Astra Zeneca-beskedet och avsaknad av offensiv näringspolitik

Dagens besked från Astra Zeneca är ett dråpslag mot Södertälje och mot en oerhört viktig del av svensk näringsliv och forskning. 1.100-1.200 jobb försvinner när företagets forskningsenhet läggs ner. Beskedet chockar och oroar många. Självklart de anställda och deras familjer. Men även institutioner som Karolinska Institutet oroas över läkemedelsutvecklingen och den medicinska forskningen. Beskedet idag är ett grundskott mot mycket av den starka profil inom "Life Science-sektorn" som idag sysselsätter 30.000 personer. Och, kan tilläggas, är en av de starka framtidsområdena för Sverige och inte minst för Stockholmsregionen. Detta allvarliga beskrev statsministern i dagens frågestund i riksdagen med det ganska kalla begreppet "det företagsspecifika beslutet".

Nu är ju förvarningen utsänd sedan tidigare, precis som man idag aviserar fortsatta nedskärningar. Men det är inte oviktigt i sammanhanget om en annan hållning och inställning till samverkan mellan samhälle och industri/forskning hade funnits. Redan för två år sedan skrev fyra socialdemokrater en "varningsartikel" i SvD. Rubriken känns riktigt mörk en dag som denna: "Svensk medicinsk forskning hotad". I inlägget fanns en uppmaning:

"Södertälje kommun har redan inlett en dialog med Astra Zeneca. Det är dock inte tillräckligt. Näringsminister Maud Olofsson, forskningsminister Tobias Krantz och statsminister Fredrik Reinfeldt måste engagera sig inför det akut uppseglande hotet mot svensk medicinsk forskning. Dialogen med Astra Zeneca måste föras på högsta politiska nivå".

Ingen kan med säkerhet veta om mer aktiva insatser från regeringens sida redan då, skulle ha gett en annan utveckling. Men att bygga svensk industri, skapa nya jobb och bidra till tillväxten kan inte vara att luta sig tillbaka på åtgärder som FAS 3. FAS 3 för forskare, månne? Det finns ju alternativ. Jag såg bland annat några tankar som S-gruppen i riksdagen åter motionerade om i oktober i riksdagen:

Ska Sverige fortsätta att vara ett attraktivt land för forskning inom medicin, medicinteknik och läkemedel krävs mer av samordning och långsiktig samverkan mellan sjukvården, universiteten och industrin. Den samlade medicinska forskningen har stor betydelse för vården. Samverkan mellan grundforskning, tillämpad forskning och utveckling av nya produkter bidrar till att nya rön och innovationer snabbare når patienterna och att personalen i vården får möjlighet till utveckling och förnyelse.

Vi är övertygade om att det finns stor potential såväl för industrin som för vården för ett nära samarbete.Vi vill därför att staten, inom ramen för branschprogramsstrukturen, tar initiativ till en bred överenskommelse mellan parterna (staten-landstingen-industrin) om forskningens roll och villkor i vården samt vilket åtagande och ansvar varje part ska ha. Överenskommelsen ska medverka till att det upprättas en struktur som möjliggör forskning och klinisk forskning som en del av vårdens vardag.

Det irriterar och det kostar möjligen mycket för Sverige att man har den syn man har. "Företagen som särintresse". Därtill en svårförståeligt negativ syn på branschprogram och andra samverkansformer för viktiga sektorer. Det har gjort att förslag som S-motionen ovan inte har genomförts. Dagens besked smärtar och möjligen kunde utvecklingen ha blivit en annan om man från regeringen sida hade tagit S-varningarna och uppmaningarna på allvar.

Mer att läsa: SvD; Ekot: Reinfeldt/Löfven, Ekot: 1.200 jobb, Ekot3, Ekot: Slag mot medicinsk forskning,
AB, Björklund, DN, LO-tidningen,DN Debatt: Så kan medicinsk forskning utvecklas. SvD-ledare

Fler som bloggar:  Lennart Kalderén, Thomas Böhlmark, Alliansfritt, Martin Moberg, Peter Högberg, Röda Berget, Johan Westerholm, Parkstugan, Per Ankersjö,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, astra zeneca, södertälje, regeringen, näringsliv,