lördag 12 juni 2010

Potentiell revolt blev i stället tydligt LO-stöd för rödgrönt

Idag berättar medierna om LO-ordförande Wanja Lundby-Wedins övertygelse om medlemmar som på valdagen kommer att lägga sin röst på (S). Det är en viktig grund för att gå ihop till det där målet om 40 procent (!) och till en stark majoritetsregering med en rödgrön regering.

Den där kopplingen mellan parti och LO har som många vet inte uppfunnits nyligen. Det socialdemokratiska partiet bildades i mångt och mycket av facken. Den uppdelning som fortfarande lever handlade om att löntagarna skulle ta mycket i förhandlingar med arbetsgivarna. Viktiga saker som inte funkade den vägen behövdes ett parti till. Som exempelvis att se till att rösträtten blev allas rätt.

Genom
åren har den samverkan varit en grund som få internt har ifrågasatt. Under hela tiden har de borgerliga förstås angripit den, utan att det internt i förbunden har funnits så pass starka opinioner att den har förändrats. (undantaget, kollektivanslutningen av medlemmar till SAP i början av 90-talet) Formationen i svensk politik, "fack och parti" har i alla fall formellt haft ett mycket starkt stöd.

Det var kanske därför med viss förvåning som man såg LO-distriktet i Stockholms län dra igång sin "förutsättningslösa" enkät till medlemmarna. Svaret skulle sedan ge LO:s medlemmar en vägledning av vad som var politiskt "bäst" att rösta på. Enkäter spreds till medlemmarna och när tiden gick ut hade 11.678 svar kommit. Partierna fick sen ge kommentarer till samma frågeställningar. Läser man igenom svaren är det knappast någon som kan uttolka stöd för den borgerliga politiken.

Frågor som kollektivavtalen, heltid som rättighet, tandvård efter samma principer som annan sjukvård, gemensamt ägda sjukhus och nej till "stora vinster" i vården är några områden som LO-medlemmarna har besvarat. Man tycker också att taxan ska sänkas i kollektivtrafiken, pengar från trängselskatten ska gå till kollektivtrafik, fler hyresrätter ska byggas, till rimliga kostnader. Och så vidare.

Den som i årets valrörelse påstår att de krav som LO och (S) / rödgröna ställer, skulle sakna förankring hos LO:s medlemmar har svårt att bevisa påståendet. Visst hade man kunna spå: en revolt i LO-leden med krav som närmast hör till den borgerliga agendan. Så blev det inte. Tvärtom tyder mycket på att LO-medlemmarna, precis som Wanja spår, kommer att se socialdemokratin och de rödgröna partierna som ett naturligt val.

Läs mer:
- Claes Krantz bloggar om vilka som är vinnare på det andra alternativet
- Kaj Raving som tidigare har tolkat LO:s undersökning som stöd för (V)
- HBT-sossen om LO-distriktets "Stockholmsmodell".

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

Göran Pettersson sa...

SCB uppmätte att 18,5 % av LO-medlemmarna sympatiserar med Moderaterna.

Raymond Svensson sa...

Visst synes det vara en bra utgångspunkt att svenska regler ska gälla i Sverige. Frågan är om LO-förbunden, och inte minst medlemmarna, också anser att polska regler ska gälla i Polen, brittiska i Storbritannien, italienska i Italien osv. ? En ganska logisk utgångspunkt om svenska regler ska gälla i Sverige. Jag är själv inte säker att LO-medlemmarna anser att så ska vara fallet. Men jag tycker det vore bra om jag, åtminstone i denna fråga, har fel.