söndag 18 oktober 2009

Det kalla språket som vinnande politisk strategi?

Dagens Agenda hade finansministerdebatt. Den nu sittande och den, förhoppningsvis, blivande. Huvudtemat var skatterna, med upplägget "vänster vill höja / höger vill sänka". Möjligtvis en aning förenklat. Kanske alltför mycket frånkopplat från det skatterna ska användas (eller inte) till .

Jag slogs av Anders Borgs språkbruk. Det var som man hörde rösten från pressekreteraren som ger rådet: "Prata inte om a-kassa. Prata inte om sjukersättning. Att helt kort kalla det för bidrag är mindre känsligt. Mindre politisk risk. Väljarna gillar inte "bidrag" och utan orden "sjuk" och arbetslös" blir budskapet mycket bättre.

Det kalla språket som valvinnande strategi? Kanske. Annars var det en debatt vi har sett och kommer att se igen. Fortfarande känns den där frågan obesvarad som Karin Åberg från Harbo ställe upprepade gånger till Borg i ett telefonväkteri. Hon nöjde sig inte med de svävande svaren om "drivkraft för arbete". Hon pressade finansministern på svaret HUR politiken ger fler jobb.

Tvärtom har det ju i verkligheten inte blivit fler utan färre jobb, fler arbetslösa. Och inte färre i utanförskap utan 70.000 fler.

Jag ser att medier kommenterar. Expressen har tråkigt nog en beteckning om "bråk". Som politisk debatt tycker jag den var lugn, sansad och skillnaderna kom fram. Såg vi samma sak?

Aftonbladet dömer Östros som vinnare i kväll och utan tvekan instämmer jag. Varje gång som skatter inte får stå för sig själva utan, precis som Östros gjorde, kopplar det till den välfärd och trygghet som skatterna ska betala så vinner välfärdsförsvarande i Sverige. Och dessutom är inte svenska folket okänsliga inför samhällsklyftor. Tvärtom accepterar man inte att klyftor ökar. Det gör de idag. Kanske därför som opinionsvindarna blåser åt rätt håll.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

bild: Carl-Johan Friman RK