De första 80 handlar, enligt DN, om att man når målet när det gäller specialistvården under 8 av årets månader. När det gäller de förlorade 100 så är förklaringen att Stockholms patienter får vänta för länge på behandling. I förslaget till årsredovisning som nu ska behandlas beskriver läget också med orden:
Utvecklingen under 2011 har visat på allt bättre tillgänglighet och Stockholms läns landsting fått del av kömiljarden för nybesök under nio av årets tolv månader men ingen gång för behandling.I DN kommenterar Filippa Reinfeldt extrapengarna. Och de förlorade extrapengarna. Förklaringen enligt henne är först och främst att "vi har haft ett dåligt utgångsläge". Och så betonar hon att de missade pengarna också beror på patienterna själva och rätten att välja:
Det gör att patienterna ibland själva väljer att vänta längre för att få vård hos en viss läkareSå. Köer till behandling och att Stockholm därmed missar 100 miljoner i extraanslag beror på att patienterna själva "styr bort sig" från vården.
Med 2011 års årsredovisning bekräftas också det jag nu har en "tradition" av att blogga om. När landstinget frågar Stockholmarna själva om hur tillgänglig vården är, är det inte några dramatiska förändringar, inte ens efter vårdvalens införande. Sedan 2002 har frågan om den egna upplevelsen av tillgängligheten ökat sakta men säkert. Då var det 70 procent som instämde i påståendet. 2006, sista året med rödgrön majoritet, svarade 78 procent med instämmande. 2010 var det 83 procent. 2011 ser vi en liten nedgång till 82. De som "svarade rött", det vill säga inte alls instämde, var 2002 11 procent, 2006 8 procent, 2010 6 procent och 2011 7 procent, det vill säga en liten ökning av de som inte instämmer.
Det är politiskt mycket förklarligt om man vill beskriva de egna åren vid makten som lyckosamma och det omvända om motståndaren. Men när det handlar om människors upplevelser av vårdens tillgänglighet visar mätningarna att det snarare handlar om ett mödosamt arbete och ett fokus på just tillgängligheten under flera år som leder till framgång. Och det är faktiskt ganska tydligt att det vid vårdvalets införande inte har utbrutit några klang- och jubel hos Stockholmarna. Det blir stegvis lite bättre när fokuset finns. Det trista med uttalandet ovan är att ansvaret för läget skickas över till patienterna, bort från det egna landstingsrådsbordet.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, stockholms läns landsting, vårdval, vårdval stockholm, filippa reinfeldt, alliansen, moderaterna
