar alliansen, tror inte c eller kd åker ur men ser gärna att (v) gör det...
- Peter Högberg räknar med "kamrat fyra procent" men tror att borgarna får svårare...
 - Krassman tror att centerns fall försvårar framtiden för alliansen.
 - Mats Engström förvånas inte om Maud Olofsson avgår efter valet.
- Johan Westerholm ser ett centerparti i spagat.


Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?   
 Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, superveckan, mona sahlin, fredrik reinfeldt, centern, maud olofsson, piratpartiet, moderaterna