De flesta av mina inlägg handlar om sakpolitik, värderingar eller reaktioner på motståndares tokigheter. Egentligen startade jag med större ambitioner: att ge min bild av vad som sker i maktens salar utifrån mitt perspektiv. Låt vara inte "direkt från Rosenbad". (bloggstartade ju efter valförlusten) Men ändå från mitt "enkla" perspektiv som fritidspolitiker och förtroendevald i kommun och landsting. Som ett ansvar mot dem som gav mig sitt förtroende. Ett sätt att i all fall försöka redovisa "min vardag" i politiken. Ibland sätts mål alltför högt. Ibland når inte de egna prestationerna upp i himlen. Så var det i alla fall med de bloggtankarna.
Jag tröstar mig med att inspriationen till en del inlägg i alla fall hämtas innifrån makthavarnas sammanträdesrum. Visst: demokratin tjänar verkligen inte på att allt man upplever där når svenska folket. De förtjänar ibland mycket bättre. Eller borde det kanske vara en obligatorisk uppgift för alla förtroendevalda att skriva av sig, att spegla det politiska spelet. Att bidra till en djupare bild av hur diskussionerna går och besluten fattas. Och visst finns det tillfällen som skulle göra politiken en tjänst att berättas om på andra ställen än i medierna.
Bloggplikt för politiker? Kanske inte. Men vem vet vilka krav kommande generationer av väljare ställer på sina valda företrädare.
Intressant?Andra bloggar om: politik, bloggar, makthavare, väljare, demokrati, samhälle
