Samtidigt berättar medier idag om börschefernas egna löner. Eller med andra ord: De som i Svenskt Näringslivs och branscharbetsgivarföreningar talar om 2,6 procent har själva tillskansat sig jättelyft av lönerna. Ökningar i börsbolagen på 15-20 procent, och det från redan jättehöga nivåer. Ekot skriver en kort text om nyheten som blir en talande bild:
Några ersättningar sticker ut extra mycket. Till exempel Nordeachefen Christian Clausens höjning på 79 procent till 28,5 miljoner kronor 2011, enligt DN. Samtidigt ökade arbetarlönen i genomsnitt med 2,4 procent och lönen för tjänstemän med 2,7 procent och då från helt andra lönenivåer.När Svenskt Näringsliv kommenterar lönekrav kan det vara tuffa ord:
För varje procentenhet i högre löneutveckling ökar arbetslösheten med 100 000 personer. När företagens konkurrenskraft försämras genom ökade lönekostnader samtidigt som allt fler blir arbetslösa späs rädslan och oron på hos hushållenSvenskt Näringsliv vill i korthet att unga med redan låga löner och otrygga anställningar ska få löner ned mot 12-13.000 i månaden, de säger nej till jämställdhetspotter och de hävdar 2,6 procent som tak för löntagarnas lönelyft. De egna plånböckerna och bankkontona fylls däremot på i strida strömmar. Man undrar hur de tror att den egna argumentationen om återhållsamhetens krav ska "fästa" hos den som lyssnar.
Uppdatering: Idag går branschorganisationen Almega ut med budskapet att det inom tjänstesektorn är " är på tok för högt, det krävs minst en halvering," när det gäller 2,6 procents löneökningar för de anställda.
Mer: DN om ungdomslöner, DN om börschefslöner.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, avtal 2012, avtalsrörelsen, svenskt näringsliv, LO, ungdomslöner, regeringen,
