Den här dagen offentliggörs ju vilka som är centerpartiets tre ledarkandidater och detta diskuterades i SvTs Gomorron Sverige. Därav min tidiga uppgång, alltså, trots semeserveckan. I studion diskuterades ledarfrågan av DNs Peter Wolodarski, av förre centerledaren Olof Johansson och av CUFs Hanna Wagenius.
Den förre c-ledaren, Johansson, ger i ett uttalande i diskussionen en bra bild av ett av centerns stora problem. Han menar att det är svårt att vara centerpartist därför att motståndet liksom kommer från alla håll. "Så är det att vara i mitten". Det tangerar det jag tror är centerns stora utmaning: att inse att man faktiskt inte är navet i svensk politik från vilket allt utgår, vare sig det gäller nya idéer eller praktisk politik. Centern verkar ibland ha problem med sin självbild ganska dramatiskt, inte minst när det kan låta som att man snarare är ett 35 procents-parti än har det lägre väljarstöd man uppnått i mätningar och valresultat (6,56) Centerpartiet måste inse att huvudproblemet snarare är att man inte framstår som så särskilt attraktiv av vare sig väljare eller andra partier som ska utse sin huvudmotståndare. Möjligen är borgarrådet och bloggaren Per Ankersjös tal om "hälsoråd från ett lik" mycket talande för att beskriva detta centerproblem. Det värsta för partiet självt är väl att man inte inser att det är ett problem.
I den vilsenheten är det lätt att springa bort sig ännu mer. En av de irrvägarna som delar av partiet verkar traska in på är det som några företrädare i dag skriver om som den "frihetliga". Ibland har det beskrivits med en geografisk punkt, Stureplan i Stockholm, som utgångspunkt, något som inte alls gillas av partiets sympatisörer. För den som har debatterat frihet med forna tiders ungmoderater är det inte alls svårt att känna igen retoriken. Den delen av centerpartiet ser positionen till höger om moderaterna som ett tomt utrymme där man kan spela roll. Problemet blir att man hamnar på en punkt av politikermisstro omstöpt till frihetsretorik som ligger nära Kd:s misslyckade tal om "verklighetens folk". Att detta och tidigare moderata försök att växa på misstro mot politiska lösningar har misslyckats borde vara varningsklocka för Centern.
Peter Wolodarski nämnde kort miljöpolitiken som en viktig fråga. Här hakade Olof Johansson på med teorin att centerns framtid och därmed vilken "sida" som styr avgörs vilket av de "två gröna partierna", Centern och Miljöpartiet" som kommer att lyckas. Jag tvivlar på hållbarheten i teorin. Som miljöpolitiker önskar jag förstås att Wolodarski och Johansson hade rätt. Men miljöfrågorna rasar i vikt hos väljarna samtidigt som medierna i princip har slutat skriva om det. Det gör att miljön knappast kommer att ha det fokus framöver som vore önskvärt. Och för att blanda mig i den där kampen om "mest-gröna-parti" som verkar föras ibland: Ska man tro mätningar som ex Westander tog fram före valet 2010 är det i ex klimatfrågan en dramatisk skillnad i förtroendet för Mp och C. Miljöpartiet som upplevdes vara "bäst" av 43 procent medan Centern i denna den viktigaste miljöfrågan uppnådde fem procent...
En av huvudteorierna i debatten är att centern har vunnit i inflytande på alliansen men förlorat väljarstöd för sitt parti. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: väljarna vet inte vad partiet vill efter flera vändor av samarbeten med andra partier där de egna karaktärsdragen har tunnats ut, ja kanske till och med förlorats. Väljarna ser inte någon skillnad på Centern i förhållande till andra allianspartier.
En utmaning för den nya ledaren är att måla centerpartiet i tydligare färger och gärna attraktiva sådana.
I morgon-TV talade Hanna Wagenius om den decentraliseringsideologi som centerpartister alltid har talat väl om men inte alltid levt upp till själva. Redan under Palmes tid illustrerades det ofta av den då till centerpartiet närliggande bonderörelsen och dess ständiga centraliseringar. En gång ett nedlagt mejeri i Oskarshamn om vilket Olof Palme talade: "På mejeriets tomt står bara centerpartiets skylt kvar: "Jämlikhet genom decentralisering". Möjligen ligger det i den bilden en eftertankens illustration också för den nyvalda centerledaren år 2011.
Mer att läsa: DN, lokala centerpartister skriver, DN om centerspel, SvD, Aftonbladet, ledare,
Fler som bloggar:
- I inlägg i går skrev jag mer om mina tankar inför partiledarvalet.
Johan Westerholm, Per Ankersjö, Röda Berget, Anna-Karin Hatt, Johan Hedin, Peter Högberg, Sebastians tankar,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, centern, centerpartiet, maud olofsson, annie johansson
