Valfriheten inte vårdens stora stridsfråga

Rätten att välja sin egen doktor eller vårdcentral har förvisso varit inskriven i vårdavtal ganska länge i Stockholms län. När nu det stora projektet om vårdval ska genomföras är det därför inte valfriheten som är kontroversiell. På samma sätt är det med privata alternativ. De finns och är en viktig del av sjukvården i länet. Inte heller det handlar meningsmotsätt-ningarna om. Ändå känns det som regionens politiska mark vibrerar ganska kraftigt i debattens spår. Den som vill analysera frågan gör därför klokt i att börja i Halland. Under tre år har "alliansen" i Hallans, med visst stöd av S, arbetat med att sjösätta vårdval från årskiftet i år. Det beskrivs i dag i DN, under politik special och ger några viktiga signaler till andra landsting. Lärdomar och kunskaper som är viktiga för patienterna. Något som den som vill göra samma sak har anledning att lära av. Som sagt en viktig reform. Men man ska komma ihåg att det där med att shoppa runt i vården inte är något som patienterna i stort är särskilt intresserade av. Knappt 10 procent har bytt doktor i Halland, efter reformen.

I Halland tycker de borgerliga att det är självklart att politiken måste avgöra var vårdens resurser behövs. Det är bra. Tyvärr blir det inte så i Stockholm. Där innebär borgarnas lite dumliberala hållning att vem som helst får göra vad som helst medan landstinget betalar. Ingen bedömning av behovet. Ingen analys om resurserna behövs bättre i någon annan del av länet. Och framför allt: ingen fördelning av vårdens resurser utifrån sociala faktorer, något som drabbar redan utsatta kommundelar och områden. Det som utmärker Stockholms i jämförelse med Halland är hur fullkomligt ointresserade borgarna i huvudstadsregionen är av att "tänka efter före", att bedöma effekter, att styra resurser efter behov. Det ska gå snabbt, göras nu, kunna bockas av - allt oavsett effekterna. Tillstånd att driva vård ges nu i blixtfart utan egentlig granskning av vårdgivarens möjligheter att klara uppdraget. "Blir det fel får patienten välja annat", är utgångspunkten.

Möjligen öppnar man inte ögonen förrän vårdcentraler börjar stänga igen, i brist på resurser. Det händer nog inte i starka moderatfästen, förvisso, men politiken på riksnivå borde ha lärt borgerligheten en rejäl läxa. Svenska folket ställer krav på rättvisa och jämlika villkor, inte minst i sjukvården. Den som går andra vägar har måhända den demokratiska rätten men lär tämligen snabbt förvisas från maktens korridorer.

Intressant? Andra bloggar om: politik, sjukvård, alliansen, valfrihet, halland, landstinget