onsdag 13 april 2011

Protest mot teorin om förortshusen som brottsalstrare

Jag har på morgonen tittat på Nyhetsmorgon. Ännu en gång ett tema som gäller mörka bilder av förorten, och som ofta görs, kommer förklaringarna lite besservissermässigt utifrån. Från de som passerar husen på avstånd och kanske spyr ur sig lite galla över det färgval som en gång har gjorts för huskropparna. Idag är temat ännu mer tillspetsat. Om det är något som medier speglar med iver så är det temat kriminalitet. Kan man använda den rubriken till en "neggoinslag" eller en dito bok om förorten så är det nästan garanti på uppmärksamhet.

morgonen har alltså arkitekten Mark Isitt diskuterat i morgon-tv med Sakine Madon. Jag lyssnar med ett ivrigt försök att ändå bortse från den här ständigt återkommande diskussionen som aldrig närmar sig de viktiga och avgörande punkterna. Det kretsar oftast kring områdets utseende, dess invånares språk eller i vissa fall om arbetslöshet. Att se helheten och att tillföra fler perspektiv som sämre service, brister i kollektivtrafiken och högre sjuklighet hos invånarna skulle kanske ge bra tips om att segregation aldrig kommer att lösas med en åtgärd.

Det dröjer inte länge förrän arkitekt Isitt också talar om brister på tillgängliga mötesplatser än om husens höjd som förklaring till problem och jag tycker också att temat "kriminalitet" försvinner ganska snabbt ur diskussionen. Det verkar inte finnas alltför mycket som ger stöd till teorier om att "husens höjd" skulle vara problemet och i sig alstra brottslighet. Sakine Madon frågar om samma negativa bilder av husen skulle målas upp om det gällde exempelvis hus i innerstaden, som vid Hötorget? Knappast...

Jag menar
att de bostadsområden som vi så ofta talar om i negativa termer kan och måste utvecklas. Visst finns det en rad problem som mest och främst handlar om att förbättra livsvillkor för de som bor i områden som Flempan, Hammarkullen, Alby och Fittja. Men det finns samtidigt en oerhörd kraft som alltför ofta blir inlåst, en samling av kunskap och erfarenheter som måste släppas loss och hållas vid liv. Inte dödas av utifrånkommande peka-finger-kritiker som från lämplig villaförort andas ut förutfattade meningar om andras boendemiljöer utan att försöka bidra till lösningar på verkliga problem och brister. Jag tror att många boende i förorten är mycket trötta på det.

GP-serie i ämnet.


Sven-Åke Lindgren: Brotten blir inte färre om husen rivs 2011-04-12
Del 1: Från luften ser allt bra ut 2011-03-20
Del 2: Att riva eller inte riva, det är frågan 2011-03-23
Del 3: Hur ska förorten få tryggt stadsliv? 2011-03-25
Cecilia Verdinelli: Fantasi i stället för tanke 2011-03-29
Mattias Hagberg: Lätt att avfärda Isitts argument 2011-03-29
Chat med Mark Isitt: "Våra närmiljöer spelar en enorm roll" 2011-03-29
Ove Sernhede: Mark Isitts artikelserie bidrar till stigmatiseringen 2011-03-30
Mark Isitt: Och hur vill ni gå till väga? 2011-03-30
Fryk/Larberg: Välkommen till ett annat Hammarkullen 2011-03-30
Demker/Kulin: Skapa ett varierat stadsliv i hela staden 2011-03-30
Cecilia Verdinelli: Konkreta förslag 2011-04-01
Mattias Hagberg: Vi måste förändra samhället i grunden 2011-04-04
Catharina Thörn: Mark Isitt borde flytta till Disneystaden Celebration 2011-04-05
Catharina Dyrssen: Isitt trillar pladask i den grop han gräver 2011-04-04
Per Arne Ivarsson: Detta är, mänskligt sett, inte god arkitektur 2011-04-05
Maria Wångersjö: Det finns ett annat Hammarkullen
L äs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,