Grovt räknat har människor i Rinkeby och förorterna söder om Söder ett större vårdbehov än andra. I den mån folk på Östermalm har ett stort vårdbehov är det i första hand knutet till ålder, inte till klass. Klassfrågan kan man inte strunta i när man organiserar öppenvården. Det är dessvärre precis vad Filippa Reinfeldt gör.Jersild stannar inte där. Han komplicerar debattten ytterligare ett snäpp, helt nödvändigt och viktigt perspektiv. Där gäller det skillnaden mellan vårdkonsumtion och medicinska behov. Slutsatsen att vård inte som andra varor kan erbjudas på en marknad.
Men om läkarna måste locka till sig patienter, ungefär som privatskolorna lockar elever, blir risken att efterfrågan kan dominera på behovets bekostnad.Och just där avrättar PC Jersild en av de bärande tankarna i Vårdval Stockholm. Hela tanken är ju att ekonomin ska gå runt genom så många "pinnar" / patientbesök som möjligt utan hänsyn till hur vårdbehovet påverkar mötet mellan doktor och patient. Hans avslutning blir inte mindre läsvärd och samtidigt så talande:
På riksplanet har moderaterna lyckats göra sig av med en rad gamla högeridéer. Därför kan det förvåna att Filippa Reinfeldt är så rigid. Bättre än att låta marknaden styra fritt vore att förutom ålder också ta hänsyn till klass, segregation och risken att efterfrågan tar över på vårdbehovets bekostnad.I papperstidningen av DN (ej på nätet) frågar sig den nye moderatledaren i landstinget, Catharina Elmsäter- Svärd, "varför ändra något som ännu inte är något problem"?
Välkommen till landstingspolitiken, Catharina. Läs gärna PC Jersilds krönika idag och låt den påverka hur Vårdval Stockholm ska förändras.
Intressant? Andra bloggar om: politik, samhälle, sjukvård, pc jersild, filippa reinfeldt, stockholms läns landsting, vårdval stockholm
