Carl Bildt och Sudan i skuggan av Almedalen

Jodå, jag vet att Carl Bildt har varit i Almedalen. Han passerade mitt lunchbord efter torsdagens allianstorgmöte. Såg sedvanligt cool ut, trots värmen. Nu borde inte Bildt var så cool. Den förundersökning som åklagare har inlett om Sudan och Lundin Oil, det företag där Bildt har suttit i styrelsen och det företags hemsida dit Bildt länkar från sin blogg för att beskriva företagets oskuld, lär  rulla på trots en viss medial lamhet i frågan. I skuggan av Almedalsveckans alla inslag och bihändelser har ljuset dragits bort från ett trist faktum: att Sverige har en utrikesminister som förekommer i de här sammanhangen. "Jag är inte inblandad i någon rättsprocess" menar Bildt själv.

I dag skriver Urban Ahlin, Jan Eliasson och Lena Hjelm Wallén på DN Debatt. De kräver besked av Bildt i tre frågor:

1). Fick konsortiet, där Lundin Oil (från 2001 Lundin Petroleum) ingick, skydd för sin exploatering av den sudanska regeringens militära styrkor?
2). Använde sig Lundin Oil av militära transporter eller underlättade företaget satsningar på infrastruktur för regeringens militära operationer?
3). Kände Carl Bildt och styrelsen för Lundin Oil till den folkfördrivning och de övergrepp som skedde – vilka åtgärder vidtogs i så fall?

Förstår jag saken rätt ska alltså förundersökningen gräva ner sig i frågeställningen om ett företag där Sveriges utrikesminister har varit ledamot i styrelsen har något delansvar för brott mot folkrätten. När Almedalsveckan är över och "vardagen" och "valdagen" tar över som politikens fokus krävs att Bildt svarar på frågorna. Och utrikesministern lär inte kunna hänvisa till att någon rättsprocess pågår för sin tystnad - det har Bildt redan tidigare förnekat att den pågår. Fast den pågår.

PS: om du som är på väg att kommentera med "Sossekampanj mot Bildt"och liknande först läser mina tidigare inlägg så vet du att det här inte har sådana avsikter.. Det handlar om trovärdigheten för funktionen Utrikesminister.

Läs mer:
- Politometern om inlägg om "Lundin Oil". Nästan tomt på alliansbloggar...
- SvD med artikel om DN Debatt-inlägget.
- HBT-sossen, Anna Vikström, Peter Högberg, Jonas Sjöstedt, Kulturbloggen, Svensson,
S-buzz, (nu med vikariestuk),

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, carl bildt, regeringen, moderaterna, fredrik reinfeldt, val 2010, valet 2010, lundin oil, sundan, almedalen

EU-granskning av Lundin Oil och Sudan

[uppdaterad] Dagen efter idag. Kanske också för utrikesminister Bildt som enligt säkra källor befinner sig på en time-out i Italien. Samtidigt berättar Johan Ulvenlöv på S-buzz om ett nyinslag i Tv4. EU ska följa upp de anklagelser som riktas mot Lundin Oil om agerandet i  Sudan. Det känns som frågan inte riktigt vill pratas om i Sverige. Något som irriterar och inte riktigt passar in. Just olja är i dessa dagar en alltför nedsmetad näringsgren. Ord som "brott mot folkrätten" är skadliga för en politisk företrädare, bara genom ett närmande till personen, alltså helt oberoende av "sanningen". I demokratin Sverige där det fria ordet delvis garanteras med skattepengar avstår en av de statsunderstödda medierna nästan helt från att ta upp frågan. Söker jag på Svenska Dagbladet om "Lundin Oil" så hittas 78 artiklar. En av dessa åtfinns på ledarsidan och är mer än surhetsartikel mot de rödgröna skriver av Claes Arvidsson. Sen är det tunnt....

Mina tidigare inlägg om "affären" har varit försiktiga när det gäller ens påståenden om att peka ut Carl Bildts personliga ansvar eller skuld. Men det är helt orimligt att ruska på huvudet åt frågan och bara låta vardagen tuffa vidare. Det är lika orimligt att tro att affären inte påverkar trovärdigheten. Det är lika orimligt att Bildt inte möts av starkare protester när han hänvisar till Lundin Oil egen hemsida som "bevis på oskuld". Och till och med behagar skämta om den time-out som jag har förstått att hans partis egna etiska regler ställer krav på. Men förstås: Bildt är ju inte, som han själv framställer det, ingående i någon rättslig process. Eller?

Uppdatering: Efter att ha läst dagens postning av Johan Westerholm inser jag att jag missade en kommentar som är central för mig. Självfallet handlar en del av detta om juridik. Som lekman ger jag mig inte in i försök att bedöma den delen. Mark Klamberg bloggar bättre om det och har bl.a en länk till Fokus artikel om den bristerna i juridiskt underlag i dessa frågor. Men saken är i hög grad en politisk fråga, en förtroendefråga.

Mer att läsa:
- DN-ledare om "fluffiga anklagelser".
- Erika Ullberg om en regerings akilleshäl.
- Rapport om bakgrunden till Lundin Oil och Sudan.
- Eget inlägg: "om Bildt hade varit Laila Freivalds".
- TV4 med inslag om EU-granskning av affären.

Fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, carl bildt, regeringen, lundin oil, sudan, val 2010, valet 2010, alliansen, fredrik reinfeldt,

Om Carl Bildt varit Laila Freivalds? Och Reinfeldt tar priset!

I september 2000 avgick justitieminister Laila Freivalds (S). Skälet var att hon hade köpt en bostadsrätt. Nu var ju - och är - Laila sosse. Så här finns ett regelverk som inte enbart handlar om lagens bokstav. Att köpa en lägenhet var ju inte bara lagligt utan också något som uppmuntrades och uppmuntras av borgerliga partier.

Men Freivalds hade en "säromständighet": dels var hon sosse, vilket per definition innebär en hårdare medial gransning. Dels hade hon drivit politiskt att ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inte borde ske. Så där kan det vara och så där bör det vara: Politiker är förvisso medborgare som ska leva efter lagar som andra. Och inte ställas till juridiskt ansvar på ett annat sätt än "vanliga" medborgare. I fallet Freivalds fanns något annat. Dubbelmoral, sa en del. Oaktat detta: det var annat är lagens bokstav som fick det mediala drevet att gå till storms. (Ja. den som lagt klippet på youtube har nog helt andra avsikter. Mina sympatier i den situation är totalt och fullt på Laila Freivalds sida)
10 år senare har Laila hunnit avgå också som utrikesminister. Den ärofulla posten har nu Carl Bildt, tidigare moderatledare. Idag har Carl Bildt bloggat om den situation han nu har hamnat: det svenska rättsväsendet har beslutat granska ett företag där Bildt varit ledamot i styrelsen. Som Amnesty kommenterar är det bra med en granskning om det finns svenska kopplingar. Om företaget Lundin Oil möjligen har ett ansvar för något som möjligen kan vara att beteckna som allvarligt. Möjligen, möjligen, direkt eller indirekt folkrättsbrott. Vi vet inte. Därför är Amnesty försiktiga. Så är också jag i "domen" om juridiken.

Men.

Det här är inte den politiskt viktiga diskussionen. Okey, skulle det teoretiskt bli en fällande dom mot Carl Bildts företag för brott begångna under hans tid i styrelsen är läget ett och ett solklart sådant. Avång. Men, och för att bemöta några av de kommentarer jag har sett på bloggar och på Twitter idag, det här är inte främst (för mig i alla fall) en juridisk prövning. Nu gäller det hur man ser på Sveriges regering och på utrikesministern, alla utsedda på förtroendeposter. Enbart det faktum att en ansökan har lämnats in om att pröva ansvaret för händelserna, enbart det faktum att en rad har skrivits med Bildts namn kopplat till benämningar "folkrättsbrott" kan förstås påverka en utrikesministers möjligheter att verka. I så motto är det här en replik mot den förnuftige Fredric Kjellberg, och den likaledes kloka Göran Widham.

Jag tycker att Carl Bildt borde tänka på hur ämbetet ska kunna upprätthållas med fullt förtroende. Det ÄR, oavsett vilka partipolitiska aspekter man väger in, orimligt att påstå att inte hans roll i ett företag som nu berörs såsom aktör i Sudan vid den tiden, är obetydlig i ett internationellt sammanhang. Det var en mild skrivning. Rakt på skulle det mer kunna låta: Den är oerhört oerfaren av internationella relationer som tror att det på en internationell scen går att springa omkring obefläckad om man suttit i styrelsen för ett oljebolag som innefattas av en utredning om brott mot folkrätten.

Visst. Politiskt är det det sämsta tiden av alla att ta "time out" eller avgå. Jag tycker att Bildt skulle göra det, för Sveriges skull. För ämbetets skull. Jag har inte i min vildaste fantasi något som gör att jag ser Bildt som "pengatörstande kapitalist som går över människolik för att tjäna pengar" om någon nu tror det. Tvärtom, har jag stor respekt för honom som politiker och person. Han kan, om någon, bli en god valarbetare för alliansen de kommande veckorna. Men att en juridisk prövning ska inledas mot någo som en utrikesminister faktiskt inte får vara ljusår i närheten av bara måste leda i den vägen. Valarbeta, Carl och lämna in en time-out-begäran.

Om Fredrik Reinfeldt

- Det visar att det är valår när till och med juristen Thomas Bodström hittar tid från sina flyttförberedelser till USA för att ge sig in och försöka partipolitisera rättsprocesser

Det är moderatledarens och statsministerns kommentar. Vid nu ett stort antal tillfällen har Reinfeldt i pressade situationer gått från statsmannaskap till en retorik och ett sätt att föra debatt som är på samma nivå som de MUF.are som årligen på Första maj skränar i trakterna av Stureplan när demonstrationståget passerar. Det här var botten. Tidernas botten. Reinfeldt må framstå som statsman. Men tar man inte allvarligare på det som nu ligger och skaver på regeringskonstellationens skrov och riskerar att gröpa hål i konstruktionen -namnet Carl Bildt - så klarar man inte att bära sin uppgift.

Och för att upprepa: Det finns en del som under debatten har menat att Carl Bildt är helig och omgärdan av något glänsande mantra, orörbar på vilket all synd ska falla om kritik antyds. Till dem som anpassat sig till den synen förefaller svensk journalistkår höra.  Men betänk: Carl Bildt är politiskt tillsatt utrikesminster och ska också politiskt avsättas som detta, nu eller senare.

I ett inlägg skriver Johan Westerholm om den internationella bild som nu kablas ut över världen om Sverige.

Den vetgirige, regeringens PR-konsulter inkluderade, kan då börja med att ta del av vad AFP / Inform, Crime Watch, Seattle Times, Associated Press / CBS, New York Times, Reuters , Reuters 2, The Guardian, Forbes, CBS News, North Africa News, Voice of America, India Times med flera har att säga i ärendet.

Det verkar inte bara vara svenska socialdemokrater som ser det som hänt som en nyhet. Möjligtvis undantaget en del svenska medier. Och inte minst borgerligt sinnade bloggare.

- Annarkia bloggar med samma tolkning som jag, ungefär. Jöran Fagerlund ungefär detsamma.
- Svensson skriver här
- Jytte Guteland., Martin Moberg, Peter Johansson,
- Annika Beijbom går igenom en del fakta i företagets bakgrund...
- Eva-Lena Jansson om olja på kostym.
- Thomas Bodström om time-out.
- Peter Högberg om folkrättsbrott och aktiebolag
- Sandro Wennberg


 fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, folkbrott, Lundin Oil, carl bildt, alla dessa dagar, regeringen, fredrik reinfeldt, sudan, miljö

Carl Bildt och Lundin Oil: "Jag hamnar i Konstitutionsutskottet om jag lägger mig i"

Sent i går skrev jag ett inlägg om fallet med Lundin Oil, människorättsorganisationen ECOS krav om en utredning av brott i Sudan och det faktum att Sveriges utrikesminister har suttit i företagets styrelse. Jag hade på Bildts blogg sett att han, landets utrikesminister, hänvisar till dokument på Lundin Oils hemsida som "bevis" på företagets oskuld. Under dagen har det fått spridning i bloggosfärden. Johan Ulvenlöv och Alliansfritt skriver, liksom Ulrik Falk och Johan Westerholm.

Olle Svenning skriver i dag om affären och hans slutrad gör att jag ser att andra noterar den svaga, mediala vinden. Den borde med tanke på frågan och kopplingen till den svenska regeringens utrikesminister vara uppe i minst stormstyrka. I stället sveper kanske en eller annan bris. Olle Svenning ger kanske en förklaring:

En av landets ledande journalister skrev nyligen att han ”beundrar” Carl Bildt. Utrikesministern behöver sådana journalister.

Under dagen har något form av upprop spridits på NetRoots-bloggar: budskapet riktas till de så kallade "regeringsbloggarna", dvs bloggare med förankring i den allians som ansvarar för regeringsarbetet. Det är naturligt att det finns en "nyfikenhet" på hur de bloggarna ser på frågan. Men med all respekt för såväl NetRoots-bloggare som "regeringsbloggare" vore det än välgärning om de tyngre medierna gjorde mer än en vindpust av något som förefaller vara mycket allvarligt.

I början att detta år läste Carl Bildt upp sin utrikesdeklaration för riksdagen. Där var avsnittet om Sudan kort men ändå markerade utrikesministern att det är ett viktigt fredsavtal som nu ska genomföras. Bildt kommenterar också frågan i Ekot där han verkar tycka att Lundin Oil, "tvärtom" har medverkat till fredsprocessen. Bildt påpekar också att han inte vill kommentera den juridiska saken i affären. En förstudie pågår och Bildt säger mycket riktigt att han som statsråd inte får, och inte kan uttala sig. Då hamnar han i Konstitutionsutskottet.

Jag vet inte: Statusen på Carl Bildts blogg har väl diskuterats förr. Han skriver, med hänvisning till Lundin Oils webbsida.

En mycket bra redovisning av verksamheten och genomgången av debatten publicerades 2003 och borde vara av intresse för de som har ett genuint intresse av denna fråga. Den organisation som nu återkommer med olika anklagelser har sedan mycket lång tid försökt att få västliga oljeföretag att lämna landet, och i allt väsentligt har detta nu också skett.

Jag är lekman och kan inte juridikens alla begrepp. Men nog svarar Bildt på kommentarer om det rättsliga och till och med "lägger fram bevis". Vad säger konstitutionsutskottet?

Läs mer:
- Kulturbloggen har utöver några av ovan länkade bloggar en uppmaning till regeringsbloggarna.
- Mark Klamberg, regeringsblogg som skrev redan i går om folkrättsligt läge i frågan.
- Peter Madison skriver om andra "synder".
- Thomas Bodström tar upp "affären", liksom Stefan Wikén.
- Peter Johansson och HBT-sossen skriver om den "talande tystnaden" från alliansbloggare.
- DN: tidigare artikel om Lundin Oil
- SvD med liknande artikel.
- Ekot rapporterade för en tid sedan. "Tvärtom. detta har lett fram till fredsavtalet, menade Bildt.

Utmanade "regeringsbloggar: Fredrik Antonsson, Mary Jensen,  Daniel Snällman Mikael Persson Kent Persson André Assarsson  Niklas Wykman Per Ankersjö Magnus Andersson Annie Johansson Peter Soilander  Mark Klamberg Marina Lind  Amanda Brihed


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, folkbrott, Lundin Oil, carl bildt, alla dessa dagar, regeringen, fredrik reinfeldt, sudan, miljö

Carl Bildt i försvarsblogg om folkrättsbrottsmålet: Med papper från Lundin Oil!

Ser att Carl Bildt bloggar om anklagelserna att genom uppdraget i styrelsen för Lundin Oil på något sätt vara ansvarig för de brott mot folkrätten som har skett i Sudan. I blogginlägget hänvisar Bildt till ett dokument på Lundin Oils webbsida. Oaktat statusen på detta dokument är det försvar. Men det är också skrivet av Christine Batruch som är anställd på företaget. Att en svensk utrikesminister i trovärdighetskris ser sig tvingad att använda ett oljebolags hemsida som källa för uppgifter i en sakfråga som den här är fullständigt häpnadsväckande. Lundin Oil försöker parera granskningarna. I ett dokument till aktieägarna skriver man.

Vi bestrider återigen bestämt alla påståenden om och slutsatser avseende missgärningar som i rapporten hänförs till Lundin Petroleum. Vi är starkt övertygade om att vår verksamhet bidrog till fred och utveckling i Sudan.

Erik Hammar på Borås Tidning skrev i början av året en recension av Kerstin Lundells av mig olästa bok "Affärer i blod och olja". En mening ur recensionen lyder:

Carl Bildt har blivit politikens motsvarighet till billack. En glansig fernissa allt glider av.

En mening med skämtsam underton, kanske, så som anstår just Carl Bildts något torra, brittiska humor. Men det är idag onekligen något man måste fundera betydligt allvarligare på. En alltför rådande tystnad i de vanliga medierna, med vissa undantag som ovan. Något så uppseendeväckande som en utrikesminister som hotas av åtal om folkrättsbrott borde täcka åtskilliga tidningssidor med rubriker och analyser. Så icke i Sverige. I recensionen läser jag:

Amnesty menade att Lundin Oil uppmuntrar indirekt till övergrepp” på civilbefolkningen

Politiskt har Carl Bildt "varit" under alla år jag engagerat mig. En moderatledare förr, huvudmotståndare, ja. Men också en person med karaktär, humor (!) och även ett stort kunnande och engagemang. Men tidvis också uppvisat en obegriplig oförmåga till bristande omdöme som när Bildt under en utrikeskris med kopplingar till  U-båtsincidenter pratat direkt med amerikanska regeringsföreträdare om saken. Kanske inte riktigt obegripligt eftersom Bildt tidigare hade framfört att Olof Palme hade vissa intressen som utgångspunkt:

Regeringens fredspolitik är en kaskad av illa underbyggda och allt mer reservationslösa omfamningar av sovjetiska grundtankar

Sveriges utrikesminister är nu - eller borde vara-  i blåsväder för det som företaget Lundin Oil har gjort. Bildt ska självklart inte ställas till svars för något som inte har hänt under den tid han har haft ansvar. Eller genom beslut han eventuellt varit aktivt delaktig i under Lundin Oil-åren. Johan Westerholm sammanfattar ganska väl det perspektiv som frågan har:

Jag bedömer att det är nödvändigt, om inte annat för Sveriges anseende och möjligheter att förvalta arvet efter Anna Lindh och Jan Elisasson, att gå till botten med detta. Mycket av detta arv har dessutom förvaltats av Carl Bildt själv i hans roll som ”Hög representant för FN” på Balkan.

För egen del har jag stort förtroende för Carl Bildts sätt att reagera skarpt på de israeliska övergreppen mot palestinier. Ja, på ett sätt har de med detta att göra. Hans Corell skriver idag ett viktigt inlägg på DN Debatt. Inte för att här beröra sakfrågan: men om Carl Bildt ska ut och tala sig varm för folkrätten.....mot bakgrund av uppgifter/ rykten / fakta / lögner (?) .Går det?

Det jag skriver om i länkarna är oftast juridik. Men det är inte mina främsta invändningar. Det handlar i stället om det som är grundläggande för "politik" - demokrati-  folkstyre i en demokrati. Det ordet är "förtroende". 

Mer att läsa:
- Martin Moberg med nylayoutad blogg om att utreda närmare...
- Anna Vikström bloggar bl.a. om rapporten av "The European Coalition on Oil in Sudan (ECOS)"  "Unpaid depth The Legacy of Lundin, Petronas and OMV in Block 5A, Sudan 1997 - 2003".
- Alliansfritt berättar mer om anklagelsepunkterna
- HBT-sossen skriver mer om Bildt.
- Peter Högberg om Bildt i kamouflageuniform.
- Roger Jönsson citerar direkt ur rapporten.
- S-Buzz om hotbrev
- S-Buzz med inslag från SVT
- Lundin Oil om klimathotet...
- Annarika utvecklar bra om "fallet"
- Scaber Nestor skriver om fallet.
- Mark Klamberg gör en analys som i rubriken noterar "...kan ej omfatta brott mot mänskligheten". (!)
- Claes Borgström skriver på Newsmill

Uppdatering: För att vara tydlig citerar jag Carl Bildt:
En mycket bra redovisning av verksamheten och genomgången av debatten publicerades 2003 och borde vara av intresse för de som har ett genuint intresse av denna fråga.

Sveriges Utrikesminister citerar alltså ett brev/rapport från det företag som är anklagat!!!

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, folkbrott, Lundin Oil, carl bildt, alla dessa dagar, regeringen, fredrik reinfeldt, sudan, miljö

Kan man njuta i semesterparadiset Burma?

Ser först på Twitter att Niklas Svensson har lästips till Expressen. Politiskt anställda hos Carl Bildt har tydligen semestrat i Burma. Bloggar reagerar på det, bland annat "Världens blogg". Man får hoppas att de semesterfirande inte har bott på anläggningar som byggs med hjälp av tvångsarbete, där regeringens rapport om MR-läget bland annat omnämner barn som arbetskraft. Carl Bildt själv har varit ganska tydlig i svaren i riksdagen att regeringen vill bidra till att öka trycket mot den Burmesiska diktaturregimen.

Sverige verkar aktivt inom EU för att stärka det internationella trycket mot Burmajuntan. Vi har medverkat till att EU nu skärper sanktionerna mot personer med anknytning till regimen samt mot deras exportinkomster. 

Hittade en i och för sig äldre artikel om turism och Burma från Rättviseakademin.(2003) Med reservation för att något kan ha ändrats (vilket jag inte tror med tanke på läget) klistrar jag in detta citat:

Det kanske bästa exemplet på det problematiska med att turista i länder med diktatoriskt styre är Burma/Myanmar. Burmas SLORC-regim är en av de mest brutala diktaturerna i världen. 1996 proklamerade regeringen ett "Visit Myanmat Year". Man ville locka turister, och därmed pengar, till landet. För att förbereda landet för turism använde man sig av tusentals slavarbetare som bland annat byggde vägar och flygplatser.

Tusentals männsikor blev därtill tvångsförflyttade när regeringen beslutade sig för att "rensa upp" i historiska stadsdelar som ansågs vara av intresse för turisterna. Dessutom är det så att alla de pengar turisterna spenderar i landet går direkt till att stödja regimen, eftersom SLORC-diktaturen kontrollerar ekonomin. På grund av detta har oppositionsrörelsen i landet bett utländska turister att inte besöka Burma.

Jag tror inte ett ögonblick på att den svenska regeringen eller dess politiskt anställda på något sätt hyllar den burmesiska diktaturen. Tvärtom. Däremot kan signalerna vara betydelsefulla. Med vilken kraft kan Sverige tillsammans med andra agera för demokrati i Burma om semestrande i landet uppfattas som en indirekt acceptans av regimen? Att dessutom Carl Bildt tar på sig ansvaret för medarbetarnas semestrande bör vägas in för den som försöker bedöma klokskapet i trippen till diktaturen.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, burma, regeringen, carl bildt,

Lilla och stora Calle Bildt

Nej, Carl Bildt, bloggaren du vet, blev inte "EU:s utrikesminister". Inte heller kommissionär. När jag bloggade om det senare hade Carl inte gjort detsamma. Varför är Carl så stor i Sverige, hos de svenska alliansvännerna, men inte verkar ha samma stöd utanför våra gränser, när det verkligen gäller? Kanske inte att han missköter sina plikter som skattebetalare. Som Krassman bloggar om är det en uselt låg nivå att skattetrixa på för en person som ser sig och av vissa är sedd betydligt högre. Detta är den verkligt "lilla Bildt".

Om den stora Bildt, och de stora förklaringarna till åsidosättandet, skriver Åsa Westlund. (Newsmill och blogg) Åsa tror inte att Europaparlamentet hade godkänt den "store" svenska utrikesministern:

Jag tror Fredrik Reinfeldt är väl medveten om detta. Hur tänkte han exempelvis hantera att Bildt var en av ledarna i “Committee for the Liberation of Iraq” som lobbade för Irakkriget. Vad tror han Europaparlamentariker från exempelvis Frankrike och Tyskland skulle tycka om det?

Chefen för denna lobbyorganisation för Irakkriget motiverar rekryteringen av Carl Bildt till Expressen med:

- Vi rekryterade Carl Bildt för att han skulle verka för en intervention i Irak och undanröjandet av Saddam Hussein.

Carl Bildt, en skattetrixare i det lilla och oljemagnat med personliga intressen som verkar påverka de ställningstaganden i internationella konflikter. Nej, det duger vare sig som EU-ledare men heller inte för en person som ska representera Sverige utåt. Ännu ett skäl att byta regering.

Fler som bloggar: Mats Engström, Rasmus, Martin Moberg, Kent Persson (m) blogg, Alliansfritt Sverige, fler progressiva på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, eu, carl, bildt, eu-parlamentet, moderaterna, fredrik reinfeldt, val 2010

Carl Bildt har inte bloggat idag

Att Sveriges nya EU-kommissionär blir annat än en sosse kan väl för några vara en besvikelse men det var knappast oväntat. Det är förstås sorgligt att Reinfeldt inte samtalade med oppositionen. Att det inte blev en moderat - Carl Bildt exempelvis, var förvånande. En kommentar från den av moderaterna tilltänkte kandidaten sker vanligtvis sker på bloggen men saknas. "Någon" i det moderata lägret tappar en åtråvärd post för att moderatledaren ska släppa in de andra.

Därmed inte sagt att Malmström inte ska gratuleras. Tvärtom. I och för sig har hon under sin ministertid förhållit sig som hon ofta säger: "Jag är liberal". Därför har det vare sig blivit Björklunds batongprofil, Carl Hamiltons teknokrat- och besserwisserstil och inte heller det som jag tror ligger närmast till hands för Cecilia Malmström: Birgitta Ohlssons mer hyllningsvärda och socialliberala "falang". Inte för att jag är i närheten av den sidan "blockgränsen" men det finns förstås politiker på "den sidan" som också ska uppskattas.

Min egna bild av Sveriges nya kommissionär är väl mer som bilden av Maria Leissner. Ja, hon var p a r t i l e d a r e för folkpartiet än gång. Faktiskt. En profil som liknar Malmström och som säkert passar uppdraget som kommissionär i EU-byråkratin. Det finns bara anledning att önska Ceclilia Malmström, regeringens gladades minister nu när "Maudan" har slutat skratta, lycka till i det kommande jobbet.

Mer läsning:
- SvD1, Svd2, Svd Björklund, AB, Expressen. Ekot.

- Några av alla bloggare från Knuff och NetRoots:
Magnus Andersson, (nej, Magnus, Mona är nog inte "så besviken),
Dick Erixon som tycker Malmström är okritisk.
Edvin Alam som är nyfiken på efterträdaren på EU-ministerposten. En moderat kanske?
Fredrik Malm som är nöjd.
Janne Andersson också positiv.
Mats Engström också positiv.
Peter Högberg som ger sitt perspektiv.

Förutom fadäsen med att hoppa över samtalet med det rödgröna så blir det alltså med tvekan väl godkänt.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, cecilia malmström, EU, eu-kommissionen, folkpartiet,

Hedervärt!

Sveriges regering har hamnat i konflikt med en israelisk regering som har andra seder och bruk när det gäller språkets användning. Ser först i Helle Kleins ledare och sedan i "originaltidningen" Haarets: Israels vice premiärminister som sätter etiketten på fredsrörelsen Peace now som ett

virus plaguing Israeli society

Den i Israels regering så sannolikt olästa tidningen Aftonbladet pekar i Lena Mellins krönika på andra skäl för den oacceptabla inverventionstonen i Israels kontakter med Sverige. Teorin är att Aftonbladets nyhet blev ett utmärkt tillfälle att markera mot EU, såväl mot Bildt som mot Reinfeld.

Samtidigt ska Lena Posner, ordförande i Judiska församlingen i Stockholm ha mycket heder för sina uttalanden i israelisk media.

"He and others have become experts on Sweden, claiming that this is an anti-Semitic country," said Posner. "

With all due respect, they are not experts and are completely wrong. They may have an interest, but we are the ones living here with this situation. It's not so bad. The atmosphere is indeed anti-Israel, but many countries criticize Israel's activity. Bringing up the Holocaust every time is definitely unhelpful to us.

Jag tycker att regeringen ska ha kredit för att man håller på viktiga principer. Däremot ÄR det mycket besynnerligt att det enda officiella dokument som finns i "ärendet" är Tel Aviv-ambassadörens "vi ber om ursäkt- deklaration. Att Bildt har bloggat är bra. Att regeringens formella hemsida verkar totalt tom om "affären" verkar inte riktigt klokt. Ur det perspektivet kan man ändå tycka att en KU-anmälan var berättigad.

Läs mer:
- DN sammanfattar vad som hänt.
- Journalistförbundet protesterar hos Israels ambassad.
- Mitt förra inlägg
- Inlägg om Gunnar Hökmarks absurda debattinlägg. Han är vad jag vet fortfarande EU-parlamentariker. Tråkigt.

Bloggar:
- Aurora Felderman: "Hotet mot demokratin"
- Anders Selin: "Varför skjuta budbäraren, Hökmark"

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, israel, palestina, aftonbladet, carl bildt, fredrik reinfeldt, antisemitism,

Gunnar Hökmark är för mycket

Jag vet inte om det är fredagkvällens eventuella vinintag som får delar av debatten på nätet att tappa all sans och fattning. Om vi i svensk debatt kunde börja med att enas om en sak så vore det bättre:

Att ALLT som diskuteras i termer av för eller mot ageranden eller uppfattningar i Israel eller hos dess regering rimligtvis inte kan definieras som antisemitism.

Är det så- är det väldigt illa. Ja, jag vet att Israels historia har handlat om vaksamhet. Ständigt beredda att träda till försvar för sitt folk och sitt land. Tyvärr med alla medel utan hänsyn till sin överlägsenhet. Men med en ofantligt duktig PR-apparat. Den ohyggliga historien som judarna gått igenom får aldrig - och man må ursäkta- legitimera vad som helst från Israels sida. Tyvärr har så varit fallet. Allt för ofta.

Aftonbladet återger en skrämmande berättelse som Israel själva borde tycka var viktig att få utredd och lagd åt sidan. För oss i Sverige handlar det också om en tidnings rätt att få eller inte få föra fram nyheter som möjligen kan såra och uppröra en och annan från landet "Eretz Israel".
Och detta enligt min mening fullständigt oaktat om rondellhundar och annat tidigare har skapat debatt!

Tyvärr är debatten nu förflyttad till en helt annan planhalva. Jag kan ha viss förståelse för det: min egen vrede kokar också när jag ser Israels politik gentemot palestinierna.

Den här tidningsartikeln, enligt Gunnar Hökmark någon form av nazistisk propaganda, borde få israels regeringstjänstemän att i stället för att ta till det vanliga "försvaret" om antisemitism, lägga kraft på att skriva PM med svar på de frågor man får när man läser artikeln. Israel agerar på ett sätt som ger intryck av att man har något att dölja. Av artikeln framgår att andra länder har reagerat kring frågan om organhandel och avbrutit samarbete med Israel. Varför? Vad är rätt? Vad är fel?

Israels regering tar till hot mot Sveriges regering och har mage att ställa krav att Carl Bildt ska agera mot en svensk tidning. Så talar bara en regering som har demokrati för det av sig själv egendefinierade folket samtidigt som man förtrycker de man stämplat ut. (Palestinierna, som på en av bilderna i Aftonbladet)

Debatten borde handla om hur vi kan slippa se svenska ambassadörer om på egen hand bedriver en egen utrikespolitik. Debatten borde handla om vi accepterar eller inte accepterar att utländska regeringar dikterar innehållet i svensk press.

Det mest obegripliga av alla står inte oväntat Eu-parlamentarikern Gunnar Hökmark för. På Newmill hävdar han att tidningen Aftonbladet bedriver nazistpropaganda. EU-parlamentarikern för Sverige, tidigare riksdagsledamot, frågar sig förstås med ironi och slag mot Aftonbladet:

Är det förresten inte judarna som sprider den nya influensan? Hur var det med Aids?

Vet inte vilket djup GH befinner sig på. Men agerandet gör att han förhoppningsvis snart är en före detta EU-parlamentariker.

Jag skulle kunna sitta i timmar och skriva om Israeliska mord och krig, terrorledare som blivit premiärministrar. Skulle jag acceptera vändningen av debatten skulle jag berätta om strategiska bosättningar, om 1500 döda i Gaza nyligen, om Sabra and Shatila, Deir Yassin, om Folke Bernadotte, om Irgun Zvai Leumi, om Sternligan, om av Israel totalt ignorerade FN-resolutioner osv osv. Frågan är om det besvarar de frågor som borde få ett svar.

Ska en regering från ett annat land, vilket som helst, tillåtas diktera vad svenska tidningar skriver? Är det detta som Hökmark och andra vill se? En rätt till israelisk intervention, inte bara på palestinsk mark, inte bara genom bosättningar på västbanken utan också genom flyga upp till Sverige och så att säga köra tip-ex-penseln över svenska tidningssidor? Nej, säger jag.

Bloggar: Helle Klein, Johan Westerholm, Carl Bildt, Magnus Betnér,
- Aftonbladet om Carl Bildts utrikespolitik på blogg i stället för formella kanaler

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, israel, palestina, aftonbladet, antisemitism, gunnar hökmark avgår, gunnar hökmark, carl bildt, pressfrihet, demokrati, gaza, organhandel,

Bildt beordrat Tel-Aviv ta bort pressmeddelande när skadan redan är skedd?

Israel, en av världens största militärmakter, en nation som sedan sin födelse har pekat fingret åt omvärldens resolutioner, söker sig nu mot Sverige. Här har skrivits skit om landet. Detta ska stävjas. Samtidigt vässas argumenten som alltid. Varje kritisk röst mot Israels svinaktiga agerande mot palestinier bemöts med tal om antisemitism. Så har det blivit också i "Aftonbladetaffären".

Egentligen är det blandat: både skrämmande och patetiskt. Hur kan man vara så totalt insnöad i sin egen värld att man tror sig har rätten att tala om för andra länders press vad som ska skrivas eller inte skrivas? Detta utvecklas av Aftonbladets Helle Klein, som också helt motiverat är ytterligt kritisk mot den svenska ambassadörens agerande. Hon vill också ha Carl Bildts synpunkter:

Donald Boströms artikel nu blivit en politisk brännande fråga om yttrandefriheten. Hur kommer liberala redaktörer som alltid annars brukar skrida till yttrande- och pressfrihetens försvar att reagera? Vad säger Carl Bildt? Delar utrikesministern ambassadör Borsiin Bonniers hållning till svensk pressfrihet?

Niklas Ekdal på Newsmill, kritisk till Aftonbladet men rycker ändå ut till försvar mot förakt för demokrati och pressfriheten som Israels agerande är ett uttryck för.

Sverige har pressfrihet, under utgivares ansvar och under lagarna. Då ska inte stat, regering och diplomater gå in och recensera. De behöver varken ta ansvar för eller distansera sig från vad som står i tidningarna. Det är inte ambassadörens bord.

I allt detta är förstås annat väldigt beskedligt. Men visst är det en skandal att den svenska ambassaden har agerat som man gjort. Att nu pressmeddelandet verkar bortplockat från ambassadens hemsida förbättrar inte situationen, snarare tvärt om. Skadan är skedd, det finns på andra ställen, och en ambassadör har gjort ett oerhört kraftfullt eget uttalande. Det i en region där allt annat än sådana diplomatiska felsteg av betydande omfattning behövs. Som DN så riktigt skriver:

Utrikesminister Carl Bildt avböjer att för DN kommentera det israeliska utrikesministeriets utspel. Det innebär att ambassadör Borssin-Bonniers uttalande är den enda officiella svenska responsen på Israels kritik av Sveriges demokrati och pressfrihet.

Vad gör Carl Bildt. Något blogginlägg i frågan kan jag inte hitta. Än mindre några pressmeddelanden.

Bloggar: Knuff.
Mer: Ekot, SvD, Journalisten.se,

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, israel, aftonbladet, helle klein, tel aviv, carl bildt,

"Höga kusten gör mig lyrisk" - och Bildt tjänar grova...

Styr kosan mot nordligare breddgrader. Vi passerar nu det svenskaste av svenskt när det gäller vår nationalrikedom. De naturresurser här uppe som har bidragit till att Sverige är det Sverige är. Får samtidigt se att en del rikedomar tillfaller vår utrikesminister.

Politikerbloggen, vars nyheter jag inte brukar fästa särskilt stor vikt, berättar om rejält tilltagen lön för första året som utrikesminister. Detsamma gör Expressen. Precis som Krassman tycker jag att det är viktigt att statsråd har betalt efter det de förväntas göra. De ska inte heller behöva hamna i beroendeställning, genom andra ersättningar för att - för att överdriva milt - få ihop till brödfödan för dagen.

108.000 i statsrådslön varje månad. 7.8 miljoner i sammanlagd årsinkomst. För att upprepa Kristians fråga: vem betalar Sveriges utrikesminister? Finns det hos "finansiärerna" kopplingar som kan vara minsta tveksamma sett utifrån hans uppdrag som utrikesminister?

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, politikerbloggen, carl bildt, regeringen