Värmen i Tomelilla - men ortens polis verkar leva i kyla

Det är nog Hasse Alfredsson som gör att Tomelilla i Skåne har funnits i mitt medvetande de senaste veckorna, efter Tv-dokumentärer och "På spåret". Men dagens bilder som jag ser i medier från den skånska staden är minst lika glädjande och värmande, om än med en tragisk bakgrund. En kvinna på orten, Malyum Salah Hashi, har utsatts för bland annat stenkastning. Och ännu en gång blir jag fundersam över svensk polis agerande. "Lika inför lagen"?.  Det där skrämmer mig. Sverige behöver få in fristående granskare av polisen, inte "egenkontroll" och internutredningar. Justitieombudsmannen finns förvisso men frågan är om det räcker.

Sydsvenskan berättar också om en nyligen presenterad undersökning:

Nyligen offentliggjorde Mattias Gardell, professor i religionshistoria vid Uppsala universitet, en tidigare opublicerad svensk undersökning från 2008, där 250 praktiserande muslimer mellan femton och trettio år fått svara på frågor om sina upplevelser av hat, hot och trakasserier.Nio av tio uppger att de utsatts för obehagligheter på offentlig plats av människor de inte kände. I princip samtliga kvinnor med slöja är drabbade. Exempel på saker de får höra:

”Påskkärring!” ”Spöke!” ”Terrorist!” ”Jävla muslimer!” ”Mördare!” ”Åk hem!”

Men det stannar inte alltid vid glåpord.

Jag ser en del kommentarer som jag verkligen inte tänker länka ( googla räcker nog) , på SD-bloggar, texter som i ett närmast försvar för händelserna återkommer till den enda fråga man driver, också i Sveriges riksdag. Någon tycker att stening är "Alldeles utmärkt! och pläderar för fler stenar. Skrämmande och avskyvärt. Men skrivet av svenska nätaktivister i januari 2011. I ett land där Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna nu har flyttat in i parlamentet.

I dag går mina uppskattande tankar till Tomelilla och Skåne. Vi behöver fler liknande manifestationer, ända fram till valet 2014 då partiet förhoppningsvis får packa ihop och lämna riksdagen.

Fler: Expressen,
Läs också Adams inlägg.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, tomellilla, främlingsfientlighet, sverigedemokraterna, jimmie åkesson,

Knytnäve i magen på föreningslivet

Jag ser ett inslag i ABC om hur föreningslivet riskerar att bli av med en fjärdedel av stödet från Stockholms stad. 10 miljoner av anslagen skärs bort av den styrande alliansen i Stockholms stadshus och idrottsnämnden. Förvånande nog hör jag att nedskärningen i stället framställs som någon form av satsning när idrottsborgarrådet Regina Kevius försöker försvara beslutet i ABC:s studio. Borgarrådet uttrycker "förståelse för den oro föreningarna känner". Flera gånger upprepar hon att alliansen vill prioritera barn, unga, funktionshindrade och de som inte inte deltar i idrotten utan i stället sitter framför datorn alltför mycket. "Det är rätt förslag, slår Regina Kevius fast och tycker att föreningslivet i stället ska ragga sponsorer för att kunna bedriva sin verksamhet.

I ABC-inslaget berättar Peter Larsson, ordförande för Stockholms idrottsförbund, om hur förslaget slår mot idrottsrörelsen. David och Maria Hammarström från Hässelby som har barn som spelar fotboll, hockey och friidrottar ser beslutet som ett hån mot alla föräldrar. Scouterna Gustav Vasa/Bredäng berättar att förslaget är en katastrof. Fördubblade medlemsavgifter är en effekt. Enligt Peter Gustavsson kommer scoutrörelsen, kungens "egen" förening,  "garanterat" tvingas lägga ner i förorten. Alltså just i de områden där människor redan idag deltar i färre aktiviteter och har en mer stillasittande fritid med större ohälsoproblem som följd. Om detta berättar bland annat landstingets folkhälsorapporter.

På idrottsgalan fick landstingsrådet Filippa Reinfeldt utrymme att berätta om idrottens betydelse. Dagen efter fattar hennes partikompisar i Stockholm ett beslut som rycker bort viktiga resurser för idrott och föreningsliv i huvudstaden. En, som rubriken säger, riktig hård smäll i magen på idrott och föreningsliv som garanterat kommer att kosta på andra sätt i framtiden. De idrottsintresserade och deras föräldrar lär få ägna allt mer av tid till att jaga pengar från sponsorer, sälja lotter och underkläder, allt för att täcka de hål som Regina Kevius och alliansen i stadshuset nu skapar. Till välfärdens "kärna" verkar inte föreningslivet höra.

Uppdatering:  Facebookgrupp har nu startats som protest!



Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, idrott, stockholm, moderaterna, alliansen, regina kevius, scouterna

Ilija Batljan om St Göran och om slöseriet med skattepengar

Rekommenderar läsning av dagens Brännpunkt i SvD. Ilija Batljan (S) skriver om hur regeringen och landsting har hanterat den "kömiljard" som regeringen tidigare har "lekt med". Pengar som delvis gått till landsting som har bytt namn på köande patienter och därmed fått del av satsningar. Pengar som har betalats ut efter att kreativa människor har skapat begrepp som "självvald" eller "patientvald" väntan.

Jag noterar också att den hälso- och sjukvårdsnämnd jag finns med i kommer att få jobb under året. Landstingets alliansmajoritet beslutade i går att St Görans sjukhus absolut ska vara privat, oavsett om exempelvis landstingets verksamheter hade kunnat ge en bättre och kanske mer kostnadseffektiv vård till Stockholmarna. Privat, ska det vara, oavsett annat. En trist inställning.

Fler:
- Mattias Lundbäck,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, stockholms läns landsting, filippa reinfeldt, alliansen, ilija batljan

Skandalöst efter bostadspolitikens förfall

 

Ovan: Företaget Allokton...

Nedan: HUGEs fastigheter i Visättra..

 

Dagens SvD beskriver en mörk fläck på den svenska bostadspolitiska himlen. En fråga där det politiska ansvaret är ganska tydligt men väldigt sällan omtalat. Att exemplet kommer från min egen kommun Huddinge gör det extra bloggningsvärt. Det handlar om de effekter som vi nu ser att borgerlighetens ideologiskt motiverade utförsäljningar av allmännyttan. Nu tar de så kallade "slumvärdarna över", skriver SvD. I bostadsområdet Visättra har delar av Huge Fastigheters bestånd sålts ut och övergått till nya ägare, som sålt till nya ägare, som sålt till nya ägare som inte verkar ha ekonomiska muskler att sköta det de har köpt. En av de största "syndarna", Acta, beskriver på sin hemsida vad människors bostäder är för dem. "Investeringsprodukter". Det är hyresgästerna som ytterst och direkt drabbas. Hedervärt av SvD att också beskriva kontrasten:

Idag är företaget Allokton med den mer statusfyllda adressen Strandvägen 5 A ägare till de utsålda "investeringsprodukterna" i Visättra. Investeringsprodukter med fuktskador. SvD skriver:

På ena sidan ägs miljonprogramshusen av det kommunala bostadsbolaget Huge och har röda, nyrenoverade fasader. På den andra sidan är husen i uppenbart dåligt skick: fasaderna är slitna, det är klotter i hissen och armeringen i ett garage har lossnat med rasrisk som följd.

Personligen är jag glad att jag bor i HUGE:s bestånd och att från och med årsskiftet få tillhöra bolagets styrelse. De kommunala, gemensamt ägda företagen har i alla fall fram till nu haft människors boende i fokus, inte kortsiktiga avkastningskrav. Jag vill att det ska vara så också framöver. Rent teoretiskt behöver inte vem som äger aktierna i bostadsföretaget avgöra hur boendet är för hyresgästerna. Det påverkas förstås också av synen på sin rörelse. Är man en långsiktig ägare som tar ett förvaltningsansvar? Eller är man en ren spekulant som ser bostäder som "investeringsprodukter". Tyvärr för den som pläderar för ett ökat privat ägande drar de här aktörerna ner allt förtroendekapital även för den som möjligen skulle vara seriös i sina fastighetsaffärer.

Nya vindar blåser över bostadsSverige och nya förutsättningar och krav gäller för allmännyttan. Av Huges bestånd har ett tusental bostäder ytterligare omvandlats till bostadsrätter, också det med ideologi som utgångspunkt. Det SvD beskriver idag är ett exempel på effekter av tidigare felsteg och jag hoppas att vi slipper fler i den klassen.   

Läs mer:
- Andra felsteg i bostadspolitiken av ideologiska skäl: exemplet Boultbee.
- Marika Lindgren Åsbrink om Boultbee
- Svensson om aktörer i borgerlighetens bostadsSverige
- Annika Högberg och Roger Jönsson om vräkningar av barn

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, bostadspolitik, hyresrätter, HUge, huddinge, visättra

Lame Duck Debate - eller i alla fall en riksdagsdebatt

För en tid sedan bläddrade jag på nätet i några gamla protokoll från partiledardebatter. De ägde rum vid den tiden då Göran Persson var statsminister i Sverige och det då mindre moderata partiet vred sig i plågor efter en valförlust. Ledaren skulle bytas ut, hade man bestämt i partiet. Ledaren hade pladdrat allt för mycket om sänkta skatter inför valdagen och väljarna blev sura. Då, när jag bläddrade, slogs jag av att ledaren även efter valförlusten pladdrade samma fråga. Sänkta skatter. Nu har det partiet en ny ledare, Reinfeldt.

Det är som sagt debatt idag också men hur skarpt man kan beskriva det som just "partiledardebatt" är väl en smaksak. Sahlin, Eriksson och Wetterstrand har redan sagt upp sig. Ohly och Hägglund har internt stora problem att behålla förtroendet därför att väljarna inte känner sig lockade av partiernas politik. Olofsson leder ett parti som nu balanserar på spärren. Och som helhet en borgerlig allians som inte har majoritet i riksdagen, ens efter moderaternas segerval.

Socialdemokraterna som har bortlagt den politiska eftervalsdebatten till efter partikongressen börjar förvisso vakna till liv men det är i början mer intressant för den interna debatten. Ännu kan väljarna inte få några nya besked om en ny färdriktning. Om det nu blir så mycket nytt. Mycket av värderingarna och sakpolitiken kommer att ligga fast också med en ny ledare. Miljöpartiet, valets vinnare på oppositionssidan, kan vara på väg med en förflyttning till höger om man ska tro gårdagens utspel av rör-kandidaten Fridolin. Inte så mycket grönt, kanske, utan mer av strategi för att finna nya väljargrupper. Eller? 

Vad blir då spänningen i dagens debatt? I sak står de politiska konflikterna kvar i tidigare positioner. Kanske med en "ny" dimension för en allians som har låtit så sammansvetsad. Enligt den moderata historiska livsmissionen vill Reinfeldt fortsätta sänka skatter men där börjar vännerna nu protestera. Men ärligt talat lär det knappast bli några hetare meningsutbyten i kammaren mellan moderatledaren och exempelvis Olofsson. Sahlin har anledning att ta upp sjukförsäkringen men borde förstås också ta chansen att lyfta jobbfrågan. Grunden finns i den politik som formulerats före valet, inte minst på jobbkongressen, men som väljarna aldrig fick någon riktig koll på. Men sannolikt kommer Sahlin knappast att lyfta samma saker som i det självkritiska talet till förtroenderådet, som ännu ligger som "toppnyhet" på S-hemsidan.

Min gissning: en senkommen fortsättning på valdebatten men med lägre grad av "intensitet". Oavsett om partierna är ganska politiskt stabila även vid partiledarskiften, med de nya moderaterna som undantag, lär "lame duck"-etiketterna på några av ledarna sätta sin prägel på dagens debatt. De politiska skillnaderna finns, liksom samhällsproblemen som partierna förväntas ge svar på. Men lite lamt blir det nog.

Mer att läsa:
- Birger Schlaug om (mp) och mittens rike.
- Razz Tycker Till om samma mitten..
- Mattias Lundbäck om att det inte räcker att skriva.
- Aftonbladet inför debatten.
- SvD.ledaren analyserar.
- Ericas tillhåll om ett partiledarval.
- Maria Abrahamsson från riksdagspoolen

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledardebatt, riksdagen, alliansen, socialdemokraterna, mona sahlin, fredrik reinfeldt,

St Göran, Filippa Reinfeldt och det lilla ordet "men"

Idag är det dags. Jag kommer inte själv att tjänstgöra utan lyssna lite över nätet på debatten från landstingssalen där det är fullmäktige. Den borgerliga alliansen kommer att besluta om en gigantisk upphandling av sjukvård,  Europas största upphandling på området, värde ca 15 miljarder.

I landstingsstyrelsen har vi sossar tyckt att man måste veta vad man gör som ansvarig politiker. En förutsättning för att kunna veta det är att man har ett bra underlag. Och i upphandlingar: Att man kan jämföra alternativ på pris och kvalitet. Att i Europas största vårdupphandling låta den organisation som har den kanske bredaste erfarenheten av vård vara med, landstingets egna bolag, borde vara självklart om man verkligen söker det bästa alternativet. Vi föreslog i landstingsstyrelsen en återremiss för komplettera beslutet med:

1) alternativet med att driva sjukhuset i landstingsregi,
2) ytterligare data avseende kvalitetsjämförelser för sjukhuset och gärna hur dessa utvecklats över tid,
3) en utförligare beskrivning av hur landstinget som upphandlande aktör kan säkerställa att nuvarande ägare inte ges otillbörlig konkurrensfördel av ett informationsövertag vid en konkurrensupphandling.

Jag ser och hör Filippa Reinfeldt i morgon-TV och noterar särskilt att hon lägger till det där lilla orden "men" efter orden "Driftsformen är inte det viktiga". Ordet men i det här sammanhanget står för, ungefär", just i det här fallet är driftsformen viktiga och avgörande. "Vi vill ha in fler privata aktörer". Oavsett pris. Oavsett kvalitet. Den borgerliga alliansens stora mission är att leva upp till "beställningen" från sina uppdragsgivare. Att fortsätta öppna skattefinansierad vård för privata alternativ och för patienter som betalar genom privat vårdförsäkring. Det sistnämnda betyder i praktiken rätten att köpa sig före i vårdkön.

(S)-förslaget i landstinget innebär INTE krav att landstinget ska "återta" driften av St Göran. Sjukhuset har med goda resultat drivits privat under många år. Det finns en del "oklarheter" i allt, som vänsterpartiet tar upp i sina skrivningar, bland annat om hur ägaren sägs ha skatteplanerat. Inte helt klockren partner för landstinget kanske. Men den stora invändningen som idag debatten kommer att lyfta fram handlar om just de ideologiska låsningar som alliansen och inte minst moderaterna lever med och därmed glömmer det viktiga: Patientens bästa.

Fler som bloggar:
ML ,Stockholmsvänstern

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, vårdval, st göran, filippa reinfeldt,

Fridolin och Mp till mittensoppan

"Det är trångt i mitten". Det brukar vara en ganska väl spridd uppfattning och visst kan man se den borgerliga alliansens upplösning i det ljuset. För många partier som vill låta som de andra. Resultatet är att moderaterna tagit "rubbet". Idag skriver miljöpartiets rör-kandidat Gustav Fridolin på DN Debatt. Budskapet är att miljöpartiet också ska in och grotta i mitten. Liberalen Staaf är Fridolins idol och det tidigare sättet att tala från miljöpartisters sida är borta. Förr hette det att det fanns en annan dimention än rött och blått. Något utöver "höger-vänster. Men Fridolin som annars torde vara en lysande efterträdare på en av språkrörsposterna vill tydligen markera något annat. Jag tror att han markerar bort sig.

En del i debattinlägget är ganska tomt pladder. Attt "väljarna skulle sitta på läktaren" därför att ideologiska skällnader lyfts fram är ett sådant. Väljarna i 2010 års val markerade ett dramatisk högre förtroende än tidigare. Sen kan man väl diskutera om det verkligen var så mycket "klasskampsretorik" i det som föregick "Eländesvalet".

Jag ska försöka få ihop några inlägg till om min övertygelse kring socialdemokratins kris: De gröna frågorna, miljö, klimat och omställningen mot hållbarhet, är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Men den innehåller också så mycket av värderingar och krav på en aktiv politisk som faktiskt blir en motkraft till dem som inte vill förändringen. Mycket av det gröna har på senare tid beskrivits i närapå rörande ord: "med omställningen får vi fler jobb och mer tillväxt". Jag tror också på det. Men det finns också en del i miljöperspektivet och inte minst när det handlar om det konsumtionssamhälle som idag inte tar någon som helst hänsyn till resursernas ändlighet. Vi måste helt enkelt ställa om på en rad områden. Fridolins lösning på detta är att gå mot mitten, retoriskt med argumentet att "bryta upp blockpolitiken".

Fridolins tvekar ändå inte att ge uttryck för samhällskritik:

"..när nu sjuka utförsäkras, en halv miljon lämnat a-kassan och bromsarna slagit till i pensionssystemen så eroderar människors tillit till samhället och varandra. I ett samhälle där klyftorna växer väcks en oro för morgondagen, för barnens jobbmöjligheter, för den egna ålderdomen och för dem vars erfarenheter man inte delar.

Det verkar spontant som om Fridolin där hamnar i ganska likartad kritik mot borgerlig politik som jag själv har. Samtidigt kör han den motsatta spåret tidigare i artikeln: Sverige har i dag mindre klyftor och borde då ha mindre "konflikt". Fridolin ser inte att Sverige under Reinfeldt verkar låta klyftorna växa utan ett uns av ambitioner att möta dessa.

Det är utan tvekan så att miljöpartiets kandidater agerar som goda föredömen när man som kandidat beskriver vad man vill och var man står. Fler borde lära av detta.

Däremot är det i min värld lite trist att (mp) nu ska in i mittenhögen och leka. Möjligen kan man påminna om just Karl Staff som enligt Wikipedia "var en målmedveten och lidelsefull politiker, som väckte starka känslor bland såväl anhängare som motståndare. Hans politiska gärning består främst i att i Sverige ha bidragit till en modernisering av politiken till 1900-talets villkor och en demokratisering av samhället

Och som samma källa påminner om. Hans starka supporter var också den kraft som sen fick väljarnas stöd under väldigt lång tid: Socialdemokratin. Något för Fridolin att lära av?

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, miljöpartiet, gustav fridolin, alliansen, socialdemokraterna

Alliansen = Moderaterna

Som vid många andra tillfällen den senaste tiden noterar regeringspartiet med stort M en ny toppsiffra. I dag är det United Minds som bekräftar moderaternas framgångar och (S) motsatta fall. Och som tidigare upprepas: det är ingalunda märkligt eftersom (S) väntar på ny ledare, har en avmattad hållning till opponerande och knappast ens har påbörjat omstöpningen till det många tror kan bli något riktigt bra.

Samtidigt berättar mätningen, också som tidigare, att "Alliansen" idag i stort är detesamma som Reinfeldts moderater. En del av de väljare som var hyggliga att ge sin röst till Hägglunds kristdemokrater och till Olofssons centerparti för att förhindra att partierna ramlade ut ur riksdagen återvänder nu till moderaterna. Redan valresultatet 2010 borde vara en läxa för allianspartierna: Man fick inte den önskade, egna majoriteten. Nu borde diskussionerna möjligen vara väl så krisinriktade hos regeringspartierna som inom socialdemokratin.

Nyval eller inte. Det väntar ett par spännande år i svensk politik. Moderaterna växande, men alliansen i förfall. Politisk pånyttfödelse för socialdemokratin och slut på bränslet i Reinfeldts politiska farkost? Eller är det bara mina verklighetsfrånvända förhoppningar om en annan tid än idag?

Mer: DN, SvD,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinionen, opinionsläget, socialdemokraterna, moderaterna

Idrottsgala, Jerringpris och omöjliga avvägningar

Avslutar denna söndag, som blir måndag under skrivandet, med en liten gissning om den stora händelsen den 17 januari i Svensk idrott: Idrottsgala och Jerringpris. Jag bistår med egna gissningar i tre "kategorier". I andra känner jag mig för oinvigd för att kunna gissa och tycka. Det gäller exempelvis priset för bästa idrottare med funktionshinder som jag, precis som en del andra, följer alltför skralt. Jennie Ekström – simning  Lotta Helsinger – sportskytte  Zebastian Modin – längdskidor  Anders Olsson – simning är nomierade. 


Och annars då? Den vanliga frågan hur man avgör allt detta. Mellan olika idrotter? Mellan kön? Mellan "smala" och "breda" idrotter? Så svårt. Jag gör ändå en egen  "önskelista.

ÅRETS NYKOMLING:  Angelica Bengtsson – (Friidrott) ..
..som direkt i årets premiär drog till med rekord: 4.42 i Örebro. Året som gick: Ungdomsmästare i Singapore- OS, juniorvärldsmästare i Canada och så priset "Female Rising Star Award" mottaget ur Sergey Bubkas hand i Monaco.  Ska vinna detta pris. Också!
Övriga nominerade: 
Oliver Ekman–Larsson – (Ishockey)
Hanna Falk – (Längdskidor)
Jennie Johansson – (Simning)

JERRINGPRISET  :  Björn Ferry

Vem ska få samma utmärkelse som Stenmark, Svan, Sörenstam, Kringstad, Wilander, Sörenstam, Slatan, Kalla och andra storheter? Kollar videon, tänker tillbaks och försöker avgöra. Curling-tjejerna? Kalla igen? Eller...? Egentligen vill jag ha Emma Green som pristagare, Emma som blev friidrottens största namn 2010.  Men nu saknas hon i nomineradelistan, tyvärr, och jag får i stället utse Björn Ferry som vinnare. OS-guld, i konkurrens med andra likvärdiga prestationer. Men i valet så.....

ÅRETS KVINNLIGA IDROTTARE:  Therese Alshammar – (Simning)
Övriga nominerade: Anna Haag – (Längdskidor)
Emma Johansson – (Cykel)
Charlotte Kalla – (Längdskidor)


ÅRETS MANLIGE IDROTTARE  -Henrik Sedin – (Ishockey)

NHL:s "Most valuable player" i tradition som följer de stora hockey-giganterna. Vi talar världsstjärna!
Övriga nominerade: 
Björn Ferry – (Skidskytte)
Anders Gustafsson – (Kanot)
Marcus Hellner – (Längdskidor)

ÅRETS PRESTATION - EMMA GREEN

Får mitt pris för EM-silvret och för andra prestationer under året. Årets Friidrottare 2010,  Måhända personligt präglad utnämning men so what....Jag får i alla fall stöd av bloggaren Tokmoderaten...
Björn Ferry – (Skidskytte)

Marcus Hellner – (Längdskidor)
Anja Pärson – (Alpint)

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om sport, friidrott, emma green, jerringpriset, idrottsgalan 2011, NHL, most valuable player 2010

En blöt och slaskig runda

Jag avskyr löpband. Därför skulle inte det inte heller en dag som den här varit tänkbart att byta ut löpning ute till förmån för ett "redskap" inomhus. Även om det är snöblasksfritt och varmare därinne. Men trots aversioner mot detta löpband tänkte jag ändå tanken idag. Det var regn. Det var 8 kilometer snöslask. Det var mycket snöslask! Det var bitvis mycket isigt. Mer kanske en träning inför Tjurruset än det Lidingölopp jag försöker förbereda mig för. Men trots detta är det härligt att springa.

Denna 16 rökfria dag har jag än en gång ersatt nikotin med löparendorfiner. Det känns verkligen inte fel!

Tiden då? Ja, jag vägrar påbörja löpträningen med att stressas av tidtagning. Redan James Fixx skrev "löparnas bibel" om hur tidtagande löpare "tenderar att bli stressade själar". Nu kommer det inte att dröja innan jag börjar med mer exakta tider, säkert också kilometertider, säkert också nogrannt nedtecknade för att hålla koll på utvecklingen. Men jag vill inte blir stressad av det.... Och tiden idag höll jag trots allt koll på, i grova drag. Finns på min profil på FunBeat......

Fler bloggar om löpning:
- SvD Maratonbloggen - Petra Månström
- Min FunBeatsida. Dagens runda 8,42 km.
- Samuel Sandberg - politikbloggare som också ska springa....Även Michael Granstedt
- Löpning och livet.
- Frida i Berlin.
- Löparmix: Tommy Fransson
- Att springa är att leva
- Marres Marathon

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om löpning, lidingöloppet,