Till försvar för det kollektiva...och för miljön

Politik är, det ska medges, ibland en märklig företeelse för den som inte dagligen lever i den. Det är sällan man får veta hela sanningen, får de djupa analyserna eller kan se de bakomliggande värderingarna i debatten. Möjligen är frågan om trängselavgifter/-skatter en sådan fråga. Det är lättare när man innifrån ser mer än ytan. Därför är det för mig ganska naturlig och rimligt att de socialdemokratiska representanterna i Carl Cederskiölds grupp om trafikfrågor i Stockholmsregionen gjorde som de gjorde: sa ifrån tydligt och bestämt om hur pengarna ska användas. Inte bara till motorvägar. Också till tåg, bussar och pendeltåg. Det vi i vardagligt tal kallar kollektivtrafik. Agerandet är lätt att förstå och lätt att försvara om man just har helhetsbilden. Inte bara får sin bild förmedlad genom mediernas åsiktssidor. På DN:s ledare kallas agerandet för en "skenfäktning". Och helt utan förvåning avslutas SvD:s ledare med slutsatsen att det nu bara är att "..strunta i att införa dem, då."

Men så enkel är inte verkligheten och därför inte heller politiken. Allt är inte svart eller vit, dumt eller klokt, rätt eller fel. I alla fall är det något som inträffar tämligen sällan. Det mesta är inte heller frikopplat den omvärld som finns runt omkring orden och debattutspelen. Ska livet fungera för människor i Stockholmsregionen behövs kollektivtrafiken. Då krävs pengar för investeringar. Då behövs också politiker som i grunden ser kollektivtrafiken som den pulsåder den är för samhället. Det gör inte moderaterna. Möjligen har några av deras samarbetspartier en positivare syn men också här blir de övermanglade av den moderata ångvälten.

I böran av veckan gällde det vilka taxor som ska gäller för att åka buss, pendel och tunnelbana. Vi sossar ville ju ha en rättvis, låg taxa. De borgerligas förslag är att höja, och för en södertäljebo kommer det med deras nya avgifter vara mer lönsamt att ta SJ:s förstaklassvagnar in till Stockholms än att åka pendeln. Hur det blir för oss Huddingebor är svårt att säga. De borgerliga vet inte riktigt hur zonindelningen ska vara och tycker inte heller att det är en politisk fråga.

Inga trängselskattspengar till kollektivtrafik. Kraftigt höjda avgifter för den som vill eller måste åka kollektivt. Mer till rika, mindre till fattiga. Där hänger politiken ihop. Där går den i samma, orättvisa riktning. Det är säkert en tillfällighet att debatten om trängselskatter går vidare i hög ton samma dagar som den tidigare statsminister Göran Persson får ta emot ett ansett miljöpris, Sofiepriset, för sina insater för det gröna folkhemmet och en bättre miljö. I morgontidningarnas kommentarer är häpnadsväckande nog miljön totalt frånvarande i kommentarerna, något som självklart måste komma in i Stockholms trafikdebatt. Att fler stimuleras till kollektivt resande är en viktig miljöfråga. Det perspektivet är också viktigt i trängselavgifsdebatten. Där blir också de borgerligas kalla inställning till tåg, bussar och pendeltåg ett absurt perspektiv, inte minst för alla dem som tagit del av de senaste rapporterna om vår globs miljömässiga tillstånd.

Det är anmärkningsvärt att de som nu styr i landet och de som styr i landstinget inte ser sambanden. För detta förtjänar inte minst moderaterna skarp kritik. Men den vassaste kritiken bör kanske riktas som de som faktiskt ser, de som faktiskt vet och de som till och med har egna förslag, men som gömmer undan dem av maktpolitiska skäl. Som exempelvis Centerpartiet, som gick till val förra året på enhetstaxa i kollektivtrafiken men som nu sviker för att inte reta moderaterna. Så oförklarlig kan politiken faktiskt vara ibland....

P
Andra intressanta bloggar ompolitik, miljö, regeringen, trängselavgifter, kollektivtrafik