torsdag 10 februari 2011

Något om Timbro och synen på kontroll av alternativ i välfärdssverige

Jag vaknade till på riktigt någonstans mellan Västra Skogen och Solna centrum. I twitterflödet kunde jag se Timbros egen Markus Uvell skicka den slutliga "väckarklockan" rakt mot mina ögon. Han twittrade om friskolor. Både i går och på morgonen hade jag sett inslag i medierna om den bristande granskningen av en del av svenskt skolväsende. De fristående. Och här, mitt i morgonrusningen, börjar en ledande opinionsbildare som en VD på Timbro alltid är, tala om "hets". Markus fick mig i alla fall klarvaken.

Det skulle kunna skrivas uppsatser mot den korta lilla tweet som skickades. Lägger man till vår dialog ytterligare ett par, tre tweets kan man säkert fylla både ett debattprogram i Svt eller varför inte ett trivsamt lunchseminarium på Timbro med meningsutbyten i ämnet. Bara den känslomässiga reaktionen om att det handlar om "hets" kan fylla en debattimme. I ett par tweet-utbyten vrider Markus därefter allt till att handla om de kommunala skolorna, om deras brister. "Att strunta i dåliga kommunala skolor i sin iver att jaga dåliga friskolor?"

Först: Det är helt befogad och nödvändigt att varje barn, varje elev, varje äldre och varje patient kan räkna med att den omsorg, vård eller utbildning som man får är så "bäst" den kan vara. Den betalas gemensamt över skatter. Det kräver att den som har fått människors uppdrag att sköta verksamheterna tar ansvar. Att omvänt detta inte veta hur kvalitetsnivån ser ut eller att inte bry sig om mål och uppdrag uppnås eller inte är förkastligt oavsett vem som driver verksamheter.

För att
citera när Helen Törnqvist skriver om detta. Denna debatt handlar om en ytterst liten del av de enskilda förskolorna och de fristående skolorna. Oerhört viktigt att tänka till om det, utifrån mediers logik att skriva om just det unika och ganska ovanliga. Men att förskolor i Huddinge har en lägre andel förskollärare än kommunala är inte skräck utan fakta. Och skulle det, hypotetiskt, vara så därför att man har krav från en ägare att ge viss avkastning så är det inte en acceptabel kvalitetssänkning i min värld. Att skolor med de lägst presterande eleverna finns i stadsdelar där andra problem som arbetslöshet, fattigdom och utanförskap är mer utbrett är också fakta. Segregation ÄR det stora problemet för kunskapsutvecklingen i svensk skola. Är tankar om nedläggning verkligen det mest relevanta där? Handlar det inte mer om vad skolan kan ge varje elev, hur arbetssättet anpassas och liknande saker som bör utvärderas oavsett huvudman. Sen bör kanske de friståendes förespråkare verkligen visa att också deras verksamheter tar alla elever, etablerar sig i socialt och ekonomiskt tunga områden osv. Ibland gör man inte det.

I höstas hörde jag Ilija Batljan, (S), som bland annat talade om Nynäshamn och alternativ. "Alla är välkomna att bedriva verksamheter i Nynäshamn", var hans inställning. Det som en eller annan kanske upplevde som "generöst" eller ideologiskt åt helvete kanske beroende på nästa steg i Ilijas resonemang:

"Vi ska i de kommunala verksamheterna ha en så hög kvalitet att människor också väljer det". Men att konkurrera kan alla göra. Vare sig i fråga om friskolor, alternativ i förskolan eller när det gäller många av vårduppdrag som jag ser landstinget bjuda in privata aktörer till men samtidigt utestänga landstingsdrivna från, handlar det om något av dåligt självförtroende och dålig övertygelse om de egna konkurrensfördelarna.

Så långt
Batljan och Nynäs..När St Görans sjukhus ska upphandlas förbjuds landstinget att konkurrera, trots erfarenhet och kompetens. När alliansen i Huddinge kommun bara "SKA" ha Pysslingen som alternativ och försenar bygget och verksamhetsstart ett halvår, tvingas man återgå till det kommunala alternativet. Det privata blev för dyrt. När landstingsalliansen vill sälja ut är det inte de problemfyllda enheterna utan i många fall de bästa som nämns. Och ovanpå detta en tidigare ovilja att ens diskutera eller ifrågasätta priser vid avknoppning som i fallet Tibblegymnasiet.

Jag vet inte
. Ett tweet från Markus lyder: "Skolor som få elever vill gå i borde naturligtvis läggas ner, inte tillåtas fortsätta underprestera". Man kan i ett första steg fundera över "underprestationen" och dess orsaker. Här finns en rad faktorer som kan påverka och som i vissa fall gillar inte jag att politiker mer eller mindre tvingar fram nedläggningar genom att inte ta hänsyn till behov. Inkompetens hos ledningen, ovilja att följa planer och vårdprogram som ska ge det bästa till patient/elev/ omvårdnadstagare måste innebära att verksamheter inte får tillåtas fortsätta. Acceptans av undermålig prestation ska inte "dömas av" efter vilket huvudmannaskap som gäller utan just efter prestationen i sig.

Extremfallet
hittills har jag hittat i vården. Jag vet inte om Markus Uvell har twittat ord som "för djävligt" eller likande om att företaget Legevisitten lägger ner sin vårdcentral i Ormängen, Stockholm. "Patienterna är alltför sjuka, gamla och skröpliga":

Den tankesmedja som Markus Uvell är VD för har nog bidragit till stora förändringar i vårt land och i synen på alternativ. Den avgörande draghjälpen för att kunna sjösätta idéerna har varit alliansstyret. Där har just huvudmannaskapet i sig mer än kvaliteten i verksamheterna varit det drivande. Ibland går det ut över kvaliteten.

Om Markus Uvell vill - och det är jag övertygad om- fortsätta arbetet och vill vårda vunna segrar i privatisering av tidigare offentliga "monopol" så är inte lösningen att slå på den granskning som sker av privata alternativ. Att upprätthålla de lika förutsättningarna, kvalitetskraven, resurstilldelning efter behov och att också förstå att kommunalt drivna verksamheter är konkurrenskraftiga och ska få delta i anbud är viktiga utgångspunkter.

Ett aber: jag har ganska ofta hört uppfattningen att det egentligen inte spelar någon roll om de kommunala kan konkurrera. De privata alternativen (om det ibland ska beskrivas som alternativ) är ett självändamål. Det kan också vändas till en slutsats att de privata alternativen bör få leva kvar även om de presterar sämre än de kommunala eller kooperativa. Illa. Jag tycker att dåligt fungerande verksamheter ska förbättras. Hur och med vilka metoder avgörs dels av varje enskilt fall och dess förutsättningar, aldrig med ideoloiska skygglappar och med inre röster som viskar att det ena eller andra är sanningen. Då har man hamnat vansinnigt tokigt.

Och för att sluta där jag började inlägget: Att granska fristående verksamhet får inte ses som "hets". Att kvalitet som reglerats i avtal mellan beställare och utförare utvärderas kan inte heller beskrivas som hets. Att de verksamheter och de företag som får sina intäkter av mina och dina gemensamma skattepengar kan beskrivas som förnuftig kontroll och "ordning och reda", inte som hets. Jag tror bestämt att jag har en del att lära tankesmedjan Timbro.

Fler som bloggar:
- Veronica Palm om förskolan och vinster från skolor.
- Den numer icke länkande bloggen Alliansfritt.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , ,