onsdag 23 november 2011

(S)veket

Jag har ingen som helst tro att det här inlägget, döpt till "Sveket", ska bli lika spritt, läst och debatterat som det bloggaren Emelie Holmqvist skrev i valrörelsen på bloggen "Klamydiabrevet". Men rubriken om "svek" är i hög grad relevant och syftar inte bara på veckans svängning, om än temporär, när det gäller lagstiftning om partistöd. Det gäller i hög grad också det spel jag ser genom medierna. För även om någon tror annat så är min och andra "gräsrötters" källor till vad som sker inom socialdemokratin desamma som de flestas. Någon särskild "kriskommunikation" som innefattar oss aktiva bloggare eller kommunpolitiker finns inte. Bara där en illustration över läget, möjligen.

Sakfrågan i sig har skakad om mig rejält. Hur f-n tänker folk? S-linjen har varit glasklar. Frågan är oerhört viktig utifrån ett demokratiperspektiv. Förslagen att lagstifta om partibidrag kommer samtidigt som det kommer uppgifter om kopplingar mellan vårdskandalomsusade Carema och moderaterna. En likaledes moderat sköter enligt uppgifter bolagets PR. Mitt i detta vänder mitt parti och sätter sig i en förhandlingsposition med Reinfeldts allians. Igår väckte detta en oerhört stark ilska, något jag såg på facebook och på bloggar. Många av dem har som jag skrivit åtskillt om hur viktigt det är att få till lagen.

Det räckte inte med den första svängningen. Under dagen kom medieuppgifter att vändningen inte var sanktionerad hos partiledningen. Men efter riksdagsgruppen förefaller ändå den omsvängda linjen vara partiets linje, i alla fall till februari. En till i randen av märkligheter, röra och konstigheter.

Jag hör Thomas Östros i Ekot, inspelat utanför riksdagens andrakammarsal igår. Han får förstås frågor om uttalandet i Agenda, där han valde att inte uttrycka förtroende för Håkan Juholt. Med Östros bakgrund vet han mycket väl vad det innebär. Ärligt kanske. I intervjun ger Östros sitt recept för att komma ur krisen. "Att välja ett par frågor som vi kommer ut i, driva hårt mot den regering som vacklar". Mitt i denna röra, huller-om-buller-politik eller popcorn-poppande, vad du vill, får en svensk moderat finansminister ett mycket gott betyg av tidningen Finacial Times. Att leva i tron att (S) nu har kraften att välja frågor att sätta dagordningen med är väl ganska världsfrånvänt?

Om röran kan mycket sägas men samtidigt träffar jag oerhört många i arbetarrörelsen som dagligen "gör" och slåss för (S) politiska linje eller fackliga frågor. Igår såg jag jag en livesändning där 1.500 fackligt engagerade deltog, med bland annat tema "kamp mot främlingsfientlighet". Jag träffade S-politiker som driver sjukvårdsfrågor och jag mötte partivänner som jobbar med bostadsbyggande och översiktsplanerande i sina kommuner. Jag "sprang på" en redaktionsgrupp som jobbar med en tidning för S i Huddinge där mycket kommer att skrivas om (S) politik inom vård, omsorg och utveckling av kommunen. I måndags träffade jag fackligt engagerade som dagligen slåss för sina kompisars arbetsvillkor. Alla dessa partivänner och fackligt aktiva med drömmar om en annan politik för Sverige, om minskade klyftor och ökad rättvisa på olika områden.

Det är mot alla dessa som snurrturerna på nationell nivå är ett svek. Hur och vem som tar ansvaret för att få skutan på rätt kurs igen, vet jag inte och egentligen skiter jag i vem, bara någon gör det. Dagens situation håller inte!

DN, SvD.ledare, AB Debatt,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer (8)

Laddar... Loggar in...
  • Inloggad som
Rasputins avatar

Rasputin · 696 veckor sedan

Apropå att slåss för en politisk linje: kampen mot främlingsfientlighet bor inte hos (S) längre, den försvann med Mona.

Istället hittar du den hos dagens statsminister, läs gärna intervjun i Sydsvenskan häromdagen. SD däremot berömmer S för sin vilja att hitta gemensamma lösningar. Viljan att i riksdagen fälla regeringen för sakens skull har gjort sossarna till ledare för den röd-bruna falangen. Snyggt.
1 replies · Aktiv för 696 veckor sedan
Fast Reinfeldt pratar ju mycket strunt. Det är ju bara att titta på hur många gånger moderaterna och Sverigedemokraterna samarbetar ute i kommunerna i olika frågor, sedan så friar hellre SD Alliansen, än fäller dom.
damberg är så där exemplariskt tyst och verkar bida sin tid... man kan nog räkna bort östros och österberg. terrängen verkar prepareras för damberg...

du skriver

"Hur och vem som tar ansvaret för att få skutan på rätt kurs igen, vet jag inte och egentligen skiter jag i vem, bara någon gör det. Dagens situation håller inte!"

men om det görs på allt annat än demokratiskt sätt av folk som sett till att skutan hamnat på fel kurs för att komma till makten, hur kan du tro att (S) långsiktigt ska kunna ha folks förtroende? med sådant vid rodret?

Angående

"Mitt i denna röra, huller-om-buller-politik eller popcorn-poppande, vad du vill, får en svensk moderat finansminister ett mycket gott betyg av tidningen Finacial Times."

kan du ta det ganska lugnt, det svänger snabbt nu... frankrike var på tredje plats förra gången, femtonde plats nu... som typiskt är för experter av den typen man hittar på FT, reflekterar deras rangering bara stundens hetta. om ett eller två år kan med andra ord sverige ligga betydligt lägre... hur många tror du det är som är i toppen av rangeringen år efter år efter år av dagens ohållbara kapitalistiska system? förra året var han fyra, detta år etta, nästa år ? och året därpå ? spännande tider framför oss i tuffa kapitalistiska sverige... en bostadsbubbla i annalkande?
Jag gör följande analys:
det är dags att splitta upp partiet i två delar, dels
Socialdemokraterna, där Juholt är den självklare idiologiske ledargestalten för alla socialdemokratiska gräsrötter, och dels
Socialmoderaterna, där Östros, Shalin, Damberg, Österberg och kompani kan maktstrida om vem som är mest lik en moderat.

Många av sossebloggarna kommer då också bli nöjda, de slipper stå ut med socialdemokrati och Juholt, vilket leder till att det äntligen är slutgnällt.
Kjell Johanssons avatar

Kjell Johansson · 696 veckor sedan

Göran Perssons, Sahlin och nu Juholt.

Dessa tre valdes enhälligt av partikongressen till partiledare utan så mycket som en harkling kunde höras i salen att någon delegat var däremot, där börjar sveket. Sveket vi nu dagligen kan följa i media där allt fler företrädare för socialdemokratin vill ha sin egen partiledare och politik drabbar just nu dom svagaste, de människor som står lägst ner på samhälls-stegen. Det är det stora sveket.
1 replies · Aktiv för 696 veckor sedan
Enligt femtekolonnarna tycks ideologi vara nån slags sjukdom.
Ideologin vill man bli av med, eftersom den står ivägen för ens egen strävan mot den absoluta partitoppen.

Ideologin ska anpassas till något mycket strömlinjeformat, till något som mediahögern gillar, och 2/3-samhället befästs ytterligare.

Och trängseln i mitten blir bara större, och mitten förskjuts på ett listigt sätt hela tiden åt höger - längre högerut! Där finns alltid frälsningen!

I djungeln, där den starkaste och rikaste överlever, och där den svage obemärkt går under.
Gräsrötterna måste givetvis sätta tryck och kräva en förändring. Annars går partiet i graven. Det är bara att välja. Nu väntar Europa2020 pch sexpacket som utarbetades under Ungerns ordförandeskap. Denna politik har S sagt ja till - det är lagstadgade minimilöner, helt och hållet uppluckrad anställningstrygghet, höjd pensionsålder, mer skattesänkningar och avskaffade trygghetsförsäkringar. Varför tar ni inte enat strid mot denna politik? Svaret är givetvis att i toppen för socialdemokratin finns ett neoliberalt politiker/företagsfrälse som tjänar på denna politik. Och de "f d socialdemokrater" som dominerar debatten är betalda direkt av moderaterna eller Svenskt Näringsliv via Prime. Jag syftar främst på Göran Persson som JKL avlönar på uppdrag av det moderata regeringskansliet för EU och euron.
Varför blev det ingen utesutning av de som stod bakom SN:s infiltration i valrörelsen. Gör ni inte upp med dessa och ändrar helt om i EU-frågan så kommer S inte finnas kvar över 10 % i valet 2014. En nyliberal förespråkare för avreglering och privatisering, det var raka motsatsen till vad Juholt påstod i sina traditioellt socialdemokratiska linjetal. Ni har inte fullflöjt deta, då rasar siffrorna. Ut med (S)taffaget. Annars rasar ni i botten. Det kommer att underblåsa extremhögerns frammarsch då politikerföraktet blir totalt. Varför kritiserar ni inte regeringen effektivare - för att det finns en massa elit inom S som bara vill ha pengarna, inget annat.
Ber om ursäkt för stavfelen, tangentbordet på den är datorn laggar lite.

(fullföljt , traditionellt)
Glömde också skriva att jag avser valet av Waidelich som ekonomisk-politisk talesman - som står i direkt motsats till vad Juholt förespeglat i sina mycket omtyckta linjetal. Waidelich enligt Valpejl vill tillåta vinst i välfärden, ha privatiseringar och avregleringar - det stämmer bara inte ihop. Förtroendet blir därmed lika med noll för socialdemokratin som ett parti för löntagare. Det är verkligen ingen löntagarvänlig politik - att säga ja till sexpacket, vilket ju LO också har påtalat. Och EU-diktaturen, att säga ja till den, det är ytterligare ett svek, inte bara mot svenska löntagare, utan även de i Europa, som får betala priset för vad räddningen av den räddningslöst förlorade euron kommer att kosta.

Ny kommentar

Comments by