En kort debattreaktion: Agenda

Aftonbladet har sett en Agenda-debatt mellan Sahlin och Reinfeldt som blev "hetsigare" och som avslutade med "vägran att sätta betyg på varandra". Jag och fler med mig som följde debatten med twitterkommentarer har sett en delvis annan debatt. Mer ideologisk än tidigare möten. Ideologiskillnader som måste redovisas om väljarna ska kunna göra det där viktiga vägvalet på valdagen. Sahlin talade om jämlika förhållanden och att minska skillnader. Reinfeldt om begreppet "frihet" och att "rätta till" i efterhand om allt inte blir bra.

Jag gissar att en mätning av tiden för olika sakområden gör skattefrågan till en ganska klar vinnare. För all del en fråga för debattglada politiker men frågan är om det skimrar lika ljust för väljarna. Skatternas fördelningspolitiska roll talas det väldigt tyst om. Mona gjorde ett försök att "lyfta" det perspektiven men just den rollen för skatterna har ännu inte fått något fäste i borgerlig idégods. Lika sorgligt är det när skatter pratas oberoende från den välfärd och den trygghet som de ska betala för. Då blir perspektiven lite tokiga. Går man tillbaks några år i svensk politik borde det också oroa Reinfeldt. Hans företrädare Lundgren förlorade åt sitt parti med ett ständigt ältande om skatter. Det visades sig att svenska folket var bättre på att se samband mellan hur skola, vård och omsorg fungerar eller inte, med resursutrymmet. (sett i stort, visst kan undantag för kopplingen finnas ibland) Det märkliga är att Reinfeldt säger sig kunna göra allt på en gång. Och vara trovärdig också i den ekonomiska politiken.

Daniel Mathisen ger en kort men slående sammanfattning av Reinfeldts inlägg om skatterna. Bland annat med löftet att inte höja någon skatt under nästa mandatperiod:

- Sveriges statsminister lovade att inte höja någon skatt under nästa mandatperiod. Alls. Ett löfte han aldrig, aldrig, kommer att kunna hålla. Minns ni Bush I?

Det där kommer att bli en av debattens kvarlevor framöver. Vill minnas att Reinfeldts lilla reservation var något i stil med "om finanserna så medger". Men både generellt och speciellt om miljöskatter är det tydligt att man aktar sig för att säga sådant som kan skrämma väljare.

Mona Sahlin hade en kommentar som tillhör de där ideologiska som jag gärna vill ska gå som en röd(grön) tråd i debatten fram till valdagen: Ifrågasättandet av en politik där man ser det som viktigt att de med redan "mest" i inkomst alltid behöver positiva ekonomiska drivkrafter för att arbeta. För dom med minst marginaler gäller det omvända. Det bör diskuteras i sak. Men där ligger också något i synen på människor och synen på vilken samhällsmodell man önskar som är viktiga att visa före valdagen.

Ser fler blogginlägg om debatten:
Peter Högberg, Robert Noord, Johan Westerholm, Kristian Krassman, Eva-Lena Jansson,
Hittar inte så många alliansbloggare om debatten: Ann-Charlotte Hammar Johnsson gör det, liksom Jenny Petersson, och Per Pettersson,. Och i brist på andra kanaler söker jag på Google bloggsök där jag ser Ida Silén, Stureplan, som bloggar med det moderata "jag har redan valt". Där läser jag att Dagens sanning, Mona gå och lägg dig. Du är full av skit, körd & game over.  Tyvärr har de ambitioner som finns över partigränserna av ren bloggning inte nått fram till riktigt alla.  

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern Intressant ? Läs även andra bloggares åsikter om politik, agenda, val 2010, valet 2010, mona sahlin, fredrik reinfeldt

Grekisk dans, Sahlin mot Reinfeldt och hur lyder den tionde punkten?

Det är tätt mellan tungviktsmöten i den politiska kampen. Ikväll möter Mona Sahlin åter igen Fredrik Reinfeldt i debatt, den här gången är Agenda-redaktionen värd. Den här gången hålls debatten i en något förändrad situation, med ännu ett tungt krismoln med rötter i Grekland som möjligen drar över Sverige. Det påverkar direkt den svenska valdebatten. DN:s Peter Wolodarski ger rådet till sin alliansregering att vända blickarna ut över Europa, den arena som enligt hans analys gav Reinfeldt ett starkt förtroendekapital. Om detta skriver också SvD:s Göran Eriksson med analysen att krisvågen kan ge alliansen ytterligare fart framåt i väljaropinionen. Parallellt vill man också vrida angreppen mer mot Mp som ju står för de konkreta opinionsframgångarna. Genom att försvaga trovärdigheten för Maria Wetterstrand slår man, är tanken, på hela det rödgröna alternativet. PJ Anders Linder gör det idag.

Det vore förstås tjänstefel om inte Reinfeldt och Borg använder sig av alla tänkbara möjligheter. En sådan är att fokus flyttas från utvärdering av den mandatperiod som har gått till akuta hot mot svensk ekonomi och jobb. De får också ett naturligt försprång eftersom det finns en svårighet i tidsperspektiv när väljarna ska bedöma ansvar och skuld: att Alliansregeringen fick överta en urstark ekonomi i en tid med inflöde av nya jobb ger dom en oförtjänad guldstjärna i boken medan det omvända gäller den rödgröna oppositionen. Det är mycket tveksamt att väljarna skulle utdela det omdömet om fokus var att utvärdera de jobb som skulle bli fler men blev färre och det utanförskap som skulle minska men ökade.

Ser slutet på de rödgrönas gemesamma framtädande vid V-kongressen. Peter Eriksson talar om det mest konkreta som har presenterats av alliansen för nästa mandatperiod. Det är förvånande nog inte den valplattform som blev offentlig igår med mycket retorik men inte mycket skarpt. Det mest konkreta är i stället en "Inte-lista" på nio punkter. Eriksson grubblar högt över "varför nio"?

- Att inte riskera statsfinanserna genom ofinansierade utgiftslöften.
     - Att inte höja skatten för vanliga löntagare.
- Att inte göra det dyrare att anställa unga.
- Att inte avskaffa RUT och ROT.
- Att inte återinföra fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
- Att inte förtidsavveckla kärnkraften.
- Att inte införa kilometerskatt.
- Att inte kvotera föräldraförsäkringen.
- Att inte skjuta upp förbifart Stockholm.

Tio hade varit ett mer naturligt tal i sammanhanget, säger han. Ja, den strukna, tionde punkten: vilken var det? Som togs bort av någon valstrategi med omdöme och fingertoppskänsla för hur väljarna påverkas? Vad tror du?

Det känns att den rödgröna budgetmotionen fick angreppen att komma av sig. Det blev en helt annan ton efter än före när man såg att förslagen om höjda skatter inte var gångbara som politiskt vapen att skrämma väljare med. Man svarade med sin "Inte-lista" och en valplattform som var ett utkast. I ett sånt läge kommer grekiska finanskriser som en julklapp under alliansgranen och ger en möjlighet att vrida fokus. Gissar att debatten ikväll kommer att beröra en del av detta

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern Intressant ? Läs även andra bloggares åsikter om politik, alliansen, val 2010, valet 2010, fredrik reinfeldt, mona sahlin, socialdemokraterna, agenda, finanskris, grekland

Debattkommentarer och Reinfeldts tes att "höjda skatter ger färre jobb".

[uppdaterad] Efter ett tidigare inlägg med egna reflektioner efter debatten har jag kollat några fler kommentarer än jag länkar till här. I Expressen analyser Ulf Bjereld sammandrabbningen: Mona vann knappt, hon fick de frågor hon själv skulle ha valet och debatten hölls i ett sansat tonläge. Debatten tydliggjorde också skillnaderna mellan blocken. I samma tidning menar Marie Söderqvist att Reinfeldt vann. Mer på grund av stil än saklighet. Där ser man hur det kan skilja. MS tycker att Reinfeldt såg glad ut och Sahlin "trött". Reagerade faktiskt tvärt om.

I Aftonbladet har några personer fått döma. Pensionären Göran Persson från Forserum i Småland tyckte att Mona vann på lugn. Reinfeldt däremot började "veva mer armarna efter halva debatten" och gömde sig bakom finanskrisen". Skönt att se att väljarna genomskådar de dåliga argumenten.   

Alexandra Johansson från Surahammar var inte nöjd alls, möjligtvis med att tonläget var "civiliserat". Reinfeldt verkar få kraftigast kritik efter sitt "malande" om rehabiliteringsinsatser. Säger Alexandra som varit sjukskriven sedan hösten 2006 och nyligen utförsäkrad. Ett råd till Alexandra kan väl vara att fundera över om en regering som finansierar sänkta skatter med sämre sjukförsäkring verkligen är "ungefär detsamma" som en rödgrön opposition som i alla fall har förbättringar på sitt program.

Daniel Nilsson, student från Billesholm tycker att Mona hade övertaget. Bra debatt, menar han.

Hon var saklig, bättre argument hon svamlade inte utan var mer konkret om vad som bör förändras.

Fyrbarnsmamman Sanna Lejon från Norrtälje utnämner Mona till vinnare. Precis som jag tycker hon att debatten var för kort. Argumentet för att Mona vann förklarar hon, (värt att citera)

– Mona vann eftersom förklarade hur hennes block ska genomföra olika saker, alltså genom att höja skatterna. Fredrik Reinfeldt kom inte med något konkret. Han ägnade sig mest åt att försvara sig med finanskrisen och att hänga upp sig på 58-årsgränsen i de rödgrönas sjukförsäkringsförslag. 

"Ärlighet varar längst", vinner Mona på, alltså.

Riktigt de orden använder inte PJ Anders Linder, idag på SvD:s ledarblogg. Möjligen har han skrivit inlägget redan före debatten. Så förutsägbart är budskapet att (S) inte har jobbpolitik, det vill säga en rak upprepning av det vi hörde statsministern säga i debatten. Tänk om SvD kunde vara lite mer av maktens granskare. På samma våglängd som SvD hittar jag Dick Erixon som verkar väldigt förvånad över Sahlins ärlighet att "några skatter ska höjas". Allt för att finansiera välfärd. Det är så, Dick det går till. En ökad krona i utgift ska finansieras med en krona in eller minskning på annat ställe. Den rutinen bör också gälla vid en krona mindre in. 

DN skriver, Henrik Brors svarar på frågor, Svd om debatten, GP
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, agenda, mona sahlin, fredrik reinfeldt, val 2010, valet 2010, superveckan, socialdemokraterna, moderaterna

Medier inför Agenda-debatten - Vad betyder 36,9 procent av rösterna??

Ser att medier som SvD och Aftonbladet också (med oss bloggare) hänger på i uppladdningen inför debatten. I Ab säger Henrik Oscarsson att – Statistiken har talat emot alliansen från dag ett.

En sak slår mig när jag läser Aftonbladets citat av Henrik Oscarsson:

Samtidigt konstaterar Oscarsson att det inte är Socialdemokraterna som ligger bakom den stora ledningen.

Socialdemokraterna får i den mätning som presenterades i morse 36,9 procent av väljarnas röster.Visst. Inte en röst klar före valdagen. Men att inte notera förhållandet till andra partier är ganska töntigt.


Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
 Läs även andra bloggares åsikter om politik, mona sahlin, socialdemokraterna, val 2010, valet 2010, opinionen, Agenda,

Politiska frågor på dagens agenda?

Debatt i kvällens Agenda. Jag postade i går ett inlägg med tankar inför den. Det var bland annat en fundering om valdebatten kommer att beröra de värderingar som partiernas förslag i sakfrågor alltid måste bygga på. Vad är det för samhällssyn som gör att "piska" är att föredra i stället för investeringar?
Tron att människor flyr arbetslivet till sjukskrivningsperioder är en tråkig och pessimistisk människosyn.

Att sänkta skatter betalas med försämringar för sjuka är något som få statsråd har varit öppet ärliga att erkänna. Det är en ganska hård politik som svenska folket inte vill ha, ett vägval för Sverige som leder till ökade klyftor. Jag tror att det är en av förklaringarna till att de borgerliga allianspartierna ligger långt efter de rödgröna i väljaropinionen. Om detta skrev jag här. Vad är det för praktiska erfarenheter som säger att sänkt skatt för de med högre inkomster ger fler jobb åt alla? Är det inte där precis som när det gäller LAS. Ett fåtal lever fortfarande med uppfattningen att försämringar i anställningstryggheten driver fram jobb. Och vilket är Fredrik Reinfelds svar till Karin Åberg från Harbo. "På vilket sätt ger alliansens politik fler jobb"? Den frågan saknar svar.


Expressen "avslöjar" en "hemlig plan" som Reinfeldt lär ha inför debatterna. Det handlar väldigt lite om att förklara varför löften om jobben och minskat utanförskap har misslyckats. Det handlar förstås inget om miljö och klimat. I stället är det de borgerligas närmast religiösa tro att sänkt skatt är himmelrike som ska lyftas. Tillsammans med "splittringsschemat" där kärnkraft och "vänsterpartiet" blir skrämselpunkterna. Enligt "planen" ska Reinfeldt fråga

- På vilket sätt blir jobben fler av att höja skatten för vanligt folk och göra det dyrare att anställa unga?
- Hur kan ni tala om ansvar för ekonomin när ni vill göra er beroende av Vänsterpartiet?
- Vilka kärnkraftsreaktorer vill ni stänga och när ska det ske?

I Reinfeldts eget Sverige är ungdomsarbetslösheten rekordhög. Jobben skapas inte främst med skattesatser utan med fart på ekonomin av full sysselsättning, ett trygghetssystem som fungerar, investeringar i både utbildning, forskning, infrastruktur, bostäder. I en aktiv arbetsmarknadspolitik som både inrymmer företagande och entreprenörskap OCH trygga anställningar, rimliga ersättningar och arbetsmarknadsutbildning i en fungerande kompetensförmedling som gör att en arbetslös kan ta ett nästa steg. Den ensidiga fokuseringen på skattesänkningar gör Sverige till förlorare.

De rödgröna har sjösatt fler skarpa statsbudgetar än vad allianspartierna har gjort. Inklusive vänsterpartiet. Att försöka den vägen med skrämselargument må vara Reinfeldts enda kvarvarande men ändå dömt att misslyckas. Att lyfta kärnkraften är bara fånig taktik och slår tillbaks på alliansen själv. Någor tydlighet finns inte i energipolitiken trots mycket prat om "överenskommelser". Vilket är alliansens första nya kärnkraftsaggregat som Fp vill...?

Om det kvarvarande hoppet för borgerliga ledarskribenter skriver Kulturbloggen bra. SvD:s Per Gudmundson sätter det sista gnuttan av hopp till de äldsta väljarna som sägs föredra en borgerlig politik. Jag ser vissa rörelser hos de äldres organisationer. Till skillnad från vad PG upplever från sitt redaktionsrum är pensionärerna förbannade. Räkna inte kallt med deras stöd.

Ett stort och viktigt frågetecken kvarstår, utöver de som nämns ovan. Och här blir man ganska matt när man ser att politik i bland kan vara ganska cyniskt, om det nu är som jag tror. De borgerliga har inte gett besked om hur välfärden ska klaras de kommande åren. För 2010 tillfördes mer resurser, inte i nivå med behoven, men dock. En del kommuner som min egen borgerligt styrda har inte vågat räkna med mer resurser och några större satsningsar på kvaliteten blir det inte.

Driver regeringen ett så krasst spel att man faktiskt kommer att ta ställning till mer resurser utifrån opinionsläget i april? Ja, den artikel som Reinfeldt/Schlingmann skrev i förrgår borde förstås ha gett beskeden om resurserna kommande år. Så blev det inte. Där fanns bluffrubriken om "högre löner" som  visade sig vara sänkta skatter. Där fanns det i och för sig viktiga om inflytande för de anställda. Men några kronor och ören att klara löner till anställda i vård och omsorg aviserades inte.

Jag får lyssna ordentligt till Reinfeldts besked i kväll...


Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?


Läs även andra bloggares åsikter om politik, agenda, mona sahlin, fredrik reinfeldt, superveckan, val 2010, valet 2010, opinionen, moderaterna, alliansen, socialdemokraterna,

Mona Sahlin debatterar i kvällens Agenda

Ser efter viss signal att Mona Sahlin kommer att debattera i kvällens program av Agenda. Onekligen spännande och kanske till och med upplagt för blogginlägg som uppföljning. :-). Fick man önska så vore det några klargöranden i sak förstås men också det jag grubblad mest på:  Vad är det  för grundläggande värderingar som gör att man föreslår det man föreslår? Och med koppling till det: Att få mer tankar kring ministerns uttalande (eller erkännande kanske) om att försämringarna i sjukförsäkringarna handlar om att betala skattesänkningar.Jag vet svaret men att höra statsrådet Husmark-Pehrsson utveckla resonemanget är väldigt intressant.

Kvällens Agenda
Vem har den bästa politiken för de sjukskrivna? Debatt mellan socialdemokraternas partiledare MONA SAHLIN och sjukförsäkringsminister CRISTINA HUSMARK PEHRSSON.

Framgångar på klimatmötet - miljöminister ANDREAS CARLGREN, är med direkt från Köpenhamn.

Usama, Obama, sociala medier, Alliansen, Tsunamin och modebloggare - vad var värst och vad var bäst med 00-talet. Författaren, bloggaren och provokatören Alex Schulman, Karin Magnusson, debattredaktör Aftonbladet och Johan Norberg, idéhistoriker, reder ut det gångna decenniet.

Programledare: Karin Hübinette
SVT2 söndag 13 december 2009 kl 21.15

- Fler blogginlägg på NetRoots och Politometern.

Intressant?  Läs även andra bloggares åsikter om politik, mona sahlin, agenda, regeringen, alliansen, sociala medier, alex schulman, andreas carlgren, klimat, com15, köpenhamn