PJ Anders Linder, SvD, pekade på att Kd är regeringsparti och att valet på KDs riksting av Hägglund eller Odell som partiledare får konkreta politiska effekter. Men mer energi gick alltså åt att bevaka Juholts kris än Kds. "Det är inte förnuftigt" säger PJ Anders Linder om proportionerna. På Sveavägen 68 väntar ett jättelikt medialt uppbåd på att röken ska stiga upp och förkunna att ett val är gjort. Hela veckan har man väntat. Samtidigt, menar PJ,: "Det får större betydelse för läsarna var riksdagen fattar beslut om än vad (S) inte fattar beslut om."
I programmet hänvisas också till företaget Cision som visar i mätningar att det är en kraftig övervikt i bevakningen av Juholt än om den makthavare som faktiskt styr "högst upp": Reinfeldt. Eller som Cisionsbloggen skriver
Sedan den 1 oktober har det skrivits 16 259 artiklar om Håkan Juholt i svenska medier på internet. Det är 68 procent fler artiklar än om statsminister Fredrik Reinfeldt, som omnämns i 9 677 artiklar under samma period. Publiciteten kring Håkan Juholt har eskalerat under vintern med över 3000 artiklar bara under den senaste veckan. Spekulationer kring hans avgång har förekommit i 21 procent av artiklarna mellan den 1 oktober 2011 till och med i lördags den 21 januari 2012. I 4 procent av dessa artiklar har man diskuterat ytterligare ett steg och pratat om efterträdare.Mattias Croneborg, chefredaktör för Riksdag&Departement, medverkar också i programmet. Han framhåller att det "händer spännande saker hela tiden i regeringskansliet", frågor som borde belysas och analyseras men som trängs undan. Där nämner han frågor som privatiseringar, de verkliga effekterna av jobbskatteavdraget och en del spänningar mellan departementen som påverkar medborgarna och de politiska besluten.
Även Rapports Mats Knutson medverkar i programmet med självkritik. Han pekar på att det finns viktiga områden som inte granskas: Vi har en arbetslöshet som går upp. En ekonomiskt kris som slår till mot Sverige. Det är en klar svaghet för medierna, en situation som inte alls är bra.
Hur får mediernas företrädare agera på sociala medier? I programmet tar man upp att många "trådar" på Facebook och tweet på Twitter har varit i form av journalister som mellan sig skickar skämt om Juholt. Var går gränsen mellan att vara en opartisk bevakare av makten och när man "privat" tar mer eller mindre öppen ställning mot en partiföreträdare? Här nämns en facebook-kommentar av Studio Etts Jörgen Hvitfeldt på temat "Juholts sjukdomsinskt". Programmet frågar sig: Hur kan en medarbetare på ett av radions tyngsta program som nu bevakar S-krisen och Juholt samtidigt ta sådant avstånd mot Juholt. Hvitfeldt säger sig ångra inlägget och ser det som en väckarklocka. Man måste ta säkerhetsmarginaler, menar han.
Visst har han rätt där. Det är och blir inte ett avgränsat "samtal" mellan journalister. Just inför Håkan Juholts medverkan i SvTs Fråga Doktorn gick några riktigt överstyr. (eller ner i dyn) En twittrare talade om "skönt att få fram diagnosen" och tyckte sig se tydliga tecken på vissa nämnda dito. Och sådant sprider sig in i etablerad politisk debatt. Moderate twittraren och bloggaren Edvin Alam hade ett tweet på samma tema. "Tips till SvT. Byt ut Margit och Mats mot två läkare på onsdag. Roligare att ta del av med. diagnoser. Särskilt en om Juholt."
Mer att läsa: Medievärlden, Mikael Marklund,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, medierna, medier, mediekritik, mats knutson, pj anders linder, håkan juholt,
