Agenda: Ett brev betyder så mycket?

Ingen människa i vårt land ska behöva drabbas av hatbrott, större eller mindre, därför att man har en viss tro, en viss politisk uppfattning, sexuell läggning eller annat. Självklart för de flesta av oss. Det var kanske därför en lite märklig debatt i kvällens Agenda. Inte ett dugg märkligt att politiker engagerar sig, skriver brev eller ens träffas i Agenda. Det är väl just ordet "debatt" som jag reagerar emot i sammanhanget. Det finns förstås i Sverige en total enighet kring detta-.

Eller?

Den som hörde Göran Hägglund inleda i Agenda hörde många ord med garantier att det inte alls fanns några avsikter att just slå mot (S) som parti. Det var Malmös ledare Reepalu som uttalat sig märkligt. (Något som Sahlin också instämde i)

Men varför känner sig Kd-ledaren behov av att i brevet fråga Sahlin följande:

- Har inte varje person, oavsett bakgrund, rätt att slippa blir trakasserad och förföljd?

Jo.

Men har alltså Kd-ledaren vissa aningar om att frågan måste klaras ut av Sahlin? Skulle det således kunna misstänkas att socialdemokrater har den omvända inställningen? Eftersom frågan ställs? Att varje person har inte rätt att slippa bli trakasserad och förföljd??

Ulf Bjereld har uppdaterat sin postning i frågan. Med rätta gissar han att Hägglund kan få äta upp antydan att Reepalus avsikter har varit att vinna muslimska röster i valet. Dvs: som jag tolkar det: genom att antyda eller direkt anklaga S-företrädaren för att supporta hatbrott. Där kommer förstås debatten att gå vidare för det behövs klargöranden.

Även vi som, precis som många israeler i dag, har en stenhård kritik mot israels politik gentemot palestinierna, kan, bör och måste förstås ha samma stenhårda motstånd mot att judar utsetts för vare sig hatbrott, mobbning i skolor eller annat. Det borde inte vara någon som helst motsättning i detta.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? 
Läs även andra bloggares åsikter om politik, malmö, illmar reepalu

Hedervärt!

Sveriges regering har hamnat i konflikt med en israelisk regering som har andra seder och bruk när det gäller språkets användning. Ser först i Helle Kleins ledare och sedan i "originaltidningen" Haarets: Israels vice premiärminister som sätter etiketten på fredsrörelsen Peace now som ett

virus plaguing Israeli society

Den i Israels regering så sannolikt olästa tidningen Aftonbladet pekar i Lena Mellins krönika på andra skäl för den oacceptabla inverventionstonen i Israels kontakter med Sverige. Teorin är att Aftonbladets nyhet blev ett utmärkt tillfälle att markera mot EU, såväl mot Bildt som mot Reinfeld.

Samtidigt ska Lena Posner, ordförande i Judiska församlingen i Stockholm ha mycket heder för sina uttalanden i israelisk media.

"He and others have become experts on Sweden, claiming that this is an anti-Semitic country," said Posner. "

With all due respect, they are not experts and are completely wrong. They may have an interest, but we are the ones living here with this situation. It's not so bad. The atmosphere is indeed anti-Israel, but many countries criticize Israel's activity. Bringing up the Holocaust every time is definitely unhelpful to us.

Jag tycker att regeringen ska ha kredit för att man håller på viktiga principer. Däremot ÄR det mycket besynnerligt att det enda officiella dokument som finns i "ärendet" är Tel Aviv-ambassadörens "vi ber om ursäkt- deklaration. Att Bildt har bloggat är bra. Att regeringens formella hemsida verkar totalt tom om "affären" verkar inte riktigt klokt. Ur det perspektivet kan man ändå tycka att en KU-anmälan var berättigad.

Läs mer:
- DN sammanfattar vad som hänt.
- Journalistförbundet protesterar hos Israels ambassad.
- Mitt förra inlägg
- Inlägg om Gunnar Hökmarks absurda debattinlägg. Han är vad jag vet fortfarande EU-parlamentariker. Tråkigt.

Bloggar:
- Aurora Felderman: "Hotet mot demokratin"
- Anders Selin: "Varför skjuta budbäraren, Hökmark"

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, israel, palestina, aftonbladet, carl bildt, fredrik reinfeldt, antisemitism,

Israelisk absurd konfliktupptrappning- nu stoppas svenska journalister

Israel stoppar svenska journalister. Det ser jag på Ekots hemsida precis innan postning av detta inlägg. Det gör det än mer angeläget att skriva:
- - - - - - - -- - - -- - - - -- - - - - - - -- - - - - - - - -- - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - -- - -
Så har en artikel i tidningen Aftonbladet trappats upp till orimliga proportioner. Den israeliska regeringen i en av världens ledande krigsmakter har hissat de politiska angreppen mot Sverige ända till premiärministernivå. Man kan diskutera detta utifrån artikeln i sak. Men lika viktigt är det principiellt vansinniga som Israel uppvisar. Viktigt att fördöma rejält! Ulf Bjereld utvecklar sina tankar i ett läsvärt inlägg.

Israel har inte fattat att agerandet säger mer om Israel självt, som företeelse och som statsbildning. Oftast är det palestinier som drabbats av hela det israeliska registret av psykologisk, ekonomisk och militär krigföring.

Sverige får nu en släng av sleven av den propagandaapparat (även på Facebook) som inte tolererar någon kritik. Och oavsett vad detta handlar om är motivet alltid att stoppa "antisemitism". Att protestera mot bosättningspolitiken är också "antisemitism". Att högt protestera mot Israels attacker mot Gaza ses som "antisemitism".

För oss som är beredda att slåss mot antisemitiska krafter är Israels missbruk och användning av antisemitism som ständig undanflykt en djup skymf.

Chefen för Israels regerings pressbyrå, Seaman, uttalar att det kan bli mycket svårt för den nu svartlistade tidningens journalister att arbeta i det heliga landet: Skälet att det tar tid med tillstånd att resa in till Gaza är inte oväntat från någon annan slags regim men måste sägas vara graverande för Israel, en antydan om den respektlösa och

– Vi kanske måste undersöka deras blodgrupper för att kontrollera om de är lämpliga som organdonatorer

Statsrådsparaden mot Sverige fortsätter också. Den israeliska finansministern Yuval Steinitz visar ännu ett exempel på det skämt som statens beteckning "demokrati" är. Mest har förstås palestinier fått det bekräftat, länge, hårt och skoningslöst och med tidvis oerhört matta protester från övriga världen.

- Vem som helst som är ovillig att fördöma sådant blodsförtal kan bli betraktad som icke önskvärd i Israel, säger Steinitz enligt tidningen Haaretz.

Däremot hävdar Israeliska ambassaden i Stockholm att något hinder för Aftonbladet att arbeta i landet inte finns.

Konkurrenten Expressen "avslöjar" turerna kring publiceringen. Här uttalar sig också Bassem Eid från människorättsorganisationen Palestinian Human Rights Monitoring Group. Till Expressen säger han: "

Jag har aldrig sett en sån här artikel i nån arabisk tidning. Ingen har rapporterat om det här ämnet - för det är bara rykten.

Donald Boström kommenterar med att det handlar om journalistik. Han förmedlar vidare berättelser från palestinska familjer och ger Israel rätt att kommentera. Om jag fattar rätt har inte Boström fått någon sådan. Och Hökmark verkar fortfarande sitta kvar i EU-parlamentet...

Ulf Bjereld, en klok person, skriver:

Men Israel kan inte särbehandlas - varken positivt eller negativt. Vi måste ställa samma krav på Israel som på andra stater när det gäller att följa folkrätten. Anklagelser om att israeliska soldater stjäl organ från döda kroppar måste uppmärksammas i lika stor utsträckning som om anklagelserna riktats mot soldater från andra länder

På nätet finns förstås Israelförsvar. När jag gärna vill kommentera ett blogginlägg som förefaller vara en skribents riktiga feltändning upptäcker jag tyvärr att åsikterna på bloggen inte kan bemötas eftersom kommentarsfunktionen är stängd. En talande bild...

Fler bloggar:
- Carl Bildt, "Fortsatt viktig debatt"
- Alliansfritt Sverige: "Israelambassadören agerade inte på eget bevåg"
- Svensson: "Reaktionärerna i Israels regering"

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, israel, palestina, aftonbladet, antisemitism, gunnar hökmark avgår, gunnar hökmark, carl bildt, pressfrihet, demokrati, gaza, organhandel,