En missbruksvård värd namnet är viktigaste - inte huvudman

Jag är "på". Gerhard Larsson som idag skriver på DN debatt om hur missbruksvården ska utvecklas får i de flesta delar mitt stöd. Mycket behöver göras. Ibland faller människor "mellan stolar" som det heter. Och min bild är att det finns oerhört mycket att göra för att rycka upp vården för dem sämst utsatta missbrukarna där det ibland har känts som om vården dras tillbaka och det "får gå som det går".

Men även den motsatta gruppen som lyfts fram i artikeln är viktig. De så att säga mer "väl etablerade kretsar". Redan idag är missbruket utbrett och med den förändrade syn som i en del generationen gjorde att "helgfyllan" inte ersattes av utan kompletterades av att "dricka sydländskt" varje dag, gör att mörkertalet inte minst i de väletablerade kretsarna är stort. Det är inte alltid som bemötandet i den kommunala missbruksapparaten välkomnar personer som ligger i riskzonen. Alltför ofta är verksamheterna anpassade till ett helt "kit" med vård och behandling där du blir väl mottagen först när du har "ramlat tillräckligt långt ner i skiten". Inte tidigare. Av det skälet är det nog bra att landstingen och dess primärvård kan vara den första linjen när det gäller kontakter för riskbruk / missbruk.

Det finns bara en utmaning och det är att inte skicka över missbruksvården till ett köelände och brister i tillgängligheten som ibland präglar vården. Det går inte att i exempelvis mitt vårdvals-fokuserade landsting skicka över det lagstadgade ansvaret som sedan inte tas på allvar i vårdavtal och ersättningar med vårdgivare. Gerhard Larssons förslag bör tas på allvar med de svagheterna i tankarna.

Sen: I artikeln skriver han:

Aktuell forskning visar att 9 av 10 personer med missbruk helst vill söka vård hos sjukvården. Endast 1 av 20 vill helst söka vård hos socialtjänsten.

Jag tror att det stämmer. Och vad vi därutöver behöver är vårderbjudanden till individer, efter just deras behov och förutsättningar. Då är det snarare kulturrevolt som krävs i missbruksvården än huvudmannaskapsändringar. Men okey då.

Fler: Sebastians tankar om sjukvård, Christian Ottosson om "frivillighetens hus,  Martin Moberg om fas 3, Peter Högberg om en propagandaminister, Jämlikhetsanden om heltid,


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, missbruk, alkohol, vård, landsting, sjukvård,

Ett politikerupprop och en önskelista till maskrosbarnens lägergård

Idag såg jag ett blogginlägg som berörde mer än vanligt. Pernilla Andersson skrev på twitter om ett blogginlägg som var ett upprop till alla Sveriges politiker. Ett inlägg med grunden i egna erfarenheter och samtidigt en syn av i 2011 års Sverige där det verkligen inte har blivit bättre. Allt för få ser maskrosbarnen. De som är barn till föräldrar med missbruk eller kanske en psykisk sjukdom. Pernilla -eller "Pytternasmamma" skriver till politiker:

Ni har en möjlighet att påverka, att underlätta och att förändra för dem barn som växer upp så idag, för dem som skall vara vår gyllene framtid, för de barn  som ska ha ett hopp om en bättre värld och om att kunna leva ut sin fulla potential.

Jag har gjort en del annat i politiken sedan tiden - åtta år - i olika socialnämnder eller motsvarande. En månadsvis papperskontakt med missbruk och med maskrosbarn. Andra livserfarenheter ger mig tillsammans med de erfarenheterna ganska dåligt samvete. Vad har jag gjort för att väcka uppmärksamhet? Är vi alltför enögt inriktade på den "det är synd om" och glömmer andra i dennes närhet? Jag vet inte hur andra tänker. Men jag vet att redan under de år jag fanns med i socialpolitiken mer handfast så gröptes resurserna till missbruksvården ur. Steg för steg. Jag vet att jag så sent som idag tog upp hur missbrukares chans till jobb kan öka, en svår sak kanske, för jobba när man är packad är inte alltid lätt. Men samtidigt kan missbruket har sin bas i utanförskapet. Det finns få svar på vad vi gör konkret.

Pernilla hänvisar till föreningen Maskrosbarns hemsida. De har en önskelista på saker de behöver till sin lägerverksamet. Jag klisrar in den för dig som är företagare eller enskild och som kanske kan hjälpa. Och så önskar jag att du och alla andra läser Pernillas inlägg och funderar över hur du kan reagera för att hjälpa alla barn som far illa men inte får det stöd och den hjälp de behöver. I tid!

Maskrosbarnens önskelista:

• Storköksdiskmaskin  
• Köksutrustning             
• Storköksugn            
• 100 stycken kuddar och täcken   Tack till hotellkedjan Rezidor
• Kyl och frys
• 50 st sängkläder
• Stora kuddar och kuddöverdrag
• Sänghimlar
• 100 enkla mappar
• Färgpennor
• Kuvert
• Ramar
• Mattor
• Duschblandare
• Saccosäckar
• Pysselsaker, utklädningskläder
• Gummistövlar och regnkläder
• Hängmattor
• Biopresentkort
• Sällskapsspel
• Badtunna
• Sovsäckar, liggunderlag, tält,
• Sportsaker (bollar, racket etc)
• Plastpool
• Målarfärg, penslar, tapeter
• Projektor och duk
• Träningsutrustning till vårt gym

Tjänster

• Till sommaren 2011 behöver vi en personbil och en minibuss för 9 personer - kan du låna oss det?
• Är ni ett budföretag som kan hjälpa oss att frakta saker från Stockholm till Hudiksvall?
• Till våra sommarläger behöver vi godis, chips och läsk i större mängder – har du det?
• Vi har stora matkostnader, är ni ett livsmedelsföretag som kan donera mat till oss?
• Är du en glad Hälsingebo som kan hjälpa oss att köra under lägersommaren?
• Är du rörmockare, elektriker eller snickare som kan hjälpa oss att fixa på gården?
• Är ni ett företag som vill göra ett volontäruppdrag? Vi behöver alltid hjälp!
• Kan vi låna din släpvagn under en helg i vår/sommar?
  
  Mer: Blogg

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, maskrosbarn, missbrukare, missbruksvård,

Missbruk, sprutor och politiskt ansvar

Missbruk av alkohol och narkotika kostar samhället 150 miljarder. Det berättar regeringens utredare i en artikel i SvD idag. Gerhard Larsson kräver ökade insatser och att området får en högre prioritering. Missbruksvården är ytterligare ett område där vi borde kunna tänka mer långsiktigt, se kostnader i dag som investeringar främst i människors väl men på köpet också samhällsekonomiska vinster. Inte sällan drabbas dock vården av försämringar. Det förefaller inte vara glamouröst att prioritera alkisar och knarkare, så att säga. Ett citat ur artikeln ger en bild:

För en 20-årig kvinna med aktivt heroinmissbruk är den samhällsekonomiska kostnaden cirka 10 miljoner kronor. Vårdkostnaden för vanliga insatskombinationer varierar mellan 300000 kronor och 2,6 miljoner. Om insatsen är effektiv mot missbruket kan besparingen bli 2 miljoner kronor. Om insatsen dessutom gör det möjligt att arbeta kan besparingen bli 6 miljoner.

Det finns enligt min mening också en bild att lågprioritera det förebyggande och möjligen be den missbrukande att återkomma när man hamnat lite djupare i sitt missbruk. Utredaren har förslag om ökad tillgänglighet och bättre vård på exempelvis vårdcentraler och med stöd av företagshälsan. Och ytterligare en gång skriver en missbruksutredare om patienter mellan stolar: missbrukare och personer mer en psykisk sjukdom som bollas mellan eller tappas bort av landsting och kommun och inte vill ta ett gemesamt ansvar.

En pusselbit av många för att möta personer med narkotikamissbruk är sprutbyte. Då i en modell där själva sprutan bara är en av flera insatser, insatser som görs främst som smittskyddsinsats men också får in personen i vård och behandling. Sprutbytet tas inte upp i artikeln och möjligen är utredaren lite skraj för att beröra ämnet. I mitt landstingsfullmäktige har de flesta partier nu ställt sig bakom ett sprutbyte med moderaterna som enda motståndare. Den som förespråkade insatsen blev under fullmäktiges debatt kallad för bland annat att vilja ha "heroinpolitik".

Jag förstår Sanna Rayman som skriver på SvD-bloggen med en uppmaning till Filippa Reinfeldt att läsa: 

Moderaterna i landstingets obstruktioner i sprutbytesfrågan var det avgörande skälet till att jag inte kunde tänka mig att lägga en röst på dem i valet. Det envisa motståndet är för mig obegripligt och dess inhumana konsekvenser borde vara skäl nog att förstå att det här inte är en lämplig fråga för moraliserande hållningar.

Nu blir det av i alla fall. Samma sak gäller förhoppningsvis med de förslag som Gerhard Larsson lägger för en bättre missbruksvård. Det ger vinster. Och motsaten: avstår vi, sparar vi och skär vi ner så kommer en svindyr nota att dyka upp framöver tillsammans med tragiska situationer för många människor.

Mer: AB: DN

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, missbruk, sprutbyte, stockholms läns landsting, filippa reinfeldt, alkohol, narkotika,

En uppläxning av tidningen Dagens Medicin om att byta ut sprutor...

När jag sent på kvällen slår upp veckans nummer av Dagens Medicin ser jag att ledaren denna vecka blir en något absurd upplevelse: Tidningen uppmanar (S) att åter "svänga" till ett ja till sprutbytesprogram och framhåller till min stora fasa och rysning Birgitta Rydberg (fp) som ett föredöme. Dagens medicin skriver, att

" om Birgitta Rydberg kunde ta intryck av fakta borde även (S) kunna göra det". 

Jag är inte lika övertygad som DM att Birgitta faktiskt har ändrat sig. Dag Larsson (S) bloggar om det här och själv bloggade jag direkt från landstingsfullmäktige här. Det var mycket "utredning nästa termin", "välja mellan flera olika metoder" och annan skepsis som präglade svaren i fullmäktige.När det gäller S-kongressen förstår jag förstås vad tidningen syftar på. Erkänner att jag själv tappade andan en sekund när jag hörde att kongressen hade röstat för att stryka en mening om sprutbyte som en metod i missbruksvården.

Men samtidigt avslog kongressen en motion från Bohuslän om förbud mot detta. Min tolkning är att kongressen i sin stora vishet bedömde att "detaljerade" informationer om exakta metoder för behandling inte var lämpligt i ett program som så att säga "skulle peka mot den demokratiska socialismen". Eller möjligen en nivå lägre:  hade till uppgift att staka ut vägen för "Möjligheterns Sverige" och för jobben och att bryta utanförskapet. Allt det där som den nuvarande regeringen har misslyckats med. I mina möjligheters Sverige och Stockholm ökar i och för sig chansen att alla får plats om vi har en sprutbyte som en metod att hjälpa missbrukare bort från eländet. 

Dagens Medicin drar alltför dramatiska slutsatser av att kongressen tog bort en mening i riktlinjerna. Jag hade hellre sett att den var kvar. Och visst har jag sett ombud som tolkat beslutet som ett (S)-nej till detta. Det tror jag är fel. För mig är "Bohuslänsavslaget" vägledande. Nej till nej till sprutbyte. Så bestämde sig alltså partikongressen för hela Sveriges sossar. Frågar Dagens Medicin oss sossar i Stockholms län får tidningen ett rungande JA.


Inlägg om såväl Sprutbyte som Sprututbyte på Politometern. 
NetRoots har mest inlägg om annat.
Omvårds blogg skrev här om ett ok för sprutbyte.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, sprutbyte, sprututbyte, smittskydd, smittspridning, missbruk, missbruksvård, stockholms brukarförening, socialdemokraterna, birgitta rydberg, folkpartiet,

Bra att politiker släpper motståndet mot sprutbyte i Stockholm

Det har under lång tid funnits en majoritet i Stockholm för att sprutbyte ska finnas som ett inslag i smittskyddsarbetet. Erfarenheter från Skåne och från andra länder visar att det betyder mycket för att hindra att smitta sprids vidare bland de som injicerar narkotika. Men där det har prövats är det mycket mer än att "dela kanyler" bland annat som kontaktyta med missbrukare, med vårdprogram där vårdens olika resurser möter missbrukaren. Ett program där sprutbytet egentligen blir en bisak men en viktig sådan.

Problemet i debatten har varit sammanblandningen mellan smittskydd och en restriktiv narkotikapolitik. Jag tror också att "sprutan" i sig har tagit så stor plats i debatten att de andra delarna i programmet har kommit bort.

Idag finns ingen anledning att "strö salt i såren". Att länets mest bastanta motståndare mot sprutbytet, folkpartiets Birgitta Rydberg har bytt uppfattning eller insett det parlamentariska stödet och trycket, är bara bra. Och visst känns det lite som att man bidragit till denna vändning när Rydberg i dag gör uttalanden som påminner om såväl mina blogginlägg som det som sagts i landstinget under åren.

Med detta kan ett viktigt steg framåt tas i Stockholms missbruks- och smittskyddsvård.
Fler bloggar:
- Andersson på Kungsholmen, Louise Persson som också skriver på Politikerbloggen, Dag Larsson,

Mer att läsa i Aftonbladet,
Fler bloggar på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, stockholms läns landsting, birgitta rydberg, sprutbyte, smittskydd, narkotikapolitik, missbruksvård,

Sprutbyte: himmel eller helvete? Något om dagens debatter

Som jag bloggade om i morse har tre tunga generaldirektörer idag skrivit på DN debatt om vikten av att använda sig av sprutbyte som ett inslag i smittskyddsarbetet. Debatten har knappast rivit upp de stora debattvågorna, men några har skrivit om frågan. Och visst finns olika åsikter och olika känslor kring frågan. Främst verkar det vara om man har uppfattat det som en väg att "liberalisera knarket". Så är förstås inte fallet.

Linnea Daréll, Amanda Brihed, Mark Klamberg bloggar i positiva ord medan Sabina är negativ.

Några partivänner skriver / har skrivit i frågan. Thomas Bodström håller med DN debattartikelns budskap. Motsatta uppfattningar finns också inom (S): Ewa Jansson, Lennart Holmlund, Elin Lundgren och Karin Engdal är exempel. I inläggen kommenteras också besluten vid S-kongressen.

En mening där sprutbyte och metadonbehandling togs upp som exempel på insatser lyftes av någon anledning bort ur riktlinjerna. Mer en redaktionell förändring då kongressen möjligen tyckte det var alltför "detaljerat" om specifika behandlingsmetoder skulle skrivas in i övergripande riktlinjer. Vid kongressen avslogs ocks en motion från Bohuslän om förbud mot sprutbyte.

Liberati (Alexander) skriver positivt, hänvisar till den interna folkpartidebatten. I inlägget sägs positiva signaler vara på gång från Birgitta Rydberg. F-n trot men positivt i så fall. När vi hade interpellationsdebatt i landstinget för bara ett par veckor sen tyckte jag att hon slingrade sig. Och bara början av anförandet från folkpartilandstingsrådet:

"..beträffande den artikel som du refererar, att det finns företrädare för en legalisering av narkotika som har undertecknat artikeln.,,"

Det var tonen från Rydberg.

Sist, men verkligen inte minst: "Andersson på Kungsholmen", Gustav, som bloggar positivt om sprutbyte men omnämns särskilt eftersom han skickar med en vänlig gliring till mig.

Fler som bloggat om detta är Peter Andersson (som borde ha kunnat gjort något åt frågan redan förra mandatperioden men justja, socialdemokraterna var väl emot sprutbyte då?

Nepp. Men riksdagen hade samlat ihop sig till beslut först i juni 2006. 15 mars 2007 trädde Socialstyrelsens föreskrifter för sprutbyte i kraft. De riktiga förutsättningarna för att gå vidare fanns först när Gustav och alliansen tagit över. Tyvärr skickades fråga in i en narkotikautredning då. Och som illustration till de olika känslor som finns om sprutbytet kan man väl citera ett annat landstingsråd: (ur mitt inlägg från "förr")

När frågan ställdes inför valet och redovisades i tex. Blåbands- och IoGT-nyhetsbrev så svarade moderaternas Christer G Wennerholm att – Det borde falla på sin egen orimlighet att landstinget tillhandahåller brottsverktyg. Det är faktiskt kriminellt att knarka i vårt land.

Förhoppningsvis innebär de tre tunga GD:arna för de tre tunga sociala myndigheterna att debatten kan nyanseras och ett sprutbyte användas efter de bästa erfarenheter som finns.


Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, sprutbyte, birgitta rydberg, socialpolitik, smittskydd, harm reduction, narkomanvård, missbruksvård, socialstyrelsen, smittskyddsinstitutet, folkhälsa

Sprutbyte eller döden?

I det förslag till budget för landstinget som (S) presenterade i går ingår sprutbytesprogram som en del av beroende- och missbruksvården. I Stockholm ser vi en något minskad frekvens när det gäller HIV-spridningen men det motsatta häller för Hepatit C ( gulsot). En 17-procentig ökning har skett och mer behöver göras för att vända utvecklingen.

En sådan åtgärd är sprutbytesprogram som idag också tas upp på DN Debatt. Undertecknare är Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet, något som dessutom borde vara en ganska kraftfull signal till de skeptiker och kritiker som genast sprutbyte kommer på tal börjar prata "fri knark".

Socialdemokraternas formulering i budgettexten är viktig: "Inför ett vårdprogram med sprututbytesprojekt för att hindra smittspridning". Det handlar alltså om ett brett program för att möta missbrukaren. Inte att passivt dela nya kanyler. Eller som det beskrivs i DN:

Mottagningarna är lättillgängliga, ger en basal hälsoservice samt möjlighet till provtagning, vaccination mot hepatit och sprutbyte under kontrollerade former. Servicen är gratis, icke-dömande och brukarna kan vara anonyma.

Den enskilde brukaren kan komma utan att boka tid och får besöka mottagningarna även om han eller hon är påverkad. Mottagningarna ses som en ren hälsopolitisk åtgärd för att minska smittspridning och har ingenting med narkotikapolitik att göra. Detta har nyligen bekräftats i en doktorsavhandling som slår fast att sprutbytet på intet sätt har bidragit till en mer liberal narkotikapolitik.

I Stockholm har förslag funnits länge om sprutbytesprogram. Trots att det finns en majoritet i landstingsfullmäktige för programmet har det stoppats, nu begravt i en narkotikapolitisk utredning med Stockholms Stad. Orsaken har ett namn: Birgitta Rydberg, landstingsråd och folkpartist, med en nästan hatisk inställning till sprutbyte och även till missbrukarorganisationer som driver frågan, som Stockholms Brukarförening. Men det finns en opinion mot henne också inom Fp.

Som debattörerna framhåller är inte sprutbyte en narkotikapolitisk åtgärd.

"..utan en hälsopolitisk insats för en grupp utsatta människor. Det finns många vägar till folkhälsa och olika insatser behövs för att främja hälsa särskilt hos dem som är mest utsatta. Det handlar om allas rätt till en jämlik hälsa och även drogmissbrukare har rätt till hälsovård"

Den nyligen avslutade S-kongressen hade en kortare debatt om frågan. Att en mening om sprutbyte som inslag i vården togs bort ur de politiska riktlinjerna må vara hänt. Kongressen avslog samtidigt en motion med krav på förbud av programmet. Det är trots det olyckligt om det börjar spridas uppfattningen att varje form av sprutbytesprogram "nog är knarkliberalt". Så är, vilket de tre skribenterna på DN debatt betonar, inte fallet.

Egna inlägg om sprutbyte: här, här, här, här
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, sprutbyte, birgitta rydberg, socialpolitik, smittskydd, harm reduction, narkomanvård, missbruksvård, socialstyrelsen, smittskyddsinstitutet, folkhälsa