lördag 24 januari 2009

Pengar till vinst men inte till vård?

Ibland blir saker så uppenbart korkade. Medier, som ex DN , berättar om stora problem i sjukvården i Stockholms län. Uppsägningar hotar och vårdköerna växer. Samtidigt avslöjas nya vårdskandaler, den här gången vid Avesinas vård för flyktingar. Företaget har enligt Socialstyrelsen misskött sitt uppdrag rejält. Enskilda drabbas samtidigt som bolaget tar ut stora vinster. Tidigare har medierna berättat om avknoppade vårdcentraler som gör miljonvinster. Detsamma har berättats om Maria beroendecentrum.

Visst har också kommun- och landstingsbedriven vård drabbats av skandaler på grund av usel vård. Och visst finns det privata vårdgivare som bedriver en vård av hög kvalitet. Det är inte där jag främst ser ett dilemma. Det som stör och oroar är hela bilden man får av vårdens utveckling.

När skatten sänks minskar vårdens resurser. Det sker samtidigt som behoven ökar, befolkningen ökar och brister i form av ohälsoklyftor förstärks. I samma stund drar den moderatstyrda politiska ledningen för landstinget i gång Vårdval med fri etableringsrätt och uppmuntrar avknoppningar och utmaningar till den offentligt bedrivna vården. Där ÄR inte patienten och vårdens kvalitet det centrala målet utan i stället att öka företagandet och "få fler aktörer" på vårdområdet. Samtidigt som den offentliga vården går på knäna öppnas också privatfinansierade och försäkringsbetalda alternativ (till den som har råd). Klyftorna - som redan nu är stora - förstärks ännu mer.

Socialdemokratin har all anledning att fördjupa sin egen debatt om vinster i vården. Vad är en acceptabel vinst i vårdföretag? Hur förhåller sig vinstuttagen till vårdbehov som inte möts? Och inte minst: hur stor andel av mina skattekronor ska skickas vidare till andra för att underlätta deras uppbyggnad av privata förmögenheter?? Mycket energi har lagts på debatter om privat contra offentligt. När i stort sett hela närsjukvården har lagts på andra aktörer än landstinget självt blir den diskussionen tämligen teoretisk.

En definitiv gräns har passerats när man gör som Avesina: Fyller den egna kassakistan innan man gett patienterna en god vård. Låt oss för allt i världen slippa fler sådana skandaler i stockholmsvården. Och låt oss för guds skulle vända en utveckling där detta riskerar att bli vardagsmat.

Läs också inlägg om vården av Anne-Marie Lindgren

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Varför skall vi ge bistånd till andra länder när detär vi som behöver dom mom mest här... 700 kr till bara palestina förra året...

Vad slutar den totala biståndsnotan på `?

Peter Andersson sa...

Dåligt att du inte kan stå för dina åsikter, utan uppträder anonymt.

P