måndag 22 februari 2010

Rödgrönt hälsoval mot borgerligt vårdval med stora brister

Idag ger de rödgröna i landstinget svar på tal. Hälsovalet innebär fortsatt valfrihet, ersättningen ska ta hänsyn till individen och man ger också besked till alla som gått på de borgerligas bluff om förbud och hinder:

Vi vill välkomna alla goda krafter som vill ge Stockholmarna vård av hög kvalitet samt tid och verktyg för förebyggande insatser. Därför vill vi att alla vårdgivare som uppfyller högt ställda krav ska få auktorisation att bedriva vård.
De skriver också om skillnaderna mellan vårdval och det rödgröna hälsovalet:
den största skillnaden mellan Hälsoval och Vårdval är att vårt ersättningssystem tar hänsyn till varje individs hälsoläge och socioekonom
I går hade också DN-ledaren  temat "valfrihet" i vården". Inte patientens valfrihet utan vårdgivarens rätt att etablera sig. Och, om man så vill, ha dragningsrätt på våra gemensamma skattepengar. Man kan förhålla sig lite olika till detta. Antingen göra som DN verkar önska: låta det bli som det blir och kosta det det kostar. Eller göra som flertalet sjukvårdspolitiker i Sverige: ha ambitioner att se till hälso- och sjukvårdens utgångspunkter om en jämlik vård. I landsting styrda av bl.a. moderater som Halland, har en följd av det kloka resonemanget blivit att landstingen genom sina politiker har getts ett uppdrag att fatta beslut om etableringar.

Jag kan ibland i debatten sakna förmågan hos en del att ha flera saker i huvudet samtidigt. Visst är det viktigt att utveckla patientens valfrihet. Samtidigt är det oftast de som mest engagerad debatterar detta fullständigt tysta när det handlar om de jämlikhetsbrister som finns på hälsoområdet. Tron, som det nog handlar om, att marknadens rörlighet - den "osynliga, vänliga handen" -  också på vårdområdet per automatik kommer att ge alla största möjliga lycka om den tillåts verka utan att den politiska makten griper in, är lite patetiskt men samtidigt mycket olycklig. Det är en ganska stor grupp människors vars livssituation aldrig berörs av deras resonemang.

Man borde klarar det dubbla uppdraget, att både förbättra vården utifrån patientens rättigheter och säkerhet, men också med ambitioner att hälso- och sjukvården ska göra sitt, tillsammans med andra, för att minska de klyftor i hälsa som är så tydliga. Då behöver vårdens resurser också fördelas med hänsyn till sjuklighet och med utgångspunkten att vården ska jobba mycket mer förebyggande. Egentligen är det rätt dåligt att inte klara av att se både perspektiven.

...och som avslutning. Vårdköerna i Stockholms läns landsting har inte försvunnit...


Läs mer:
- Marika Lindgren Åsbrink som också skriver på SvT debatt.
- Fler bloggar: Lars Björndahl, Mattias Lundbäck, Ronny Olander, Nymnchens noteringar, Johan Sjölander, Kent Perssons söndagskrönika, 

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  
 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,