S-förnyelse, frysboxar och oaptitlig alliansröra

Debatten om socialdemokratins förnyelse fortsätter också under påsken. Den som orkar bege sig bort från de licensierade åsiktsmaskinernas kommentarer i TV, på en del bloggar och ledarsidor, kan se och höra ett parti med många engagerade medlemmar som lägger fast politiken inför valet 2010. Här finns stor anledning för de borgerliga att känna oro: den underliggande kraften i folkrörelsen är betydande. Här förs samtal och här föds idéer. Här kanaliseras också mycket av den vrede över den borgerliga politiken som saknas på borgarnas ledarsidor. Kraften i detta ska inte underskattas! Den har oftast en direkt koppling till hur svenska folket i övrigt reagerar.

Förvisso kan man som Aftonbladets Lena Askling efterlysa mer debatt, mer visioner och tydligare färdriktning: I helgen skriver hon:

Det finns en offensiv som Sahlin borde dra igång nu, en ideologisk offensiv. Den borde handla om hur socialdemokratins tidlösa värderingar om jämlikhet och rättvisa kan försvaras och finna nya former i globaliseringens obarmhärtiga strukturomvandling på 2000-talet. Hur kan jämlikhet förenas med förändring? Hur kan trygghet kopplas med förnyelse och rättvisa ersätta den starkes rätt? Det är dags för en ideologisk diskussion och idédebatt om socialdemokratins roll som befrielserörelse.

Jag kan i och för sig känna sympati med tankarna. Men för det första pågår mycket redan nu. För det andra hade Asklings ledare haft mer relevans om den publicerats dagarna efter valet 2006. Nu måste partiet klara uppgiften att kombinera sakfrågor och ideologi i en sammanvävd helhet, med utgångspunkt i framtiden. Där känner jag inte det minsta oro.

Den gnagande oroskänslan borde dock infinna sig hos dem som får sin försörjning av att skriva positivt om borgerligheten. En allians som vann väljarnas stöd genom en logotype och genom att i retoriken ta till sig just den politik som dagligen skåpas ut på ledarsidor. En allians som mötts av så många bakslag för den egna ideologin, och som för makten skull måste framställa sig som goda sossar. En sådan allians har alla skäl i världen att ha dåligt självförtroende. I botten ligger samma gamla värderingar där sänkta skatter i sig är ett självändamål. Då glöms Reinfeldts ord väldigt snabbt:

Det är också en krona som ställer anspråk på finansiering av ett ansvarsfullt parti. Den måste matchas av en utgiftsminskning eller besparing, som någon i vårt samhälle kommer känna effekten av att vi genomför. Det finns en baksida.

Oavsett hur kraftfullt DN eller SvDs ledare skriker om att socialdemokratisk förnyelse måste vara liktydigt med borgerlig politik kommer deras förhoppningar att grusas. Det är inte och kommer inte att vara förnyelsens lockelse för socialdemokrater. I nämnda tidningars tappning är förnyelse liktydigt med försämringar för arbetslösa och sjuka och med sänkta skatter och därmed mindre till välfärdssatsningar. Den förnyelsen har ingen plats i socialdemokratin.

Samtidigt är kanske SvD:s frysboxtanke inte så tokig ändå. Just det exemplet skulle kunna utvecklas till andra områden: hur just frysboxens och kylskåpets utbredning fick fart i Sverige genom ett bostadsbyggande som samhället tog ansvar för, därför att just de krafter SvD sätter sin tillit till, hade sviktit. Just det får vänta till ett annat blogginlägg. Men den som minns Olof Palme ser kanske sammanhanget:

De har inte bara ätit opp vad som fanns på bordet. De har tömt skafferiet, ätit sig igenom visthusboden, låtit åkrarna ligga i träda och tuggat sig igenom andra länders bankmatsalar på kreditkort utställda av de svenska skattebetalarna.

Möjligen använde vi frysboxen redan då. Må socialdemokratin under en tid spara och skydda sina värderingar och förslag i tryggt och kyligt förvar. Upptidningen och tillagningen kommer inför valdagen! För den allianstillagade måltiden är läget värre: Råvarorna har legat i alltför ogynnsam temperatur, kryddorna ter sig alltför starka för de flesta och efterrätten lagas endast till några få. Frysboxen förtjänar en hyllning.

Intressant? Andra bloggar om: politik, samhälle, socialdemokraterna, förnyelse, valet 2010, regeringen, alliansen