Twitterkampanjen, "twittergate", verkar trots detta debatteras som just ett ordningsproblem. Riksdagsledamöter vars uppdrag är att stifta lagar och fördela pengar klarar de stora ansvarsuppgifterna men kan inte själva med omdöme avgöra på vilket sätt och i vilka former man vill kommunicera med omvärlden. För egen del är jag i de här sammanhangen HELT urtråkig. Jag tänker inte se antingen eller, svart eller vitt. Jag skrev en del om detta igår. Självklart ska sekretessärenden vara just sekretess och inte till sitt innehåll avslöjas av twittrande politiker. Det gäller såväl i riksdag, landsting som i kommun. Självfallet ska inte frågor som riskerar rikets säkerhet eller som kan sabotera viktiga uppgörelser i lagstiftningen saboteras därför att man bryter lagar eller "oskrivna regler". Men det är inte twitter - verktyget - som ska debatteras. Som jag skriver i går, det kan ha varit lika rätt eller fel att sprida information med gåspenna!
Jag grubblar lite över vad själva sakfrågorna tar vägen när debatten om ledamöters verktyg för kommunikation blir avgörande. (se gårdagens inlägg. Jag menar ex att det för en del alliansledamöter och personal inte alls handlar om "kommunikation med väljare" utan att fixa till ett spinn mot S) I det här fallet är tre andra perspektiv viktiga: Dels politiken i stort som riskerar att drunkna om "twitter" tar över debatten i riksdagen. Själva sakfrågan berör väldigt många som i dagens Sverige har drabbats av massarbetslösheten. Hur ska deras trygghet se ut? Klarar man livsuppehället? Fixar man pengar till mat och hyra? A-kassan handlar om precis det. Det tredje är om hur riksdagen ser ut. Reinfeldt fick inte tillräckligt med röster. Ska hans regering kunna regera vidare handlar det alltså om att skrämma över väljare och partier som kan balansera det nya Sverigedemokraterna. Och kanske ser lite mer långsiktigt än så.
Jag är TOTALT FÖR att politiker och andra kommunicerar. Att man också gör det från politiska församlingar. Jag är totalt för att tro på folkvaldas kompetens att avgöra hur, var, om vad, om vad inte...osv. Jag är också helt för att var och en bestämmer om det är gåspenna eller twitter som passar bäst. Jag är helt för att riksdagen eller andra församlingar om så är nödvändigt markerar att sekretess också måste gälla ibland för just sekretessärenden. Inget annat men alltid med eget ansvar och sunt förnuft som ledstjärnor. Nu tror jag dock att twittergate i riksdagen i grunden handlar om andra saker än vad ledamöter råkar plita ner på sina iphoner, oavsett om de finns i ett rum där utskottsöverläggningar pågår...
Mer: DN, SvD, Exp.
Bloggar. Martin Moberg, Peter Högberg om annat i politiken än twitter, Mary Jensen som för twitterkampanjen för Reinfeldts parti vidare..Peter Soilander om generationsgränser, Järkeborn om twitter...Kent Persson om öppenhet, Signerat Kjellberg om Social demokrati,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, twitter, socialdemokraterna, håkan juholt, riksdagen, sociala medier, carina moberg, sverigedemokraterna, a-kassa,
