Hela det politiska Sverige verkar nu i panik ansluta sig till det S hade så sent som i budgetmotionen i oktober. Att stoppa det orimliga i att skattepengar används till skatteflykt och för placering i skatteparadis. Ett nytt exempel på det nya vi tvingas leva med i privatiseringarnas efterdyningar berättas om i Ekot. Apoteksavregleringen har gett nya företag, en del med bas i skatteparadis. Nu upptäcker man att marknaden är överetablerad och ska dra ner på folk. Det läggs till en lista av vårdskandaler, av avslöjanden om kopplingar mellan regeringspartiet och de nya välfärdsaktörerna på vårdmarknaden och så hela den politiska plattform som allianspartierna agerar på i exempelvis mitt landsting. Privata utförare ska in, oavsett allt annat. Det menar jag är ett stort politiskt haveri som "någon" måste få betala det politiska priset för.
Idag finns ett utspel med politiskt innehåll från S. I detta talas om att partiet är berett att svänga från tidigare kongressbeslut om att tillåta vinster i välfärden och i stället ha fokus på kvalitetskrav. Sven-Erik Österberg talar bland annat om att försöka stimulera andra företagsformer, som non-profit.
Man kan bara hoppas att utspelet inte startar om den debatt som var en av de få inför (S) Älvsjökongress 2009. Debattens vågor gick höga mellan "höger och vänster" om huruvida vinster i välfärden skulle tillåtas. Det blev på något sätt politikens enda fråga. Jag säger inte att diskussionen inte ska föras om hur ett "stoppförslag" mot de avarter och mot just ideologiskt motiverade privatiseringar ska se ut. Men låt det inte bli ett huvudfokus, tack. Det är det sista vi nu behöver.
Nu får förhoppningsvis politiken och alternativen den största uppmärksamheten i stället för märkliga turer som med budgeten, migrationsfrågan eller debatten om teve-debatten. Jag läser en intervju med Håkan Juholt i Aftonbladet. Juholt säger att han på sina möten i landet vill
se dem i ögonen och säga, jag är er ledare, jag är er ordförande, det här är den kurs som jag har fått partiet att slå in på – tillsammans med Tommy Waidelich och partisekreteraren. Det här är det mål vi vill gå åt, det är det vi vill göra. Vad tycker ni om det? Och sedan lyssnar jag in det,
Vad tycker ni om det? Just de orden är själva nyckelorden i en folkrörelse. Det innebär här att den utformningen av politikens framtid för partiet måste utgå från just folkrörelsen, inte presenteras som färdiga talepunkter från ett partikansli. "Vad tycker ni om det"-frågan och så en rasande massa konstruktiva förslag. Det arbetet borde, som sagt, ha startat direkt efter valet men det är bra att det äntligen är på gång.
Och om de aktuella frågorna säger HJ något som jag tror att han har ett oerhört starkt stöd för i partileden och i väljarkåren:
politiken komma tillbaka in på plan igen. Järnvägsmarknaden fungerar ju inte, vi har inte en sammanhållen järnvägspolitik i dag. Vi måste återupprätta detta. Skolmarknaden fungerar inte. Vårdmarknaden fungerar inte. Apoteksmarknaden fungerar inte och då säger de som bestämmer i landet i dag att "vi lägger oss inte i det där, vi sätter oss på läktaren". Jag säger tvärt om, in på planen och agera.Igår kom en nyhet till som bekräftar eländet och Juholts korrekta bedömning. Skattebetalarna får, enligt SvTs Rapport, lägga 125 miljoner på ett tidigt uppsagt avtal med snöskottningsföretaget Balfour Beatty Rail som misslyckades med sina uppdrag.
Det är lite av straffspark. Igår körde förvisso Nyheterna ett inslag där man lyfte fram ett par "tyckare" som menar att (S) kan nå ner till 15 procent. En ny Novusmätning visar "fortsatt ras". Alliansen skulle få egen majoritet om just den mätningen av alla skulle bli valresultat. Jag hoppas dock att vi nu använder straffsparksläget och gör lite mål. Det skulle sitta bra.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, håkan juholt, socialdemokraterna
