Där är fakta att Reinfeldt i sin första regeringsförklaring sa: Över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden. Trots stark tillväxt råder det massarbetslöshet. Fakta är också att Anders Borg i sin första budgetpresentation sa: Vi har hög tillväxt, vi har låg inflation och vi har överskott i de offentliga finanserna – men det råder massarbetslöshet.
Idag har Kent Persson tagit tillbaka sitt uttalande. Men samtidigt har något häpnadsväckande hänt. Moderaterna ska enligt Dagens Opinion ha kartlagt de twittrare som varit öppet kritiska mot Kent Persson, eller som det heter, har "hånat" och "raljerad" med partisekreteraren. Därtill anklagar moderaterna de (ganska många) aktiva för att vara betalda av (S).
För den som tittar in på Twitter och ser den intensiva debatt som har förts kan reaktionen säkert variera. Det förvånar mig inte om en eller annan ser en ytlig och kanske lite småbarnslig dialog. Det finns säkert bidrag av det slaget.
Men med den reaktionen ska man inte glömma att det har en betydligt tyngre sida som möjligen inte kommer fram vid första anblicken: Frågan om regeringsmakten i Sverige och om alliansregeringen och Fredrik Reinfeldt ska få förnyat förtroende vid valet 2014.
Politiska val avgörs förvisso av människors egna vardagsupplevelser, av problem de möter i vardagen och om hur de ser på de politiska alternativen när det gäller att möta brister och tillmötesgå önskemål. Men val avgörs också av de bilder som människor har av samhället. Ibland skiljer det mellan någon slags objektiv "verklighet" och bilderna av verkligheten. Om bilderna blir mörka hos väljarna tenderar regeringar att straffas.
Därför är varje inlägg i svensk debatt som påstår eller antyder att Sverige har "massarbetslöshet" så farligt för Reinfeldts regering. Alliansens vann valen 2006 och 2010 på jobbfrågan. Alliansen vann valet 2006 på att tala om massarbetslöshet och sätta bilden av ett läge som mycket allvarligare än det faktiskt var. Idag, sex år efter maktövertaget, är arbetslösheten något högre. Bara så långt är politiken misslyckats och borde så ses även hos den mest entusiastiska alliansanhängare. Tar det ett steg ytterligare, talas det "massarbetslöshet", så blir bilden av misslyckandet ännu skarpare. Och om det dessutom inte är en tolkning av enbart oppositionen, om det är begrepp som till och med har använts av Reinfeldt och Borg för att definiera en tidigare S-regerings "misslyckande" så blir det i det läget rena politiska dynamiten. Just därför har två Twitterdebatter blivit så explosiva.
För ett par veckor sedan kom en liknande "storm" på Twitter. Kodordet som utlöste twittrandet var detsamma som nu: "massarbetslöshet". Dessutom kom utspelet från ett pinnhål högre än Kent Persson, det vill säga från Reinfeldt själv. Om man räknar bort grupper som har genomsnittligt högre arbetslöshet kan den redovisas i lägre tal. Eller som Reinfeldt sa:
Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.Sent på kvällen satt en rad ledande moderater och deltog i twitterdebatten, allt för att styra bort från Reinfeldts övertramp till något annat. Då var argumenten att man "vill lyfta samhällsproblem". I dag försöker man styra om debatten genom att slå på att motståndarna borde "tala egen politik" i stället för att skälla på en felsägning av Moderaternas partisekreterare. En del, som partiets ansvarig för sociala medier, Thomas Böhlmark, gör tillsammans med bloggaren Maria Hagbom hela saken till en känsloaffär med ord som "sandlåda", "håna politiska motståndare" osv.
För egen del kan jag hålla med om den grundsynen. Jag vill föra allvarliga politiska samtal och debatter. Men för mig handlar inte Kent Perssons uttalanden, ånger, eller ens Reinfeldts om "etniska svenska mitt i livet" om något banalt. Det gör det inte heller för ledande Moderater. Vad partiet egentligen önskar är ju att så långt det är möjligt få bort inlägg i debatten som påvisar och påminner väljarna om jobbpolitikens misslyckande, den kanske avgörande frågan också 2014. Därför Twittrar hela den moderata ledningen mitt i natten när Reinfeldt gjort bort sig. Därför försöks både med känsloargument och det ena efter det andra att vrida debatten.
I partiledardebatten för en månad sedan talade Reinfeldt om en ökad sysselsättning med 300 000. I gårdagens intervju med Kent Persson var siffran åter nere i 200 000. När partiet har talat om effekter av (S)-politiken har det hetat att 14 000 jobb hotas eller 18 500. På samma sätt har partiet talat om S-budgeten som förslag som till 43 procent är bidrag, utan att kunna redovisa beräkningar.
Jag vill ha en ren politisk debatt. Det vet jag att också Kent Persson har stått för och även skrivit i medier om. Jag hoppas att han tar med sig den grundsynen in i det nya jobbet som partisekreterare. Men det är ljusår mellan "smutskastande" å ena sidan och politiska motargument och att bli pressat på svar, citerad och ställd inför analyser man själv inte gillar å den andra. Om man vill tysta det i debatten så pläderar man för en samhällsmodell som jag definitivt inte vill ha.
Inom Moderaterna må man känna vördnad inför och hålla tillbaka kritik mot Ledarna. Den regeln kommer inte att gälla mig. Kent Persson, Anders Borg och till och med Fredrik Reinfeldt får leva med kritik och ifrågasättanden som har politiska utgångspunkter.
Mer läsning: Dagens Arena, Aftonbladet, Expressen1, Expressen2, Annika Högberg, Johannes blogg, Olas tankar, Martin Moberg, Ledarbloggen, Fanny,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, kent persson, fredrik reinfeldt, massarbetslöshet, twitter,