Det sista blogginlägget för år 2011. Förra, motsvarande inlägg summerade jag år bloggåret 2010, då med 1.182 skrivna inlägg under året. 2011 har jag bloggat en tredjedel av förra årets "volym". En huvudförklaring till det är att det inte bara blev ett utan flera längre bloggpauser under året. Men också därför att 2010 var ett valår som gav sitt till blogginsatserna. Min tanke är att försöka bli mer aktiv med start redan i morgon. Vi får se om debatterna och skrivämnen är tillräckligt för att inspirera mig under kommande år.
Det har annars varit ett händelserikt år. Personligt skrivs året i mycket positiva färger. Åter sambo med Pia i en härlig lägenhet vid Kvarbergsplan i Huddinge. Nytt jobb på LO där jag får jobba med sociala medier. Riktigt roliga och viktiga uppdrag i politiken med fokus på sjukvård, miljö och bostadsfrågor. Då utöver att ett ledamotskap i fullmäktige handlar om alla frågor som rör Huddinge.
Möjligen skriver jag det politiska året 2011 i något dystrare färger. Socialdemokratin går in i ett nytt år med ett väljarstöd lägre än någonsin, både om man tror opinionsmätningar och med tanke på senaste valresultatet. 2011 präglades de första månaderna av S-kongressen. Mona Sahlin avgick och Håkan Juholt blev partiordförande. Jag bloggade direkt från kongressen.
Valet av Juholt var mycket överraskande och knappast någon träffade rätt i gissningarna. Det blev en process som kanske är den sista valproceduren enligt "tradition", med valberedning och hemliga överläggningar. Med förhandlingar och med total avsaknad av krav på kandidater att presentera sig för medlemmarna och söka stöd för en viss framtidslinje. Under 2011 har andra partier lärt av socialdemokratins misstag och haft öppnare processer där flera kandidater har presenterat sig och deltagit i en kamp om de viktiga ledarpositionerna. Till en del är jag övertygad om att det inte skulle ha blivit så om inte (S) hade valt den linje man gjorde, något som vållade debatt och kritik.
Man må ha olika känslor och tankar efter detta men jag vågar utan att ha forskningsbelagda fakta säga att en stor del av partiets aktiva var peppade och uppåt efter kongressen. Juholts linjetal kändes igen som tryggt, framåt, som rättvisa och kryddat med lite humor mitt i allvaret. Att många väljare hade samma tankar bekräftades av de uppåtgående trenderna i en del opinionsmätningar efter valet. Med årets riktigt stora mediedrev stoppades uppgången. Juholts bostadsaffär slog ut alla försök att etablera politiken på S-dagordningen.
Men även om ett viktigt förtroendekapital gröptes ur rejält tror jag att politiska händelser och icke-händelser är väl så viktiga förklaringar till S kärva läge som detta. När budgetmotionen skulle skrivas gjordes det i en öppen form för att stimulera debatt i riksdagsgruppen. Bilden utåt blev i stället att partiledningen fick skit, och tvingades backa. Det följdes av en rad frågor där S enda dagen tyckte en sak och andra dagen sade sig tycka annat. Huller-om-buller och fram-och-tillbaka- har aldrig varit en politisk framgångslinje. Inte heller för (S). Där fanns också en utebliven debatt i TV, när det som mest behövdes. Där fanns senfärdighet i att reagera över en av 2011 års hetaste "skandaler", den om Carema. Där hann såväl Svenskt Näringsliv som moderaterna före (S) i utspel. Där fanns märkliga turer om migrationsfrågor. Där fanns i en del fall fakta-tveksamheter och annat som inte ingav det förtroende för socialdemokratin som såväl behövdes. Där fanns också.- tyvärr- en helt orimligt "bordläggning" av en politisk förnyelse i dialog med medlemmarna. Detta är jag fortfarande djupt ledsen över, å partiets framtids vägnar.
Terrordådet på Utöya blir den händelse som får känneteckna år 2011. Tragiskt. Men också en serie mänskliga prestationer utöver det vanliga, dels av Jens Stoltenberg som i hela dådets efterspel var lysande men också i de reaktioner som följde från unga norska socialdemokrater i hyllande av yttrandefrihet och demokrati just i den svåraste av stunder. "Vi ska tillbaka till Utöya!
Under dessa dagar speglar medierna i en radda årskrönikor vad som har hänt i stort och smått. Dessa rekommenderas!
2011 avslutas med ett par debattinlägg som jag gärna ser lever vidare in i 2012 och därtill fördjupas. Sverige som ett land med allt mer växande klyftor och orättvisor. Socialdemokratins hjärtefråga och viktigaste uppdrag. I veckan har till och med finansminister Borg talat om detta i ord som "bekymrad". I dagens nyårsinlägg av Fredrik Reinfeldt på Brännpunkt är just växande klyftor inte framlyft men nämns ändå. Min förhoppning är att Håkan Juholts och Tommy Waidelichs debattinlägg ska vara ett startskott på en nyfödd socialdemokrati som blir tydligare med vad man vill inför framtiden. Inte minst när det gäller en politik mot de växande klyftorna.
Jag önskar er alla ett riktigt, hjärtligt gott nytt år. Det gäller politiska vänner, politiska motståndare, linedancekompisar, arbetskamrater, fackliga vänner, bloggare från alla läger, twitterföljare, facebookvänner och alla andra som jag har glädjen av att ha i mitt liv på ett eller annat sätt. I morgon postar jag 2012 års första inlägg.
Gott Nytt År!
Mer att läsa: SvD med faktakoll om Sverige/USA;
Fler som bloggar: Katarina Nyberg Finn, Mary Jensen, Thomas Böhlmark, Kent Persson, Peter Högberg, Norrköpingsbloggen, Alliansfritt, Fredrik Antonsson, Johan Westerholm, Göran Johansson,
Ann-Sofie Wågström, Olas tankar,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, 2011, årskrönika, socialdemokraterna, peter andersson med rätt att tycka,
