En rödgrön budget sätter punkt....

Som verkar ha framkommit på presskonferensen är det mesta i den rödgröna budgetmotionen bekant sedan valrörelsen. Därför blir kanske dagens vinkling ganska naturligt att respektive parti i oppositionen nu vill tänka till, fila på egen politik och - gissar jag - egen organisation. Även Thomas Östros uttrycker tveksamhet till något nytt budgetsamarbete inför vårbudgeten. Återkommer under kvällen om budgetinnehållet.....Men noterar att satsningar på kommunernas välfärdsverksamheter, på jobb och utbildning och miljöpolitiken är sådant som kunde ha blivit verklig politik om valresultatet hade blivit annorlunda. Nu blir det en...riksdagsmotion.

Oaktat inledningen - den rödgröna bloggen har i alla fall uppdaterats....

Mer: DN om rödgröna; DN om budgetmotionen, SvD,
Fler bloggare: Johan Westerholm om avslutningsfest, Eget tidigare inlägg, Röda Berget, Kent Persson, Martin Moberg, Peter Högberg om "...budget och sen..", Tokmoderaten, Johanna Graf om egenterapi,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, rödgröna, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet,

En statsråd för EU-frågor som surar över större EU-enighet??

         snott bild från "Makthavare.se

I morse postade jag om den överenskommelse som de rödgröna partierna har träffat om EU-politiken. I rapporten finns stora ambitioner om att kritiskt förändra och förbättra samarbetet i de delar Sverige kan göra det. Där finns ambitiösa mål att påverkar EU:s miljö- och klimatarbete. Där finns en rad konkreta punkter och bland dem det möjligen "popolistiska" men ack så rimliga kravet att EU ska sluta med det vanvettiga att pendla mellan Bryssel och Strasbourg.

Om jag hade ansvaret för svensk EU-politik så skulle jag vara nöjd idag. Det skulle innebära en ökad tyngd, med reservation för att vi som land är ganska litet trots bred EU-uppslutnining. Men visst borde jag glädjas mer åt enigheten, få en bättre position och en starkare röst att tala med i EU-sammanhang. Nu är ju EU:s politiska delar inte något där nationen betyder allt eller ens mest. Partigrupperna är basen och den mediala bilden som ibland sätts av "delegationer från Sverige" stämmer inte. Men visst skulle jag utnyttja om partier mitt hemland sluter upp bakom mig som EU-minister.

Birgitta Ohlsson verkar inte ha reagerat så, något som förvånar mig. Hon är en mycket klok person och borde se en framgång i att de rödgröna nu har en stark plattform. Tyvärr tar partitaktiken, eller ska vi säga allianslojaltiteten, över. Det är trots allt snart val. EU-positivare partier till vänster blir ett slagträ för att slå split inom oppoitionen. Jag har sett utifrån ett valtaktiskt perspektiv, stor förståelse för att hon använder det så. Sett utifrån Sveriges kraft och arbetsmöjligheter är det, om än på marginalen men dock, obegripligt. Birgitta borde le idag.

Fler som har reagerat efter morgonens inlägg:
- Kent Persson har fler funderingar men borde vara glad :-)
- Mark Klamberg verkar första ha döpt inlägget till "Välkommen ändring.." men sen ändrat till en hänvisning till Vänsterpartiets partiprogram. Jag noterar bara mitt eget partis program om "Republik", sedan 1911 (?)
-  Rasmus Lenefors bloggar om uppgörelsen.
- Fredric Kjellberg med en slutsats som möjligen kan reta en eller annan. S-v-mp kan knappas tvingas hålla en EU-nej-linje för att inte ge utrymme för det SD som ska bekämpas med goda argument och folkligt förnuft.
- Tokmoderaten om detta och bilköer in i Sundbyberg...
- Thomas Böhlmark med frågor om vänsterriktningen..
- Martin Moberg med sammanfattning av uppgörelsen.
- Jonas Sjöstedt om uppgörelsen faktiskt är något nytt...i alla delar..
- HAX bloggar och kommenterar inlägg med att "jämställdhet och sådant är lite av ett lyxproblem just nu"

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, EU, rödgröna, jämställdhet, carl bildt, val 2010, alliansen, utrikespolitik,

Rödgrön färdriktning för förändring - Nu kör vi!

Rödgrön kampanj presenterad. Något av en historisk dag som handlar mycket om framtiden för Sverige. Tre partier med en stark tro på Sveriges möjligheter, med konkret politik på alla områden, med ännu mer samkörda förslag från att vårbudgeten har presenterats. Men också med de gemensamma värderingarna om att vi är på väg i fel riktning idag. Valrörelser är alltid roliga. Det som har presenterats idag lyfter stämningen ännu mer. Väljarna verkar känna något av samma positiva rödgröna känslor. Reinfeldt må sura över det bäst han vill.  

Bli, föresten rödgrön valarbetare här.
Läs mer:
TT: Gemensam rödgrön valkampanj
Dagens Media: Svensson får rödgröna kontot
SvD, DN
Resumé: Svensson-reklam för de rödgröna
HBT-Sossen: Rödgrön valseger 2010

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, rödgröna, alliansen, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet, mona sahlin, maria wetterstrand

Katalog av anledningar att rösta (S) och rödgrönt i valet

Ser att Alexandra Einerstam med bloggen HBT-sossen har presterat ett föredömligt inlägg om varför hon röstar (S) på valdagen i september. Det blir till en rejäl katalog av både positiva argument för det rödgröna laget och saker som borgarna har gjort som också borde leda till regeringsskifte. Trygghetssystemen, FRA, IPRED, SWIFT; utförsäljningarna av allmännyttan, Filippa Reinfeldts vårdslakt Stockholm där (S) och de rödgrönas Hälsoval är det bättre alternativ. Det är några punkter som Alexandra tycker är starka skäl för en rödgrön röst. Och så förstås jämställdhetsfrågor, HBT-frågor, det som rör arbetsrätten i spåren av Lavaldomen samt kärnkraftsfrågan. Fler argument kommer säkert att radas upp av Alexandra och andra NetRoots-bloggare ända fram till valdagen.

Om detta bloggar Sjölander, som lyfter fram bland annat hälsovalet, Peter Högberg som också tror på valseger i Stockholm för de rödgröna, S-buzz postar också om detta, Johan Westerholm tycker att inlägget är "befriande", Alliansfritt postar också tipset.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? 
Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, socialdemokraterna, miljöpartiet, rödgröna, vänsterpartiet, mona sahlin, jämställdhet, välfärd, FRA, IPRED; vårdval Stockholm, hälsoval,

Rödgrön valseger - om bostadspolitiken får avgöra

Den nu så stendöda sociala bostadspolitiken återuppstår vid en rödgrön valseger. Dels finns de konkreta åtgärderna med för att komma till rätta med det katastrofalt låga byggandet: Investeringsstöd för billiga och klimatsmarta bostäder, inte minst hyresrätter. Hårdare krav på bostadsplaneringen i kommunerna. Utvidgat ROT-avdrag. Energieffektiviseringar. Möjligheter till en regional allmännytta. Äntligen någon som gör något åt ombildningseländet!

Men kanske lika viktigt. Synen på bostadspolitik som en del av välfärden som tillåts vägleda regering och riksdag - inte något som enbart som ska avgöras på en ibland ganska omöjlig marknad. Men också att tre rödgröna partier slåss för valfriheten. Det är absurt att vi som vill välja hyresrätten av olika anledningar inte ska få göra detta. Den rödgröna politiken på bostadsområdet ökar valfriheten att göra egna bostadsval. För många kanske "bostadspolitiska mål" inte är något efterlängtad. Men det har sen betydelse för den politik man bedriver. Nu återupplivas ändå ett välfärdsperspektiv i målet.

De rödgrönas bostadspolitik som presenterades i går är ett efterlängtat dokument, om än med många punkter man känner igen. Eller kanske just därför så positivt. Det finns faktsiskt återställare som är viktiga och detta är en. Inte helt oväntat var Mats Odell kritisk när han kommenterade. Han använde samma talregel som alla alliansföreträdare har fått och talade därför om "skiss" och "Ohly". Samma resonemang som Odell för också DN:s Malin Siwe som ger stöd åt den politik som har lett till tusentals fler unga i bostadsköerna.

Mats Odell är bostadsministern som inte vill vara det. Han syn är att Sverige inte har en minister för att styra över lastbilar, då behövs inte någon "lastbilsminister". Det för han över till området bostäder. Den synen har bland annat medverkat till den kraschlandning av hela byggandet som till och med startade med att bostadsföretagen anade en borgerlig valseger hösten 2006.

Odell har vid ett tillfälle insett att det barkar åt skogen. Då ville han själv ha de rödgrönas hjälp för att bostadspolitiken skulle fungera.

"Vi kan inte fortsätta med en politik som gör att vi har ett så lågt byggande.
– Vi vill ha Socialdemokraternas stöd för en ny politik. Det vore en pyrrhusseger att genomföra en reform som inte står sig över flera val framåt,

Problemet är att han sen inte har gjort något. De bostadspolitiska alternativen är tämligen glasklara. 


- Mer i SvD. Ekot,
- Eget, nybloggat om bostadspolitiken.
-  Svensson bloggar också om detta. Det gör också Mats Engström, Terje Gunnarson och Barbro Engman. Roger Jönsson frågar efter alliansens bostadspolitik. Den som ministern alltså inte tycker behövs. Johan Ulvenlöv länkar till fler inlägg.
- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, investeringsstöd, bostadspolitik, mats odell, regeringen, bostäder, hyresrätter,

Rödgrön bostadspolitik

View more documents from Rödgrönt samarbete för framtiden.

Svenska Dagbladet, de rödgröna och stjärnor på slott...

bild Svt

Äntligen kan man börja dagen med Svenska dagbladet som inspirationskälla igen! Saknade förstås tidningen under semesterresan men idag har den ramlat in i brevlådan igen. En första tanke är att jag måste mer systematiskt än tidigare försöka spegla ledarsidans funktion som rikstäckande "flygblad" för alliansen. Eller snarare mot de rödgröna, mest socialdemokraterna och framför enormt mot Mona Sahlin.

Dagens ledare försöker få "Stjärnorna på slottet"-stämpel på det rödgröna samarbetet. Själva sakinnehållet har ingenting med det arbete att formulera ett gemensamt program inför valet som de rödgröna jobbar med. Framgångsrikt, skulle jag säga. Att det samarbetet redan har fungerat i en rad skarpa statsbudgetar för Sverige har jag skrivit om tidigare. Det är alliansens fyra partier, där två möjligen trillar ut ur riksdagen, som är nybörjare på samarbete.


De få erfarenheter av borgerliga regeringar som Sverige har är inte goda. Antingen har samarbetet brakat ihop, på kärnkraft eller skatter till exempel. Eller (och) så har "samarbetet" mest handlat om att ge varje borgerligt parti just sina älsklingsreformer. Moderaterna har fått några sänkta skatter, ofta utan finansiering. Centern har fått någon reform till sina landsbygdsväljare, som vargjakten senast. Folkpartiet någon regelförändring i skolan och kristdemokraterna ett oönskat vårdnadsbidrag. Allt som allt har det ofta slutat med moras i statens finanser.

Om vännerna på Svenskans ledare tycker att programmet Stjärnorna på slottet är en bra illustration av regeringsarbete borde förstås dagens alliansregering vara ett mer aktuellt objekt att granska eftersom de styr Sverige. Jag skrev för ett par dagar sen om den splittring som Ekot berättade om.

Vem som i den konstellationen är den abnormt självegocentriska Ranelid och vem som spelar samma roll som Leif GW Persson och Linda Skugge gjorde i senaste programmet överlåter jag dock till läsaren att bedöma. Möjligen är jämförelsen illa vald. Det riktigt allvarliga är att det ena är underhållnings-TV och det andra, regeringsarbetet, något som direkt berör svenska folket i deras vardag. Det första kan man undvika genom att låta bli att titta på programmet. Det andra genom att lägga rösten på de rödgröna. Självklart val... 

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Peter Högberg skriver också om detta och länkar också till Aftonbladets ledarsida som kommenterar Svd i går: om innovationsklimat.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, stjärnorna på slottet, björn ranelid, val 2010, valet 2010, alliansen, regeringen, moderaterna, fredrik reinfeldt, socialdemokraterna, rödgröna,

Moralförfall, kristdemokratiskt farväl och mer om vad väljarna tycker...

Luciadagen har lidit mot kväll och fler reaktioner har kommit på dagens SIFO-mätning. Jag ser också  kommentarer på min blogg från bl.a David som likt andra har synpunkter på att det skrivs mycket om just opinionsmätningar. Lite finns det väl hos mig - det som Roger Berzell skriver i rubriken på sitt inlägg: egentligen ska man väl inte bry sig men det är svårt att låta bli. Sen är det ju tillfälle att skriva politik och det älskar jag som bekant. Det omvända finns också. De som ser men inte vill skriva.

Calle Fridén bloggar om min käpphäst: media och journalistik kring politiken. Det tycks som förgjort för svenska medier att se bort från egna / ägares politiska linje. När (S) åker på bakslag i opinionen täcks hela tidningars webbsidor och papperssidor av ingående analyser och inte minst av rubriker som "Monas ras". När det är omvänt göms nyheten bort: DN:s webb fick jag använda sökfunktionen. Expressen hade som förra gången en minimal ruta långt ner. Annarkia skriver att bl.a.medierna leker blindbock. Rätt så! VEM i mediasverige tar upp handsken först och vill diskutara detta offentligt??

Ser att några medier analyserar. Aftonbladets ledare träffar rätt på många punkter när man diskuterar att det förändrade opinionsläget efter sjukdebatten inte handlar om enbart sakfrågor. Det är en moral hos regeringen och Reinfeldt som har fått sig en knäck. Man gör helt enkelt inte så:

Regeringen vräker, bokstavligen, ut ansvaret på de mest utsatta.

Johan Ehrenberg skriver i Expressen om kostnaderna för sjukförsäkringen och tar upp hur begreppen som används i debatten påverkar. "Bidragsberoende" eller kanske till och med att det faktsikt handlar om: att man blir "sjuk" och behöver stöd för sin försörjning. Något man faktiskt jobbat in genom sitt deltagande i arbetslivet. Här kan jag tycka det är märkligt att det jag skrev om igår nästan inte finns i debatten: att statsrådet faktiskt har bekräftat att politiken förs för att få pengar tills sänkta skatter. En utifrån ett moral- och etikperspektiv högst tveksam omvänd reform..

Henrik Oscarsson har kolla mobiliseringsläget och sänder ett viktigt budskap till rödgröna valstrateger:

Felmarginalen för valresultatet 2010 denna jul är alltså opinionsmätningarna i december plus minus effekterna av en hel vår av händelser och opinionsbildning plus minus effekterna av en genomgången valrörelse. Jag känner ingen som klarar av en sådan ekvation.

Möjligen kan den Alliansväljare som söker tröstens ord söka upp Staffan Danielssons blogg. Staffan ger i något som måste vara den första "valprognosen" där valet, med ett tänkt valdeltagande på 80 procent ger 48 procent för alliansen och 45 för de rödgröna. Det ni!

Ju mer jag tänker på det desto konstigare är det att inte fler noterar att "verklighetens folk" i KD, faktiskt inte finns kvar i riksdagen med dagens resultat. Som bl.a. Alliansfritt och Stefan Wikén skrev i morse så har alliansen inte ens samlat 40 procent av riksdagen. Det är ett perspektiv som inte skrivs om annat än i förbigående. SvD:s blogg noterar (m):s stjänsmäl. GP nämner det i en ledare med rubriken: "Valet är inte förlorat...men..? Om det inlägget har Ulf Bjerled intressanta kommentarer.

Fler medier och bloggar med nya inlägg sen mina förra länkningar:
- GP, nyhet

- Huddingeperspektiv, Kallebloggen med viktiga observationer, Sidvind som kort noterar att ingen vill ha Reinfeldts politik för att den är kass. Samtidigt betonar Robert Noord att inte handlar om att vinna på misstro mot borgare utan på tro på den egna politiken, inte minst utifrån ett storstadsperspektiv. Peter Högberg har också fått till ett inlägg. Eva Hillén Ahlström tolkar riktigt in att väljarna har svårt att uppskatta de grundläggande delarna av allianspolitiken. SSK-bloggen med efterlysning av radikalare politik och Krassman funderar över en Reinfeldt hem till grovarbete, efter en tid i EU:s finrum. Och enligt Krassmans benämning på bloggen: "Toker" har en talande bild av läget för alliansen...Och kanske Kent träffar rätt i sin rubrik: "Det är bara att bryta ihop och gå vidare.. 
,
- Fler blogginlägg på NetRoots och Politometern. 
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, socialdemokraterna, alliansen, regeringen, fredrik reinfeldt, mona sahlin, sjukförsäkring, opinionen, opinionsläget,

Rödgröna framgångsvindar mer än opinionssiffror

I dagens mätning går moderaterna kraftigt bakåt, vilket är samma trend som i andra institut. (S) ökar kraftigt och de rödgröna har 52,2. "Verklighetens folk, KD, är det inte så många kvar av och ingen kvar i riksdagen om mätningen skulle gälla som valresultat. SD:s väljarstöd hoppas jag minskar dramatiskt framöver. Jag vill inte ha ett främlingsfientligt parti i Sveriges riksdag.

Att de rödgröna nu ökar sin ledning och tar ett mäktigt övertag inför helgvilan kan möjligen ses som en av många mätningar. "Det går upp och ner". "Det ändrar sig igen nästa gång": Möjligen är det så. Jag tror att de signaler som väljarna sänder i dagens SIFO är mycket mer än så. Och egentligen något som den stora förloraren, Reinfeldts moderater, själv har skrivit böcker om i sin ungdom.

Svenska folket köper inte försämringar av välfärden. Det som lät så bra, jobb och färre i utanförskap, lockade vid förra valet och skymde innehållet i det som benämndes jobbpolitik. "Färre i bidrag" handlade inte bara om jobb. Nej, precis som "cancersjukdebatten" blev innebörde ett tvång att oavsett hur man mår gå från bidrag till jobb.Värderingarna om ett helt annat samhälle som inte längre skulle gälla alla och betalas gemensamt via skatter hade sjösatts utan det minsta  stöd hos svenska folket. Visst. SvD-ledaren och Claes Arvidsson framhåller att det också handlar om en frånvaro av borgerligt ledarskap och en, som han formulerar det.

En orättvis bild av sval inkompetens hade redan fått fäste.

Svårigheten för Alliansen är att bilden efter alla turer kring sjukreglerna är att detta stämmer.I ett försök att hitta hopp om överlevnad för alliansen uttalar sig (m)-strategen Per Schlingmann i SvD och Lena Hennels analys. 

Men enligt Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann är det framtidsfrågorna som avgör val. Är den bedömningen riktig så ökar genast alliansens chanser. Då blir det mer av två jämbördiga parter som i valrörelsen ska dra upp riktlinjerna för det framtida Sverige.

Val handlar ju om framtid. Historien kan användas för att bekräfta att den färdriktning man talar om gäller. Jag tror inte som Lena Hennel och Schlingmann. I protesterna mot alliansens politik ligger oerhört mycket av vägval som väljarnan gör. Man ställer sig frågan vilket Sverige man vill ha. Det hårdare och otryggare Sverige som allianspolitiken fört med sig har inget stöd hos de flesta väljare. Därför ökar stödet för de rödgröna.


Historiskt har väl få val vunnits av andra än de som just vid den här tiden har lett i opinionen. Men det är ingen garanti. De rödgröna såväl som socialdemokraterna måste fortsätta mejsla ut ett trovärdigt regeringsalternativ.  Att vinna på proteströster eller på sin egen politiks lockelse hos väljarna må vara mindre intressant för stunden. Men den som ser sig som en långsiktig politisk kraft måste bygga det på egna svar på väljarnas frågor. (S) jobbkongress gav många av dessa. Det rödgröna samarbetet har en bas som ska fyllas med detaljer under våren. Mycket talar för att de rödgröna också kan vinna slaget om framtiden.


Läsvärt:
- En mätning med minimal uppmärksamhet i Aftonbladet.
- Någon som ser något om detta i Expressen? Jag gör det inte. UPPDATERING: Nu tog jag microskop och hittade lite..
- DN har gömt nyheten.

Bloggar
Lars Linder bloggar om Reinfeldts ras. Per Ankersjö tycker att alliansen gör allt rätt och att centern har fattat läget. Röda Berget har också min skrivning om att sjukförsäkring ÄR framtidsfråga. Mattias Josefsson lyfter helt rätt fram att det handlar om framtid och om människosyn. Magnus Johansson är glad men pekar på att alternativet måste vara tydligt och att fortsatta samtal krävs med väljarna.  

Alliansfritt Sverige pekar på att medierna envist räknar in kristdemokraterna. I själva verket har Alliansen 39,3 procent. Johan Westerholm har en viktig varning om att siffror kan förändras snabbt. Det är inte klart förrän vallokalerna stänger. Stefan Wikén har korrigerat sitt inlägg just med tanke på att KD faktiskt är utanför riksdagen. Mary tror att det kan vara kört för alliansen om valet handlar om den omänsklighet som präglat "cancersjukdebatten".  Kent Persson har en kort kommentar i krönikan om "alliansen som klappar ihop" och lovar återkomma. Johan Ulvenlöv önskar Reinfeldt välkommen hem.

- Fler blogginlägg på NetRoots och Politometern. 

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, socialdemokraterna, alliansen, regeringen, fredrik reinfeldt, mona sahlin, sjukförsäkring, opinionen, opinionsläget,

Lunchblogg: om politik- och personplus för rödgrönt

(foto: Magnus Selander. Hämtat från socialdemokraterna /Flickr)

Nisha Besara kommenterar idag den undersökning som gjordes efter T4:s partiledarintervju av Maria Wetterstrand. (bloggat av mig också igår)

Jag tycker val ska handla om färdriktningar och sakpolitik. Men sett till ett partiintre(s)se tar jag tacksamt emot att allianspartierna sätter allt på ett kort och försöker göra valet 2010 till en fråga om person i stället för politik. Fortsätt med det. En linje i mina inlägg har varit att jag har stort förtroende för svenska folket som väljare. Oavsett hur mycket det tjatas så kommer valhandlingen, den där minuten bakom skärmen i valbåset på valdagen, att bestämmas av den bild väljaren har av färdriktningen för politiken. Det kommer också att styras av vissa frågor som sjukvård och jobb och av de besked som partierna ha lyckats nå fram till väljarna med.

(S) och de rödgröna kommer att fortsätta prata om detta: drömmarna om Sverige, sakfrågor och konkret politik. De som gör det för de allra flesta väljare är förstås partiledarna, där Mona Sahlin och Maria Wetterstrand blir centrala. Vore jag alliansens strateg skulle jag inte kaxigt stirra på Reinfelds förtroendesiffror. De kan dala. Jag skulle oroa mig rejält för en opposition som hela tiden leder i opinonen, ett största parti (S) på ca 35 procent med en partiledare som har samlat sitt parti i riktning "framåt". Till det ett språkrör för (mp) som är en stor tillgång för de rödgröna.

För att skillnaderna ska bli tydliga för väljarna kommer alla kampanjarbetare säkert att berätta om vår syn på den moderatstyrda alliansens politik. Där handlar mycket om en utvärdering av politiken och inte minst om den så kallade jobbpolitikens haveri.

Jag tycker att Thomas Bodström har rätt i sin uppmaning till medierna att sluta bocka och buga för Reinfeldts statsråd. Det gjorde man inte för den förra regering. Det är inte det uppdrag man har, vare sig jounalistiskt eller som viktiga aktör i vår demokrati. I början av mandatperioden träffade regeringens pressfolk Eko-redaktionen. Om det matta förhållandet till uppdraget att granska makten beror på den och liknande träffar vet jag inte. Men en sak är klar: Moderata och alliansfrälsta valarbetare som bär ett Reinfeldt-leende på läpparna i övertygelse om att det räcker kan råka ut för en riktig sorgeupplevelse på valnatten.

Fler bloggar: Johan Westerholm med bloggen Mitt i Steget.
Fler bloggar skriver om Mona Sahlin och Maria Wetterstrand.
Fler bloggar skriver om Fredrik Reinfeldt.
NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, mona sahlin, maria wetterstrand, miljöpartiet, politometern, val 2010, fredrik reinfeldt, journalistik,

Att möta ett växande utanförskap med iskall kyla

En sak är säker: det haglar inte förslag med åtgärder mot arbetslösheten och det allt växande utanförskapet från de regering som nu har makten. Det hindrar inte SvD-ledaren från ett halvlamt angreppsförsök på de rödgrönas förslag om "en dörr in".

I stället för, som t.ex. jag själv gjorde, ge konstruktiv kritik och förbättringsförslag, är ledaren bara gnällig. Och helt väntat smetar man in sedvanliga angrepp på sina favoritmål, idag "LO-borgen". Den hägrande drömmen om förstatligade a-kassor som minskar fackets roll - det är en av SvD:s stora drömmar, där den egna regeringen har sviktit. Och inte heller de rödgrönas ambitioner att lyssna på företagarnas organisaioner duger åt SvD.

(S) har en historia av, enligt min mening ganska obegripliga, tveksamheter till att olika "system" och myndigheter samordnas. Olika försök som "Finsam" och "Socsam" har mottagits ganska svalt. Det har inneburit att partiet utan onda avsikter har fastnat i försvar som ibland motarbetar de syften hela politiken har i övrigt. Den omprövningen borde kanske välkomnas av SvD men en sådan tanke är förstås främmande.

Att regeringen inte har förmått leva upp till parollen "Fler jobb - färre i utanförskap" är, oavsett de skiftande förklaringar, ett jättemisslyckande. Ett av regeringens misslyckanden är att inte räkna med arbetslöshetens kostnader. Det är detta som nu syns i till synes torr statitisk om ökade socialbidragsutbetalningar. Bakom varje siffra döljer enskilda och familjer. Deras julklappsbudgetar, för att tala med aktuella teman, blir om alls, väldigt snålt tilltagna.

Arbetslöshetens kostnader drabbar också välfärdens verksamheter. Det hindrar oss från att göra mer för en bättre skola och vård. Mindre pengar in när skatterna ha sänkts och mer "mer pengar ut" när socialbidragskostnaderna ökar, slår på så sätt mot oss alla.

Att ryggmärgsmässigt slå mot konstruktiva förslag bara för att de läggs fram av oppositionen är trist, tråkigt och säger mer om en själv än om förslagen. Att man sen själv inte bidrar särskilt mycket gör det inte bättre.

Fler bloggar om detta:
- Ett hjärta rött om att bidrag och nådegåvor ersätter socialförsäkringar...
- Martin Moberg om att kyrkorna i stället får ta emot de utsatta...
- Peter Högberg om utanförskapet nära...i Vimmerby ökar det.
- Johan Westerholm som väljer att inte "kasta pajer"...
- Kent Persson som väljer att främst tala om "skamlös retorik"...
- Utredarna som betecknar det nya som mer "bidragstungt"..
- Viktor Tullgren som reder ut frågan om "män(s)klig eller o(m)änsklig politik..
- Mitt egna inlägg om det vettlösa Sverige, som tvingar sjuka att gå till arbetsförmedlingen, en idioti som försvaras av Fredrik Reinfeldt
- Fler på NetRoots.
- S-buzz om fler inlägg om "en dörr in".

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialbidrag, socialdemokraterna, mona sahlin, fredrik reinfeldt, utanförskap, jobbävning, arbetslöshet, val 2010, Svenska dagbladet

Mona Sahlin med utspel om rödgröna i koalition med Fp och C

DN skriver om ett utspel av Mona Sahlin. Om de rödgröna blir majoritetsblock men SD samtidigt blir vågmästare måste Sverige ha en annorlunda majoritetsregering. Lösningen är att centern och folkpartiet ingår tillsammans med de rödgröna.

Frågan har varit uppe tidigare. Det gjorde att alliansföreträdare som Jan Björklund startade ett hejdlöst frieri mot miljöpartiet, utan framgång. Inte heller det var konstigt. Maria har för länge sen stängt dörren som innebär uppsplittring av de rödgröna. Däremot har ex. Fp nämnds som kompletterande samarbetspartner.

Jag noterar att Reinfeldt är oerhört vag om det som hans parti själva har krävt i grundlagsutredningen. Att en statsminister automatiskt ska avgå efter ett val. DN skriver:

Fredrik Reinfeldt är beredd att avgå och låta Mona Sahlin bilda en minoritetsregering om den rödgröna alliansen blir störst, men han svarar inte på frågan om han avgår efter valet om den borgerliga alliansen blir störst [med förutsättning att SD är inne i risdagen]


- Mer i Aftonbladet och Expressen,
- Fler progressiva bloggar på NetRoots.
- Rödgröna bloggare.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, moderaterna, folkpartiet, centern, centerpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet, sverigedemokraterna, vänsterpartiet, mona sahlin, fredrik reinfeldt, koalition,