Är regeringen värd beröm för satsningar på tåg?

Hur ska en "satsning" se ut för att den (kanske enligt marknadsföringslagen?) ska få beskrivas som just en satsning? Är det okey att först dra ner eller avstå från att låta underhållsåtgärder öka i takt med "volymökning" och sen, när man upptäcker behovet, göra stora PR-nummer av det? Jag minns ingången till detta år. Hade då hört SLs VD som beskrev tågeländet och de uppvaktningar man gjort hos regeringen. Man varnade för attt de neddragna anslagen till underhåll skulle få mycket olyckliga konsekvenser.

Så kan man se gårdagens besked om mer pengar till tåg. Och i dagens medier återges statsminister Reinfeldts budskap i går: "Vi har fått kritik, vi har lyssnat och därför skjuter vi till..." En bekräftelse på att talet om satsningar bör granskas mycket hårdare. Hur mycket av gårdagens satsningar är egentligen att regeringen återför det man tidigare dragit ner?

Det är bra med mer resurser för att hålla Sverige rullande. Det behövs mer, inte minst till nyinvesteringar. Och inte minst till nyinvesteringar i storstädernas infrastruktur, som exempelvis Spårväg syd. Gårdagens utspel kan beskrivas som ett lyckat PR-jippo. Bilder med Reinfeldt i "jobbarhjälm" fyller tidningssidorna. Frågan är väl vad som är vad i den allianska "tågsatsningen".

Mer att läsa: DN ledare, Svd ledare, AB, ledare, DN2, DN3, DN4,
Fler som bloggar: Thomas Böhlmark, Mitt i steget, Monica Green, Ett hjärta rött om PR, Alliansfritt, Roger Berzell, Åsa Eriksson,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, järnväg, fredrik reinfeldt, alliansen, investeringar, budget2012

Styr landet lika mycket som ni plitar på debattartiklar, tack

"Hela folkpartiet" i Stockholms län skriver idag på DN Debatt. Ett parti som har makten i Sveriges regering och riksdags, i landstinget och i många länkskommuner tycker att man själv (!) tillsammans med allianspolarna satsar alltför lite och alltför sent på Stockholms infrastruktur. Det är förstås mycket bra att fler vill bygga viktiga trafiklösningar. Det är bra och ärligt att man erkänner att man inte gör tillräckligt. Det som stör mig är att folkpartiet i stället för att skriva helsidesartiklar borde kunna göra skillnad och att göra verklighet. De sitter på alla maktposter.

Blir det så? Jag är inte alls säker.

Att behovet finns är glasklart. För alla oss som dagligen reser med kollektivtrafiken är behovet av utbyggnad och av upprustning av stationer och bananläggningar väldigt påtaglig. Det behövs mer kollektivtrafik som samtidigt har hög kapacitet. Det måste få gå före mer "turistiala" investeringar som ex NK Express inne i staden, något som ju folkpartiet har ställt upp på. Ett annat perspektiv är att allianspartierna aldrig kan få någon trovärdighet i miljöarbetet så länge man inte ordnar till kollektivtrafiken. Vi ser att miljömålen är svåra att uppnå på det området, inte minst därför att det finns osäkerhet kring om kollektivtrafiken fungerar. Då väljer man bilen i stället. Och höjningen av SL-kortet leder också i fel riktning.

I den lista man räknar upp som viktiga satsningar nämns Spårväg syd sist i uppräkningen. "Även ... Spårväg syd,.". Folkpartisterna är också tydliga med att det inte finns någon full finansiering för den investering som är så viktig för södra länets utveckling. Att Spårväg syd nämns sist med ordet "även" före och att finansieringen ÄR oklar, gör i och för sig fp-artikeln ännu viktigare att ta på allvar i stora delar men samtidigt: varför skriva debattartiklar när man kan förändra vardagen "på riktigt"?

DN: DN med kommunalråd,  SL-sida om Spårväg syd. Birgitta Rydberg, fp, bloggar.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, infrastruktur, folkpartiet, stockholm, stockholms läns landsting, alliansen, kollektivtrafik, miljö, nk express, spårväg syd

Att ta politiskt ansvar för hastiga beslut

Hur det politiska ansvarsutkrävandet kommer att se ut när det gäller det jag och andra vanvördigt har kallat "NK Express" får vi väl se. Noterbart är i alla fall att Spårväg city, det av moderaterna så hyllade innerstadsprojektet som "trängde sig in" högt på prioriteringslistorna över investeringar, blev svindyrt för skattebetalarna och ett guldkontrakt för den anlitade museispågvägsentreprenör som Christer Wennerholm fixade till. Idag krävs ett lång blogginägg till försvar men inget fråntar väl behovet att granska och ställa till svars för sådant som så dramatiskt spräcker sina ramar. Om nu detta till slut kommer att räcka..Man kan också tänka större i det här sammanhanget. För mig är exempelvis en satsning på Spårväg syd viktigare. Och så många säger så mycket i den riktningen och säger sig förstå det som ex författaren Per Wirtén tar upp i en intervju här: Men tyvärr faller det på slutsträckan, när pengarna ska fram. Som Sakine Madon fångade så rätt i en text i Expressen. Det verkar som en del politiker skiter i förorten och låter sådant som ger mer "glamour" komma  före.

Mer: Alliansfritt, Gabrielle,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, spårväg city, infrastruktur, moderaterna, sl, stockholms läns landsting, sakine madon

Infrastruktur och bostadsbyggande behövs för tillväxten

Moderatledaren Reinfeldt uttalade sig i veckan om hur illa passande det är med hyresrätter i Stockholms city. Idag får han, om inte en direkt men ändå indirekt, replik av Hyresgästerna och Stockholms Handelskammare. Barbro Engman och Maria Rankka skriver om detta på SvD:s Brännpunkt. En styrka att två viktiga aktörer på det sätter går ihop för att driva på. Och en styrka att Handelskammaren inte bara talar "marknadshyror" utan ser bostadspolitiken som mycket mer än så. De två har några punkter för att stärka bostadsmarknaden i Stockholmsregionen:

• Det krävs ändrade skatteregler för att underlätta produktion av hyresrätter till rimliga hyror. Därför måste fastighetsavgiften slopas på hyresrätter. Det måste även bli billigare att underhålla hyresrätterna genom möjlighet till skattefria avsättningar. En skattemässig balans mellan de olika upplåtelseformerna är nödvändig.

• Kommunerna måste föra en dialog med byggföretagen om vilka insatser som behövs för att höja attraktiviteten i områden med låg status. I många stadsdelar med låg status finns goda möjligheter till kompletteringsbyggande. Trots detta är intresset ofta svalt hos byggarna. Om attraktiviteten höjs finns möjligheter att bygga bort segregationen i huvudstadsregionen.

• Stockholmskommunerna måste ta ett gemensamt ansvar för en hållbar boendeutveckling i regionen. En bredare regional helhetssyn behövs för att möta de växande behoven av bostäder.

• Regeringen måste möjliggöra utbyggnader av vägnätet och den spårbundna kollektivtrafiken i huvudstadsregionen genom att öppna upp för nya finansieringslösningar i samarbete med näringslivet.

• Regeringen måste påskynda arbetet med att förenkla och förkorta planprocesserna för infrastruktur och bostadsbyggande.

 Som om det var samordnat har också DN en bostadsartikel som berör Stockholm. Ett erkännande från fler politiska ledare om att bristande samordning mellan regionens kommuner är en orsak till bostadsbristen. Svt hade också i nyheterna nu på morgonen ett inslag som bygger på PVC:s kartläggning om hur världens industriledare ser på hur man lägger bra grund för tillväxt och utveckling. Där är infrastruktursatsningar, till vilket bostäder utan tvekan hör, det viktigaste. Och där kanske man kan lägga till att det inte bara måste gälla höghastighetståg som togs upp i inslaget. Viktigt men för tillväxten och jobben behöver också den basala trafiken fungera. Som pendeltåg och bussar, exempelvis.

Det finns möjligen en tveksamhet jag har i punkterna och den gäller hur investeringarna ska betalas. Som visades i bl.a. fallet Nya Karolinska är det inte självklart att det blir de klokaste och för skattebetalarna billigaste lösningarna med samfinansiering. Ibland framstår det som om privata investerare står på kö av ren godhet för att få vara med och betala viktiga samhällsinvesteringar. Så är det förstås inte. De investerar och har avkastningskrav. Om stat och kommun med sina höga ratingar på grund av beskattningsrätten kan fixa billigare finansiering så ska förstås det lösas.

Mer:
- Stockholms Handelskammare,  Roger Jönsson,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, stockholm, infrastruktur, bostäder, hyresrätter, fredrik reinfeldt, stockholms handelskammare, hyresgästföreningen, PVC,

En insikt om både kollektivtrafikens och bilens betydelse

Jag skrotade min bild för cirka tio år sen. Bor man en minut från pendeln, är det problem med parkeringsplatser och om man kan göra en av de viktigaste miljöinsatserna som går att göra så är det väl en bra lösning. Att vara bilfri. Det innebär inte att jag avstår mina känslor för bilen som transportmedel och som ett verktyg för att uppleva frihet och rörlighet. Vägar behövs. Men så också kollektivtrafik.

I dagens DN Debatt tar de rödgröna ledarna upp satsningar på tågtrafiken. Det är ett välkommet besked. Kraftigt ökade anslag i det rödgröna alternativet där synen är att båda systemen är viktiga:  De rödgröna vill

skapa ett sammanhållet system av järnväg och kollektivtrafik som gör skillnad i vardagen.

Konkreta objekt lyfts fram.

Ostlänken. Höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Linköping.

Göteborg–Borås. Höghastighetsjärnväg via Landvetter flygplats.

Norrbotniabanan. Byggstart för en ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå.

Sundsvall–Gävle. Påbörjad dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan.

Tomteboda–Barkarby. Utbyggnad till fyra spår med tunnel under Sundbyberg.

Samtidigt finns insikten om bilens betydelse. I artikeln heter det:

Vi inser att bilen, inte minst i kombination med andra transportslag, under överskådlig tid kommer att vara en förutsättning för att människors vardag ska gå ihop.

Det är en välkommen deklaration som tillsammans ger både miljövinster, smidigare transportlösningar och samtidigt ett erkännande av bilens - en miljövänlig sådan - betydelse.

- Mer i Expressen, SvD och Aftonbladet.
Fler bloggar
- Tokmoderaten hyllar de rödgröna (!)
- Peter Johansson, Röda berget, om framtiden...
- Rasmus Lenefors om en storsatsning..
- Johan Ulvenlöv tipsar om nyheten.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kollektivtrafik, rödgröna, val 2010, valet 2010, klimat, miljö, vägar, bilar,

Sunt att lyssna på folket - Viktigt med satsning på spårväg Syd

[uppdaterad] Dagen omöjliggjorde bloggande. Det säger inte att viktiga ting har inträffat. Det har det. De rödgröna har ju lanserat en kraftfull offensiv för Stockholmsregionens infrastruktur. Visst har regeringen tidigare pratat om en del. Men nu kommer också viktiga investeringar i kollektivtrafiken utöver den "NK Express" som i rekordfart byggs några hundra meter i innerstaden. Nu finns det chans till mer.

• Mälarbanan. Utbyggnad till fyra spår mellan Tomteboda och Barkaby med tunnel under Sundbyberg.  Projektet är avgörande för att få ut den fulla effekten av Citybanan och därmed öka kapaciteten på järnvägen i hela landet.
• Tunnelbana Odenplan – Norra station/Karolinska. Vi vill bygga en ny tunnelbanegren till den nya stadsdel som byggs vid Norra station/Karolinska.
• Spårväg Syd. En första etapp mellan Kungens Kurva och Flemingsberg. Spårväg Syd är mycket viktig för att bygga ihop regionkärnor i länets södra delar.
• Roslagsbanan. Fortsatt dubbelspårsutbyggnad som kommer att möjliggöra 10-minuterstrafik.
• Nynäsbanan. Fortsatt utbyggnad till dubbelspår.
• Mer cykel och kollektivtrafik.

Jag tillhör definitivt inte de som hyllar folkomröstningar. Jag tycker inte att det är "absolut demokrati". Men det blev lösningen på en fråga som inte någon med visst politiskt intresse har sett varit en fråga där det finns olika meningar. En kort bakåtblick med frågan "varför finns inte vägen idag" ger en ganska tydlig bild. Båda "blocken" har haft sina vägmotståndare. Även Sten Nordins parti, som gick arm i arm med nej-sägar-partiet- Stockholmspartiet om jag minns rätt.

Egentligen borde lösningen folkomröstning nu ha kunnat förutses ganska enkelt. Vägen är viktig, för motståndarna är annat viktigt men det är också en rödgrön valframgång. Att, som i några frågor i historien "lösa ut" en fråga med att låta folk säga sitt, är kanske naturlig.

Den som vågar spela på "Ja" i den här omröstningen tar, gissar jag, mindre riskter än vi som gjorde det till Euron. Då, en rejält krasch i väggen. Om de mätinstitut jag har sett har ett uns rätt borde möjligen förespråkare som partier och ex Handelskammaren vara nöjda. Man kan möjligen gissa att det är årtalet 2012 som irriterar mest.

Mer läsning
- Ruwaida tror på nej (DN)
- AB, ledare, onsdag, om en vägsträckning..
- Carin Jämtin kommenterar i DN.
- Alliansen "rasar" i DN
- Sjölander är upprymd.
- Robert Nord menar att det är en enastående bedrift.
- Annie Johansson har förhoppningar om fler splittringsfrågor...
- Veronica Palm påminner om att Stockholmarna gillar rödgrönt...
- Edvin Alam om alliansens tidigare initiativ..
- Kent Persson med förhoppningar om valbakslag för (S)
- Gustav Andersson har en ganska sund teori: "Miljöbussar behöver vägar att köra på".
- Annika Beijbom vill ha Förbifarten..
- Per Ankersjö är inte nöjd med beskedet
 - Helene Hellmark Knutsson kommenterar.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, spårväg syd, rödgröna, val 2010, förbifart stockholm, kollektivtrafik, vägar, infrastruktur

Vägar, järnvägar, förbifarter och politik

   vissa läger drömmer vägmardrömmar...

Det ska onekligen bli intressant att se kommentarer och analyser om dagens utspel av regeringen om infrastruktursatsningar. Det är stora ord och stort självberöm. Inte minst på centerpartisterna som ofta, som Maud, låter som om världsaltet skapades med centerpartiets tillkomst. Så också idag. Frågan är om det verkligen är så. I Aktuellt visades att det är samma siffror som återkommer. Ja, reportern stod till och med vid ett av de angivna projekten i Stockholm som är under full byggnad och som få ingå i denna regeringens "framtidssatsning. Just det objektet tänkte väl Reinfeldt skrota direkt vid sitt tillträde som statsminister. Nu duger det att skryta med Citybanan.

Jag vill minnas att underlagen från Stockholmsförhandlingen visade på behov av drygt 40 miljarder i kollektivtrafiksatsningar, bara i Stockholmsregionen. I förslaget idag ligger, om jag minns rätt, samma belopp som redan då var tänkt för hela Stockholm. Av investeringsanslagen går 33 miljarder till länen där Stockholms andel är 9,7 miljarder. Stockholm får förstås del av stora satsningar från den nationella planen, som Förbifart Stockholm, Citybanan, Mälarbanan och Norra Länken. Men halva finansieringen för dessa objekt tas såväl från länsanslaget och av s.k "medfinansiering". Krasst kan det innebära att kommunen får pynta upp pengar till spår och vägar som borde vara och har varit ett ansvar för hela Sverige (staten). Men visst är satsningar bra, även om det finns en envishet utan nåde hos borgarna att ha en tyngd på väger och inte på kollektivtrafiksatsningar.

Av Stockholmssatsningarna är den viktigaste och dyraste förstås Förbifarten. Självklart använder sig borgarna av detta för att spela på olika uppfattningar om värdet av vägen, något som bara den mest sömnige debattör kan ha missat. Oaktat detta lär det finnas en ganska bastant majoritet. Om, jag säger om - inte att, den mätning som gjordes av Mp-väljarna stöd till Förbifart Stockholm, (varannan miljöpartist) ökar förstås enigheten. Det kanske inte var huvudskälet till att Peter Eriksson ikväll valde att inte ställa några ultimativa krav i Aktuellt. En signal, möjligen, om att konstruktiva samtal pågår inom de rödgröna lägret. 

Frågan är väl å andra sidan vad konstruktiviteten kommer att handla om. En eller annan gatstump kanske kan dras en eller annan väg, men i stort är ju valet att "bygga vägen" eller "inte bygga vägen". Till detta ämne lär jag återkomma.

Jag ser del två av HBT-sossens inlägg om Förbifarten. Hon citerar bl.a. Nisha Besara som skriver något viktigt: (och jag snor) Citatet innebär inte att jag är lika kritisk (tvärtom) mot Förbifarten som NB men läsvärt ändå:

Just det här borde Socialdemokraterna försöka göra politik av. I stället går de med på sveket mot huvudstadens invånare och den märkliga prioriteringen av en motorväg när andra infrastruktursatsningar pockar på uppmärksamheten.

En sådan är Spårväg Syd, en tvärförbindelse i de södra delarna av Stockholms län för att binda ihop de förorter som i dag hålls ihop av bilvägar. Här bor och arbetar människor, här behövs verkligen kollektivtrafik. I stället har Spårväg Syd skjutits upp och lagts på is till förmån för andra, mindre akuta satsningar, exempelvis den så kallade NK-expressen, en pittoreks spårvagnslinje rakt genom innerstaden. Med Förbifart Stockholm minskar tyvärr chanserna ytterligare till verkliga och viktiga satsningar på miljövänliga transporter.

Många har bloggat, och på vissa håll i relation till annat rena "FRA-bloggningen" med hyllningstexter...
- Rasmus Lenefors om ett flippat fokus..
- Roger Jönsson om något som kunde vara värre.
- Robert Noord om en välbehövlig vägstump...
- Peter Soilander med tro på en enig allians...
- Ulrika Falk om en regering som sätter mål den aldrig kommer att uppnå..
- Papper från regeringen om infrastrukturplanerna.
- Andersson på Kungsholmen med pik till Mp.
- Emil Högberg skriver också positivt.
- Kristina Palmgren skriver om paketets effekter på Sveriges ba...andra sida
- Ankersjö är helt exalterad av en ny, och som han menar, grön motorväg.
-  Peter Karlberg om Carin Jämtins utspel
- Carin Jämtin om noll intresse från borgarna att utveckla kollektivtrafiken.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, förbifart stockholm, infrastruktur, vägar, kollektivtrafik, val 2010

Uppmanad att stanna hemma - och ett skyfflande av ansvar för att tågen går

[uppdaterad]Nej. Det går förstås inte. Men enligt mediernas uppgifter är jag av Stockholms lokaltrafik uppmanad att stanna hemma. I Sveriges huvudstadsregion är det kallt. Snö har fallit över landet. Därför går inte tågen i samma utsträckning som krävs för att transportera folk till jobb och skola. Tunnelbanan går bara under jord. Taxi är nedringt. SJ:s hemsida överbelastat och själv har jag svårt att komma in på SL:s dito. Kaos råder. Visst kan jag rent logiskt förstå det när snön vräker ner. Det gör det inte nu.

Kanske en förklaring finns på SL:s "frågor och svar" om läget. Ett modernt och kundinriktat företag kanske skulle utgå från just mig som kund/resenär. När SL svarar börjar man med meningen:

Det är Banverket som ansvarar för järnvägsanläggningen i Sverige

Jag vill ta mig från Huddinge till Solna. Jag har mindre behov av att få grepp om den svenska ansvarsfördelningen för spår och tågvagnar. Ansvarig minister är kritisk och det är förstås bra.

Madonnan bloggar också..

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  
 Läs även andra bloggares åsikter om politik, infrastruktur, SL, kollektivtrafik, snö, snökaos,

Gubbarna som inte kunde sluta leka

I dag skriver socialdemokraternas Lasse Dahlberg om det mycket lilla men mycket kostsamma projektet Cityspårvägen i Stockholm. Han och Jan Valeskog gör det tillsammans med Jens Spendrup och Peter Egardt från Stockholms Handelskammare.

Den borgerliga majoritetens stora satsning på kollektivtrafiken under mandatperioden blir att förlänga museispårvägen från Norrmalmstorg till Gallerian. Det är en skymf mot de hundratusentals resenärer som varje dag trängs på bussar och tåg för att ta sig till jobbet.

Debattörerna pekar på att slöseriet på Cityspårvägen hotar andra, viktiga framtidssatsningar för en bättre infrastruktur.

Ett av de mest angelägna projekten är att bygga ut tunnelbanan till Karolinska sjukhuset och Norra stationsområdet, där det planeras 3 500 bostäder och 10 000 nya arbetsplatser. Det projektet har majoriteten i landstinget strukit ur planerna av kostnadsskäl.

Så rätt. Möjligtvis kunde debattörerna ha kompletterat exemplen med behovet av Spårväg syd, från Älvsjö/Skärholmen till Flemingsberg. Den satsningen har nu skjutsas in i en mörk framtid.

Läser att Anna Wersäll skriver klockrent om cityspårprojektet på Handelskammarens hemsida.

Wennerholms spårvägsprojekt är nu uppe i samma meterkostnad som för tunnelbana, Stockholms mest populära trafikslag med en miljonresor per dag. Varför ska miljarder slösas bort på idiotprojekt när vi så väl behöver kloka investeringar i ny kollektivtrafik?

Rubriken på Annas artikel är talande: "Gubbarna som inte kunde sluta leka"

Andra som bloggat om detta: Per Westberg

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kollektivtrafik, christer g wennerholm, socialdemokraterna, moderaterna, stockholms läns landsting, stockholms handelskammare, infrastruktur

Nord mot Syd? Oavsett det - Stand up and fight, Syd!

Nord och Syd från det amerikanska inbördeskrigets dagar ska möjligen inte vara utgångspunkten. Men visst: det finns oerhört stor anledning för Södertörn, 600 000 invånare söder om Slussen i tio kommuner, att "Stand Up And Fight".

Det har varit snett länge. Södertörn som "trean" när city och nord fått sitt. Det har inte minst handlat om sjukvårdens resurser och satsningar på infrastruktur. I vårdvalets Stockholm var det ohyggligt glest med nysatsningar söder om Östermalm. När vägar dras genom Huddinge verkar det självklart att de ska gå över värdefulla naturområden men i exemplet med Förbifart Stockholm går det bra att håva upp miljarder för tunnlar förbi "Kungens slott". När viktiga satsningar har gjorts för fler universitet i landet, stannar dessa satsningar av så fort Södertörn närmas.

Igår var det dags i gen. De borgerliga väljer att ge förtur till Spårväg city, en "shopping- och turistspårväg" som ska trafikera innerstaden. Det blir enklare att färdas till NK för att shoppa men ännu trängre i innerstadstrafiken på exempelvis Hamngatan.

Det må fungera att ändå acceptera att beslutet om detta är fattat. En miljon kronor per meter, typ! Men i samma andning som det görs skjutsar den moderatledda majoriteten i SL in Spårväg syd mellan Älvsjö och Flemingsberg (och vidare..) i en mycket oviss framtid. Men det är inte bara en spårväg man skjuter på. Man bordlägger också viktiga förutsättningar för fler företag på Södertörn. Man försvårar medvetet för de allt fler boende att klara sitt vardagspendlande.

Hela Stockholmsregionen är överens om att det inte bara är en punkt kring kungliga slottet som ska utvecklas utan också ett antal regionala kärnor som Flemingsberg och Kungens kurva/Skärholmen. Det får vara slut på detta ständiga åsidosättande av Södertörn och över en halv miljon människor som valt att bo, eller gärna vill bo, här.

Läs också:
- Lotta Andersson, Stockholms handelskammare.
- Lasse Dahlberg (S)
- Kommentarer om beslutet i SL:s styrelse

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, södertörn, stockholms län, stockholms läns landsting, SL, spårväg syd, spårväg city, infrastruktur, förbifart stockholm, miljö, klimat, moderaterna, socialdemokraterna, huddinge

Förbifart Stockholm - vinnare och förlorare

När jag tar in tidningarna i dag ser det ut som de stora i Stockholm har samordnat första-sidorna. DN med rubriken: "Förbifartens vinnare". SvD: "Vägbyggets förlorare".

I ledarkommentaren i Svd fortsätter det jag bloggade om igår: Det är inte förbifarten som är i fokus. Det är vägens påverkan på det rödgröna samarbetet. Det är också Schlaugs bloggtema.


DN har en läs- och tänkvärd artikel. Dels om själva kostnaderna för förbifarten men också med perspektiv om hur regionen utvecklas. Och för den som funderar i rödgröna termer är ju regionens största morgontidning en fast hand att hålla i när det blåser. DN skriver:

Förbifart Stockholm kan alltså ge ett positivt bidrag till regionens utveckling. Men inte om den blir så dyr att kollektivtrafikinvesteringarna trängs ut. Gårdagens regeringsbeslut lär inte bli det slutgiltiga svaret på frågan om Förbifart Stockholm ska byggas.

Såg debatten i morgon-Tv mellan Andreas Carlgren och Maria Wetterstrand. Maria agiterar entusiastiskt för att just Stockholm är den bästa regionen för kollektivtrafik. Hon får förstås frågan om Förbifarten och det rödgröna samarbetet. Där uppfattar jag det som att hon ger samma budskap som Mona Sahlin: att det kommer att lösas.

Och i den efterföljande nyhetspanelen råder enighet om Förbifartens behov. Stig Malm konstaterar krasst att det mycket handlar om vägar för långtradare, som i alla fall inte åker kollektivtrafik. Han avslutar, precis som Johanna Graf i gårdagens blogginlägg, att berätta om Solna, Sveriges mest överkörda kommun. Där skulle förbifarten vara en stor lättnad.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kollektivtrafik, förbifarten, förbifart stockholm, vägar, infrastruktur, regeringen, andreas carlgren, socialdemokraterna, maria wetterstrand, miljöpartiet, miljöpartiet de gröna, mona sahlin, stig malm, solna, johanna graf

Förbifart Stockholm - problemlösande tillväxtalstrare eller bara ett miljöhaveri?

bilder: Vägverket






Dagens strida ström av blogginlägg och nyhetsrapportering om Förbifart Stockholms har varit spännande att följa. En investering på nästan 28 miljarder, den största väginvesteringen någonsin. Galenskap eller framtidssatsning?

Nästan det första man slås av är att regeringens beslut (här Ekot) direkt börjar användas för att peka finger på oppositionen. Visst finns det skäl att ställa frågor och kräva svar. Men när frågorna börjar ställas innan man ens har njutit av det, som man då anser, glädjande beskedet, blir jag misstänksam. Först ut tror jag Edvin Alam var redan i går med blogginlägg om "Svekdebatt".

Det torde väl vara en vitt spridd kunskap att de härligt rödgröna i en kommande regeringsallians har olika uppfattning: att (S) varit - och är - för en förbifart, alltmedan ex. Mp varit - och är - emot. Den gode Raymond Wigg hälsar för övrigt Lasse Dahlberg välkommen till "fossilen". Samma förhållande har splittrat de borgerliga vilket är en förklaring till att det ser ut som det gör. I staden har det varit Stockholmspartiet. Men till och med den miljöminister som idag klubbat beslutet har ju varit en riktigt entusiastisk motståndare.

Den Naturskyddsförening jag tillhör som medlem, hade i morse förvånansvärt lama invändningar. Redan då var protesterna inte att själva vägen byggs utan signalerna det sänder till omvärlden. Det är också synpunkter på den i och för sig viktiga investeringskostnaden. Att det nu inte i första hand är kritik mot att vägen raserar miljö och natur i Stockholm beror ju på att 17 km förläggs i tunnel.

Med risk för att trampa på en liten mina kan man ändå uppleva att de kvarvarande negativa miljöeffekterna inte är annat än marginella. (poff!) En sådan mina skulle kunna vara att Naturvårdsverket fortfarande menar att Förbifarten bryter mot Miljöbalkens bestämmelser. Men även i verkets kommentarer till beslutet noteras att tunnellösningar är positivt utifrån miljömålen.

Glädjande nog (ledsamt för andra) så bedömer Mona Sahlin i Aftonbladet att de rödgröna kunnat lösa frågor tidigare och kommer att göra det nu också. Maria Wetterstrand har också intervjuats i kvällens nyhetssändningar. Två budskap från Maria: "en väg är fel signal. Regeringen borde lösa trafikproblemen med kollektivtrafik i stället".

Den som är tveksam borde fundera över hur det ser ut idag. Det låter ibland som om Förbifarten ska växa fram i en tom obygd. Så är kanske inte fallet. Här rör sig många bilar varje dag. Dock med visst hackande på grund av köbildningar, något som definitivt leder till högre och onödiga utsläpp. Och de blir allt fler. Att fortsätta jättesatsa på kollektivtrafik är för oss som bor i länet viktigt. Både i form av nya spår, inte minst på Spårväg syd och i busslinjer. De bussatsningarna kräver vägar att köra på.

De satsningarna måste upp på prioriteringslistorna. Där gör regeringen fel prioriteringar.
Att det i ett nafs får bort den växande biltrafiken i ett län som växer med 30.000 per år och som nu har två miljoner invånare. Är det realism? Om det inte är realistiskt måste man också ha ett svar: ska nuvarande gälla? Eller behövs något annat?

Det andra perspektivet gäller hur optimistisk eller pessimistisk man är om omställningen till ett fossilfritt Sverige. När Förbifarten tas i drift 2020 borde en mer offensiv regering än den nuvarande har gjort mycket mer för att skrota ut den gamla miljöovänliga bilparken. De bilar som kommer att trafikera en ny förbifart år 2020 vara helt andra än dagens. Finns något i ett sådant perspektiv som borde påverka beslutet?

Att frågan om förbifarten från dag ett har lämnat borgarna och förts över till de rödgröna verkar spegla en ganska stor enighet i synen att Reinfeldt avgår efter valet nästa år. Det är bra. Det ger ett viktigt allvar åt de fortsatta diskussionerna inom det rödgröna gänget.

Den som funderar: Nej, jag äger inte bil. Jag åker till jobbet i Solna med pendel och t-bana. Jag ser med viss förvåning på de ofta ensamma män i finare bilar som köar i de infarter till stan som jag ser. Sen är det nog inte de finare bilarna som är farligast.. Sverige har väldigt många gamla miljökatastrofala bilar kvar..som borde skrotas.

Några andra blogginlägg om Förbifarten:
- Dick Erixon: "S för motorvägen förbi Stockholm"
- Maria Ferm: "Föregångslandet Sverige" miljardsatsar på motorväg"
- Robert Noord: Förbifart Stockholm är viktigt för Haninges och Stockholms utveckling.
- Erik Laakso (!) "Bra beslut - bygg förbifart Stockholm" + på Arvid Falk.
- Christian Valtersson: "Regeringens klimatambitioner är tomt prat".
- Karin Reuterswärd (Huddingeperspektiv, Mp) "Rör inte min bil".-
- Stockholm enligt Ankersjö. De rödgröna djupt splittrade om Förbifart Stockholm"
- Lennart Kalderén: "Förbifarten är goda nyheter för 08:orna"

Läsvärt:
- DN: Så byggs förbifart Stockholm
- DN om beslutet
- DN "Förbifarten bra för miljön"
- Vägverkets samlingssida med alla dokument om Förbifarten.
- Vägverkets frågor och svar
- Stockholms handelskammare om beslutet
- Anders Hultman i Svd: om bra beslut men ringled bättre
- Regeringens hemsida: Info om beslutet
- Regeringen: OH-presentation

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kollektivtrafik, förbifarten, förbifart stockholm, vägar, infrastruktur, regeringen, andreas carlgren, socialdemokraterna, maria wetterstrand, miljöpartiet, miljöpartiet de gröna, mona sahlin

En regering som trippelbeskattar Stockholm

På dagens Brännpunkt finns ytterligare ett debattinlägg om satsningar på spår och vägar i Stockholmsregionen. En uppgörelse mellan Stockholms stad, landstinget och kommunerna i länet ska enligt alliansundertecknarna ge ännu en satsning som är "historisk". Visst är satsningarna utmärkta om de förverkligas. Det är mycket vägar och vad jag förstår mindre kollektivtrafik. Det är inga nya projekt utan mer en precisering av finansieringen. Finansieringen ja. De borgerliga toppolitikerna har nu hittat lösningar:

Genom trängselskatt, landstingets investeringar, vägavgifter samt kommunal och privat medfinansiering är regionen beredd att bidra med halva kostnaden när staten bidrar med den andra halvan av investeringarna.

Den som har genomlidit dessa partiers tidigare skrämselkampanj mot trängselskatter blir naturligtvis förvånad att detta nu är självklarheter. De skriver inte "höja" skatten utan att den ska justeras så att den följer inflationen. Man förstår försiktigheten. Sten Nordin själv uttryckte sin syn på trängselskatter i ekot:

Att det här inte har löst Stockholms trafikproblem, utan vi har fått en ny Stockholmsskatt, en ny pålaga, och när det kommer till kritan så visar det sig att vi har köerna kvar

Det är inte trängselskatterna som är det allvarliga. Det är snarare en positiv anpassning även om det bör betecknas som ett av de mer bastanta valsveken. Att de borgerliga i Stockholm nu skryter över att stockholmarna ska bära hälften av investeringskostnaderna i det som borde varar statens huvudansvar upprör säkert en och annan. Det är en viktig princip att staten svarar för detta. Men det är mer än principer.

För Huddinge kommuns del innebär det ett "erbjudande" om att hosta upp en halv miljard för Södertörnsleden. Hur man en vänder och vrider på kalkylen så innebär det i slutändan att pengar som borde gå till välfärden i kommunen måste finansiera vägar. Det är också en trippelbeskattning av regionens invånare som får betala infrastruktur med både statlig skatt, kommunalskatt och trängselavgifter.

De styrande borgarpartierna lovar 60.000 nya bostäder i och med satsningen på infrastruktur. Det är bostäder som behövs! Bostadsbristen är skriande i regionen bland annat därför att man har dragit ner på ambitionerna att bygga. Här får man bli tydligare! Var ska dessa byggas? Är det blandade upplåtelseformer? Till när lovar man de 60.000? Bostadsbyggandet av exempelvis hyresrätter har kraschat därför för samma regering har dragit undan förutsättningarna för byggandet. Man förväntar sig att löftet nu följs upp i kommunerna som ska sköta förverkligandet av alla planer. Vi ser verkligen fram emot konkreta förslag.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, alliansen, stockholm, kollektivtrafik, trängselskatter, vägar, infrastruktur, bostäder, byggande