Hur slår Schweizarnas beslut på Sverige?

Läser idag att "minaretbeslutet" i Schweiz möjligen inte är förenligt med den grundlag som landet har. Här i Sverige fördöms det av regeringen, (Carl Bildt) , Mona Sahlin och åtskilligt fler.

På DN debatt finns också ett inlägg från Anders R Olsson om mediernas beskrivning av islam och muslimer i relation till andra. En angelägen debatt, även om jag ryser vid tanken att Jimmie Åkessons vedervärdiga inlägg i Aftonbladet fortfarande påverkar debatten. Högerextremism blir vardag. Och kopplingen mellan detta och "minaretbeslutet" ger onekligen dystra tankar om spridningseffekter. Hur kan det mötas?

För precis som i Stockholm, där uppe på söders höjder, så verkar människor som först reser ragg i protest mot nytt och okänt att vänja sig ocjh till och med uppskatta företeelser eller byggnader när de väl står där. Så är det med moskén på Söder i Stockholm.

Anders R Olsson slår sönder en stor del av de svenska Sverigedemokraternas så kallade argument. Många av dessa bygger på vinklingar i medierna om vilket AO skriver:

svenskars världsbild präglats av en nyhetsrapportering som bara intresserat sig för muslimer när de utövat våld eller, i undantagsfall, blivit offer för våld. SD-bilden av hur ”vi” civiliserade västerlänningar hotas av ”dom” våldsbenägna fanatikerna har byggts upp där och vidmakthålls där.

I går menade jag i ett inlägg att det som händer kanske förtjänar lite borgfred under nästa år. Självklart inte som naturligt tillstånd!! Att extremister skulle tillåtas stoppa en svensk, demokratisk valrörelsedebatt är otänkbart. Men ett antal manifestationer över partigränser och blockgränser borde kunna bryta av vid några tillfällen. En del varnar för att det kan gynna de extrema krafterna. "De mobbade" riskerar att få stöd när alla andra är emot.

Kanske. Man jag tycker inte man får vara tyst och sitta stilla. Och möjligen kan såna markeringar av partierna också få svenska medier att tänka till och kanske medverka.

Fler bloggar:
- NetRoots.
- Fler på Knuff.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, främlingsfientlighet, islam, sverigedemokraterna, val 2010, borgfred, l

Bara förlorare efter Schweiz-omröstning - Dags för borgfreder i Sverige?

Sent igår kväll skrev jag om den omröstning som Schweiz höll: ska minareter vara tillåtna eller förbjudas? Skrämmande nog blev det ett ja till förbud, något som DN:s ledare kommenterar. I nyheterna hörde jag företrädare för den politiska ytterkantshögern tala om att det inte är ett förbud mot religionen utan mot "politikens islam".

För mig som icke-muslim och icke-engagerad medlem i svenska kyrkan är det ändå ett ganska simpel undanflykt. Genom resultatet har landet försats i en spänning mellan människor som bara kan leda fel. Mycket fel. Med de signaler som finns om att diskussioner med samma undertoner kan ge Sverige ett nytt riksdagsparti borde visst utrymme avsättas under det kommande året för gemensamma aktiviteter mot främlingsfientlighet mellan partierna i Sverige. Det är faktiskt värt att lägga in "borgfreder" om.

Som (Wiehe nedan) och också Björn Afzelius sjunger:

Ogräset växer och frodas Så slipa och vässa din kniv
Om du låter det spridas med vinden över världen Får du plikta för din tvekan med ditt liv

Fler som bloggar:
- Sagor från livbåten, om både tolkningsproblem och varför saken i sig är dum.
- Sakine Madon, om en växande intolerans och yttrandefrihet som väger lätt ibland.
- Avva, om en mörk dag och en kadett på Karlberg..
- Mia (Tonårsmorsa...) som påminner om det pinsamma att Röda korset har Schweiz som bas..
- Dag Larsson påminner om en likande strid på Söder i Stockholm..
- Fler progressiva bloggar på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, främlingsfientlighet, islam, sverigedemokraterna, val 2010, borgfred,

Alla som gillar religiös extremism räcker upp handen

På DN debatt skriver S-kvinnors Nalin Pekgul om regligiös extremism i Sverige. Med några exempel visar hon att den finns i samhället. Uppmaningen till "omvärlden" är att bry sig, ta debatten men också att använda rättssystemet för att beivra brott som tar utgångspunkt i någon form av extremism. Artikeln tycks utgå från islam. Nalin Pekgul menar att en lösning skulle vara att till exempel kungen i sitt öppningstal knyter an till andra religioner än kristendomens helgdagar.

Det där sista har jag inga problem med. Allt fler svenskar har en annan religion. Men däremot tycker jag inte att kungen alls ska bygga sitt tal på religion. Så länge seden med att monarken, som ärvt sitt uppdrag "generar" demokratin genom att tillåtas öppna vårt parlament med demokratiskt valda ombud för Sveriges folk, bör väl annat än frågor som har bäring på religion kunna avhandlas.

I Nalins artikel finns några saker som jag blir brydd av. Det första gäller: finns det några i vårt samhälle som inte tar avstånd från extremism? Religiös? Sannolikt finns det det och då förutsätter jag att såväl rättsystemet i stort som särskilda enheter med kompetens för detta inom exempelvis säkerhetspolisen gör sitt jobb för att skydda Sverige. I min bild att de yttersta formerna för religiös extremism det som skedde 11 september i USA, eller självmordsbombandet runt om på vårt klot.

Nalin pekar på hedersvåldet och bl.a. mordet på Fadime som andra yttringar av extremism. Helt oacceptabelt förstås. Vi behöver göra mycket mer för att öka kunskaperna om detta. Jag har själv som politiker i landstinget försökt få sjukvården att jobba mer med att fånga signaler från flickor (och pojkar) som utsätts för detta.

Även om även jag tycker att musiklyssnande och dansande (förstås) måste vara upp till var och en efter intresse är det möjigen att vattna ur ordet "extremism" när det används i det här sammanhanget. Kristna församlingar och kristna familjer har och har haft synpunkter på ungdomars musiksmak och dans också i vår tid och det har förekommit i min mammas generation. Lika tokigt och korkat som jag tycker detta är, lika orolig blir jag för den urvattning av ordet extremism som jag tycker att Nalin bidrar till med det exemplet.

Låt alla som bor och lever i Sverige lyssna på musik och dansa efter sin smak. Gör mycket mer för att stoppa övergrepp som hedersvåld, där en del har bäring på religion men, kanske ännu mer, på traditioner och seder. Ocacceptabla sådana. Gör tillräckligt för att skydda Sverige från extrema grupper oavsett vilket slags extremism som "dyrkas". Jag har svårt att tro att så många säger nej till en sån inriktning. Och gör det för att slåss för "människovärdet, lag och rätt", gör det för att öka friheten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, religiös extremism, islam, S-kvinnor, religion,



Intressant?

Aftonbladet publicerar anti-muslim-artikel av Åkesson -´Och "full strid" för "Ett folk, ett land, en nation"

Vice partiordförande Jonas Åkerlund fick entusiastiska applåder för slagordet ”ett folk, ett land, en nation”, en fras med antydningar bakåt i historien.

Svd 19 oktober 2009


Minns du Ny Demokrati i valet -91? Visst fanns det i krisens spår strömningar i väljarkåren som gjorde ett parti som Ian och Berts möjliga. Men i mångt och mycket var NyD en medial succé när Siwert Öholm i programmet Svar direkt öppnade sin studio på bra sändningstid och helt okritiskt lät de två politiska clownerna lägga sin bas för riksdagsinträdet.

Min bild är inte att Sverigedemokraterna får det så enkelt. Gårdagens kvart i sex-sändning från Ekot var nog mer "olycksfall i arbetet" än något annat. Min känsla av den sändningen var att man rapporterade som om vilket parti som helst höll möte, med frågor som till det yttre var riktigt folkliga. Den mörkare och verkliga sidan har också Ekot berättad om tidigare. Bland annat om partiets sätt att försöka använda Astrid Lindgren som frontfigur. Ja, medge att det framkallar rysningar.

Att, som jag också bloggat om, Jimmy Åkesson i en Newsmillartikel citerar texter som närmast är aktuella i Vit makt-musik är tillräckligt avslöjande av banden till de verkligt mörka krafterna.

Svenska dagbladet skrev i går något av en "deklaration" om hur man ser på bevakningen av SD. Att försöka balansera "både ock"-perspektivet där SD i opinionen och valbudgetmässigt ligger på nivåer som ett par riksdagspartier. Men också, och det är viktigt, att SD både av historia (tämligen modern sån) och det faktum att man har brottsdömda ledare måste ses på ett annant sätt. Expos hemsida har en sådan viktigt läxa att lära.

Dagens DN-ledare och analys av Staffan Kihlström ger gott hopp om att partiet inte ska få utrymmet att dölja sina verkliga sidor. Ledaren skriver

Rasismen har tvättats bort. Men i det gällande principprogrammet från 2004–2005 kommer en nationalism till uttryck vars bärande idé är att svenskar måste skyddas från icke-svenskar

I Staffans analys citerar han dels partisekreteraren Björn Söder som jag skrev om igår. Söder menar att partiet har en uppgift i att

bekämpa det förräderi som pågår i riksdagens korridorer

Men här citeras också Erik Almqvist från SD:s unga som menar att

”den etablerade makten håller på att sälja ut vårt land och vår nation”

och avslutade med parollen

”Full strid för folk och nation”

Det gav stående ovationer från de församlade. Ett potentiellt parti i Sveriges riksdag? Logiskt och politiskt sett: självklart inte. Faktum: Ja.

Idag publicerar Aftonbladet, ovanpå ovanstående, en skrämmande artikel av Jimmy Åkesson där Sd-ledaren utvecklar sin syn på det "mångkulturella", som i hans ögon är ett muslimst hot.

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit ”svenskt” eller ”europeiskt”

Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år

Publiceringen motiveras av Jan Helin i ett särskilt inlägg, där han bekräftar att artikeln skulle kunna vara brottslig, i form av "Hets mot folkgrupp". AB väljer ändå att publicera:

Jimmie Åkessons text är viktig för att den mycket tydligt visar på vilka värdegrunder det parti som är på väg in i Sveriges riksdag vilar. Du kan tycka att hans åsikter är rätt eller fel. Men dagens debattartikel ger dig en möjlighet att ta ställning till Sverigedemokraterna.

Peter Althin tillhör de jurister som fått tycka till före publicering. Hans råd är:

– Det här skulle jag ­avråda från att publicera. Vissa av påståendena är i alla fall väldigt nära hets mot folkgrupp, att peka ut en hel religion och en religiös rörelse som det största utländska hotet ligger nära hets mot folkgrupp.

Fler bloggar:
Jonas Lundqvist, Jinge,

Mer läsning:
- Aftonbladet: ledare Katrine Kielos
- Aftonbladet om SD-bröderna Ekeroths "anti-muslim-kampanj"

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, sd, val 2010, media och journalistik,