Har begreppet "klasskamp" kommit åter till svensk politik? Frågan är onekligen relevant efter den gångna veckan. Ett stort utrymme har ägnats i medier åt att beskriva det "Överklassafari" som en liten grupp "revolutionärsstinna" unga från Allt åt alla" gjorde till villakvarteret Solsidan i Nacka. Syftet beskrivs som att en resa till rika områden ska ge människor möjligheter att "odla sitt klasshat". Eller, som en mening i inbjudan formulerar det: "...där vi bjuder på en guidad tur och berättar lite om några av Sveriges rikaste utsugare. Möt Rolf som bor i Sveriges dyraste hus och som jagas för skatteflykt. Kolla på Oscars sjöutsikt, som han själv fixade genom att ta upp kampen mot allemansrätten och kommunens tallar med sin motorsåg".Det är väl ingen tvekan om att arrangemanget i alla fall lyckades provocera. Nationella medier som SvT Rapport, SvTs Godmorgon Sverige och radions Studio Ett har alla haft debatter och inslag om "safarit". Boende i området Solsidan verkar ha reagerat och blivit förbannade.
Det är inte vilket område som helst att "ge sig på" i form av politiska attacker. Solsidan/Älgö fick i riksdagsvalet ett rejält alliansstöd med 92,31 procent. Moderaterna tog ensamma 58,42 procent. Ett område med starka röster, gissningsvis. Reaktionerna verkar ha varit lite blandade i området. En av Solsidan-damerna som intervjuas i Nacka-Värmdöposten menar "med en passning till de besökande revolutionärerna, att har man varit parasit på andra så får man bo där man bor". Ett par andra damer har en mer hovsam inställning till arrangemanget. De "tycker synd" om safariresenärerna.
Politiskt försvar i olika former från olika alliansföreträdare rycker ut: Folkpartiets Martin Lundqvist från Haninge menar att man själv väljer sin samhällsklass. En annan, kristdemokraternas toppman Patric Rylander, är så arg att han som motangrepp vill ordna en "underklassresa". Med den vill han, enligt Rapport, visa ett program med följande innehåll.
"Det ska finnas en hög andel socialbidragstagare, vanartiga skrikande ungdomar, enbart bestå av hyresrätter i miljonprogrammet, nedlagda butiker, utarmad samhällsservice, vara slitet och mängder med klotter".
Att ordet "klass" är helt legitimt kanske tidningen Metro visades så sent som i morse. Då med påminnelse på löpet om hur cancer drabbar människor olika, allt efter klass. Den kopplingen är glasklar också när det gäller andra sjukdomar, också ett erkänt sammanhang i forskningen. Så möjligen är det inte förekomster av klasser som är det stora ämnet för debatt utan snarare samhällsanalysen varför de uppstår och vad som ska göras åt det?
Eller? Riktigt så enkelt är kanske det inte. I uttalanden från borgerliga företrädare har man i "saffaridebatten" påmint om sin övertygelse att klyftor (inkomstskillnader) är bra för samhället. Och i Svenska dagbladet kommenteras safarit av Johan Ingerö som slår fast "Sanningen": Skillnaden handlar inte om inkomster utan om utbildningsnivå och socialt kapital. Saker som är betydligt svårare att åtgärda via skattsedeln.
Må så vara. Man skulle förstås kunna se stora inkomstskillnader som att alla har bastryggheten, goda förutsättningar och "lever livet" men att några har ansträngt sig mer än så och fått ett större "netto" i plånboken. I den utopin finns inte könsskillnader i löner eller skillnader mellan privat och offentligt. Att det finns samband mellan utbildning, inkomst, hälsa, ohälsa, aktiv fritid, kraften att påverka demokratiskt och höja sin röst och mycket annat är i all forskning solklart. Så vad är hönan och vad är ägget? Och sägs inte allt detta för att fly bort från de verkliga utmaningarna som kommer för den som ser sambanden? Jämlikhetsanden visade, med Henrik Berggrens ord i DN:
På nästan alla områden blir utfallet detsamma. I länder med relativt låga inkomstskillnader – främst Skandinavien och Japan – är människor över lag friskare, nyktrare, smalare, bättre utbildade och lyckligare än i länder med stora sociala klyftor, i första hand Storbritannien och USAHär ligger en av politikens stora stridsområden. Där reagerar borgerligheten som alltid. Minskade klyftor och utjämning ses inte som önskvärt. Den övertygelsen om att alla kan och alla vill om det också finns sådant som balanserar sämre villkor och lyfter människor saknas i deras tankevärld. Just därför säger man som man gör i kommentarer till "överklassafarit". Och just därför växer klyftorna i Sverige, något som OECD, bland många andra, visade nyligen.
Just därför ger den politik som förs nu det mesta till människor i områden som Solsidan. Mer än till de som lever i stadsdelar och områden som Kd-företrädaren ovan så föraktfullt talar om. Där är för övrigt arbetslöshet och sjuklighet högre och de slag som riktas mot de grupperna är väl kända. Hur mycket har "Solsidan-borna" tjänat på jobbskatteavdragen? Hur mycket ROT och RUT använder dom? Hur många i "Solsidan"-områden jobbar själva i ROT- och RUT-svängen? Och hur många där tillhör egentligen näringslivet och kräver sänkta löner för andra? Illustrationerna kan göras i oändlighet av ett samhälle med växande klyftor. Att folk blir förbannade på detta är inte märkligt. Tvärt om.
Jag tillhör dem som inte skulle ta begreppet "klasshat" till mitt språkbruk. Jag är sosse och inte revolutionär. Med det är jag också stolt över att Sverige en gång byggdes upp till ett land med kanske minst klyftor människor emellan. Så är det inte längre. Men visst går det att göra något åt det, för den som viljan har.
Läs också: Lars G Linder, DN Debatt med nordiska arbetarrörelsen om jämlika samhällen, DN, SvD.
Ekot,Marika Lindgren Åsbrink, med länk till guide för unga S över klyftor i Stockholm,.
Fler bloggar om Politik
Läs även andra bloggares åsikter om politik, klasser, överklassresa, underklassresa, orättvisor, solsidan, nacka, regeringen, fredrik reinfeldt
Loggar in...
Lars Norling · 686 veckor sedan
Problemet, som du tycker det tydligen är, med Solsidan löses med att skära ner på utbildningen och öka progressiviteten i skatteskalorna.
Vips så har du ett samhälle med minskade klyftor.
Det är bara att ta undan för medelklassens barn de incitament och verktyg som leder till ett välbetalt arbete.
Jag vet att du inte vill ha det samhället, Peter, men om din retorik blev verklighet skulle det bli den verklighet vi levde i.
Själv tycker jag det är fint ute i Saltsjöbaden, och jag kan förstå att enklare människor kan känna sig misslyckade om man åker dit ut och kollar.
Peter Andersson 71p · 686 veckor sedan
Eller för att citera förre moderatledaren Ulf Adehlson som hade en bra sammanfattning av hela tankemönstret:
"Ett samhälle som inte tillåter människor att lyckas har inte råd att ta hand om de som misslyckas".
En ganska dyster syn på samhällsutveckling, på politikens förmåga och på människors vilja i livet...
Lars Norling · 686 veckor sedan
Menar du att med automatik att underklassen skulle få det bättre om medelklassen fick det sämre ?
Ser du det goda livet som en kaka som är konstant som med politisk vilja kan dela lika mellan människor ?
Vad skall driva individen om de inte själva får njuta frukten av sina uppoffringar?
Min största drivkraft har varit och är att mina barn och eventuella barnbarn skall beredas ett gott liv, d.v.s. utbildning, bra jobb och ett bra boende, gärna Saltsjöbaden och detta kan de pengar jag drar ihop hjälpa dom med.
Skulle barn och barnbarn hamna i en "deprived area"- lärde mig det uttrycket när jag var på sommarkurs i norra England förra året- skulle jag gråta blod.
Vilket uttryck använder du istället för "enklare människor"?
Lars Norling · 686 veckor sedan
MIn jobbdator tog inte min mailadress troligen eftersom jag har bara siffror i det.
Men du har min mailadress från mitt tidigare inlägg, så jag hoppas det är OK ändå.
//Lars
Krister Karlsson · 686 veckor sedan
Inte ett ord av kritik mot de vänsteraktivister som agerar för uppmana till "hat mot överklassen". I det aktuella området bor främst företagare och högutbildade. Dvs just de personer som bygger grunden för välfärdssamhället. För du tror väl inte att det är den offentliga sektorn, social- och andra bidragstagare som bygger välfärden? Ekonomisk tillväxt och därmed ökade skatteintäkter genereras endast genom den privata sektorn. Skattemedel som sedan kan användas till att bygga välfärden och bygga ut den skattefinansierade offentliga sektorn
Och då är det alltså enligt dig problemfritt att en vänsterorganisation - dvs dina ideologiska grannar - hetsar till hat mot välfärdsbyggarna? Tja, då kan vi väl införa en kommunistisk diktatur på en gång. Det har ju funkat så bra i andra länder som Sovjet och Nord Korea.
Peter Andersson 71p · 686 veckor sedan
"Jag tillhör dem som inte skulle ta begreppet "klasshat" till mitt språkbruk. Jag är sosse och inte revolutionär."
Just den meningen torde på ett iaf milt sätt markera avståndstagande mot de bakomliggande värderingar som arrangören med stor sannolikhet har och som jag inte delar. Men försöken att koppla mitt parti till kommunistiska diktaurer har högern gjort sedan 1928, utan att lyckas få särskilt mycket stöd från väljarna för den analysen. Det, om något, är dravel. Socialdemokratin har långt före din och min födsel bekämpat kommunism o revolutionärer på svenska arbetsplatser.
Det säger inte ett dyft om att de problem man belyser skulle vara felaktiga. Tvärtom. Att vi däremot skulle enas om betydelsen av att utrota klasskillnader förstår jag är en omöjlighet.
Jag, precis som socialdemokratin i stort, menar nog att resonemanget är enkelspårigt i den del du skriver om vad som lyfter tillväxten. Att näringsliv och företagsamhet är motor har väl Stefan Löfven på en vecka lyft som en S-profilfråga. Inget nytt i sig, mer en fråga om betoning. Men skillnaden här har väl varit att borgerligheten talat om "tärande" om de offentliga välfärdsverksamheterna, medan vi har betonat kopplingen och sambandet: Utbildning som ger näringslivet kompetens. Bostadsbyggande så att den som söker ett jobb också kan bo. Sjukvård som ser till att människor kommer åter ijobb. Trygghet vid arbetslöshet som har gjort att omställning och modernisering av näringslivet har gått ganska smidigt i vårt land relativt andra länder. Grön tillväxt där miljö- och klimatinsatser ger nya jobb. Och inte minst satsning på forskning och utbildning från samhället sida, tillsammans med näringslivet. Den synen, som har funnits i näringspolitiken och som gett Sverige oerhörda värden exempelvis inom medicinsk.-teknisk vhet, har borgerligheten en mer "suddig" uppfattning om. Inte sällan negativ dito.
Och för att avsluta med en illustration: Om du kallar "Solsidans" RUT-användare för välfärdsbyggare så är det väl en sak. Men att samma etikett inte sätts på den som i flemingsberg eller Fittja jobbar i de verksamheterna, är uselt i sig men en spegling av värderingar om människor. Det kan överföras till ett bredare perspektiv.
Jag tror att mycket kokar ner till den grundläggande skillnaden: borgerlig uppfattning är att samhällsklyftor ger mervärden och lycka till alla. MIn och väldigt många fler har uppfattningen att klyftorna bör minska därför att det för samhället i sin helhet ger plus för alla. Samstämmighet om detta finns i dag ganska brett när man lyssnar till retoriken men i konkret handling och politik blir det inte riktigt så.
Margit Urtegård · 686 veckor sedan
iasnfrir · 686 veckor sedan
Af Dunkelspel · 686 veckor sedan
Pajas!
Radikalen · 686 veckor sedan
http://www.radikalen.com/0608/pa-existensminimum-...
Radikalen · 686 veckor sedan