Första maj en S-kick för valseger!

r
Blev första maj-firandet en socialdemokratisk offensiv som ökar valsegerchanserna i nästa års val? Jag tycker det. Efter att ha upplevt firandet i Sundbyberg och på det överfulla Norra bantorget känns det som socialdemokratin har goda chanser. Det bekräftas också av en ny mätning från Novus opinion. Mona Sahlin hade fullt hus i Malmö och Wanja Lundby-Wedin mötte rekorduppslutning ´på två platser.

Det räcker förstås inte. Som Svd:s Lena Hennel noterar så klarar inte S att återta regeringsmakten enbart genom kärnväljarna. Man måste nå ut till bredare grupper än så. Helt rätt. Men möjligen är det inte just på första maj som läget är som störst att locka till sig de breda väljargrupper som rör sig över blockgränserna. Även om offensiven på Första maj både ger gott mod åt de valarbetares om ska övertyga väljare och samtidigt sänder några viktiga signaler hem i stugorna hos människor.

Det finns i stället stora chanser att de söker sig till (S) när jobbkrisen blir synlig på allvar och när kvaliteten i välfärden drabbas därför att Reinfeldts regering gör fel saker. Jag är fortfarande helt övertygad om att väljarna inte accepterar klyftor i Sverige. En liten liten ansträngning från "gammelmedia" att faktiskt granska och rapportera om regeringens politik kan få förödande effekter för den borgerliga alliansen.

Man får olika bilder av första maj i medierna. DN:s förstasida har rubriken "Offensiv Sahlin fyllde majtal med vallöften". Den som i stället läser SvD får bilden att "Pressad Sahlin satte sig i kärnväljarnas knä". Mats Engström, Aftonbladet, berättar att han "försökte verkligen hitta plakat med det där upproret mot Wanja Lundby-Wedin som så många skriver om. Lena Mellin på samma tidning ser att något har hänt - "politiken vässas".

De största ansträngningarna att skita ner första maj och S görs tragiskt nog av SvT. Gårdagens första maj-rapportering börjar inte med själva manifestationer utan med personer som valt att inte delta.

Jag hann bli rejält förbannad när Aftonbladets rubriker antydde att Göran Persson var kritisk mot sin efterträdare. Men i själva intervjun är han tack och lov tydlig med att han inte tänker recensera efterträdaren. Det är nog bra för såväl partiet som för Göran Persson själv.
Att Karins inlägg om medias ibland helt galna vinklingar får höga "populärpoäng" på socialdemokraternas bloggportal är utmärkt. Karin lyfter också fram att Mona Sahlin visst hade fokus på jobben. Hon har rätt: jobben kommer först oavsett om annat sägs i medierna.

Jag ser från balkongen att den politiska agitationen går vidare också dagen efter första maj. På Sjödalstorget står socialdemokrater från samhällsbyggnadsnämnden. I andra torghörnet finns moderaterna. Valkampen har börjar på allvar.

Läs mer av andra bloggare:
Karin Berg, Sara Karlsson, Anna Wikström, Sjölander, Rasmus Lenefors, Jonas Morian, Kulturbloggen, Milischia Rezai, Danielsssons lakejer, Roger Jönsson, Solidariskt Sverige, Kent Persson är positiv ur andra perspektiv. Per Ankarsjö fattar inte hur man orkar lyssna på tal

Läs mer i gammelmedia: - Novus opinions undersökning. - DN sammanfattar pressreaktioner. - SvD om S-pressens reaktioner.SvD, signerat, - Aftonbladets ledare. - Aftonbladet om Monas tal.DN:s ledarkommentarer,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, mona sahlin, första maj, 1 maj, Wanja Lundby-Wedin, val 2010,

Första maj - ett styrkebesked av arbetarrörelsen

Först: Den som hävdar att första maj firandet i Stockholm visade upp en bred folklig vrede har inte varit där. Den som hävdar att det var få deltagare vet heller inte var vederbörande talar om. Första maj blev ett rejält styrkebesked från arbetarrörelsen. Jag var där! Enskilt plakat i Sumpan som protest såg jag: det var tydligen en aktiv folkpartist.

"Kör hårt”, uppmanade jag Wanja med en varm kram när vi någon timme före talet stötte ihop på Folkets Hus i Sumpan. Hon gjorde det. Med värme och känsla, kombinerad med kraftfullhet och revanschlust. Talet, som hölls framför en ”Jobben först”-banderoll, var väl som ett första maj-tal förväntas vara. Internationell utblick om hur viktig Första maj är som manifestation för det som i Sverige är så självklart: rätten till demokrati och fred.

Andra avsnitt var europapolitik, kritik mot de borgare som styr och en hel del om vad arbetarrörelsen vill. Ja, just arbetarrörelsen. Just första maj blir talet om att riva bryggan mellan socialdemokratin och fackföreningsrörelsen så uppenbart dumt och behovet så synliggjort. Det handlar kanske något om historisk nostalgi, att facket bildade partiet och tvärt om. Men grunden handlar om den gemensamma värdegrunden och de gemensamma målen. Historien berättar om ett gott resultat av det. Inte konstigt att en del ser ett ”opolitiskt LO” som en väg att stärka sin egen position.

22 skillnader mellan borgare och socialdemkrater var en viktig del i talet.
En kort kommentar i inledningen om AMF-kritiken där Wanja menade att det är bättre att rätta till begångna fel än stiga åt sidan. Samtidigt påminde hon om de som andra avsikter med kritiken. Facket ska ut från inflytande.

Den som tror att Svenskt näringsliv eller börsbolag slår vakt om löntagarnas intressen bättre än LO och Wanja Lundby-Wedin har ett rejält jobb framför sig att övertyga mig. Det har spekulerats i ett krisens första maj, Wanja och Monas svårast tal. Belackarna fick gruvligt fel. Stämningen, kamratskapen och talen fulla av värderingar och styrka ger gott mod åt kommande valrörelser.

Läs mer: DN1, DN om Monas tal. Svd om Monas tal.

Läs också Ewa Jansson, Magnus Ljungkvist, Robert Noord, Kristian Krassman, Jytte Guteland,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, första maj, 1 maj, socialdemokraterna, mona sahlin, wanja lundby wedin

Ett Första maj-tal med samhällskritk och framtidsdrömmar

För trettio år sen vaknade jag den första maj med en särskilt kännbar nervositet. Jag hade ägnat timmar till finputsningar. Orden var vägda på guldvåg, i alla fall med mina dåvarande referensramar. Sverige var i djup kris. Massarbetslöshet och utslagning av människor och viktiga industrisektorer kännetecknade Sverige. Resultat av en internationell svacka, ja. Men också en föjd av den första borgerliga regeringen som inte höll ordning på statsfinanserna, som sänkte skatter man inte hade råd med och som bara satte in passiva och otillräckliga åtgärder mot krisen. Då också. Statsministern hette Ola Ullsten. (!)

Jag skummar igenom mitt allra första Första maj-tal. Till min stora förvåning säger jag knappt ett ord om regeringen. Jag minns varför. Det var en svag och skadeskjuten minoritetsregering med bara folkpartister som styrde Sverige. Det var ingen motståndare. Därför är det SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, som står i skottlinjen. Mycket beroende på att man själv fungerade som ett politiskt parti i opinionsbildandet.

En del i talet är för dagens (flesta) SSU:are ganska omöjligt att säga. Mycket handlar om kritik av det ekonomiska systemet som utesluter löntagarna från inflytande. Men också kritik mot att samhället tillåter företag att härja fritt. I stället, menade jag tydligen:

..måste vi få en demokratisk planering av ekonomin. Ett exempel är att samhället måste få avgöra industriernas placering och ställa krav på företag som får samhällsstöd.

Yes! Offensiv och radikal redan som 16-åring. Men också framåtblickande: När arbetslösheten slår till och strukturomvandlingar för att jobb försvinner måste vi göra annat:

...måste vi ha en alternativ produktion..I framtiden kan vi ligga före i tillverkning av kollektivtrafiksystem, medicinsk teknik, miljövårdsteknik, alternativa energisystem, läromedel (!) osv.

Därför måste vi våga planera, styra och satsa långsiktigt. Det kräver hushållning och stopp för kortsiktiga vinstintressen

Första maj 2009 är samma läge men annan stämning. I massarbetslöshetens och krisens Sverige lämnas den borgerliga regeringen fredad från kritik och granskning. Bonusar står i stället i fokus. Den tidning som självklart lästes av mig som ung och radikal går nästan främst i drevet mot arbetarrörelsen. Idag med ett eget "första maj-tal" med krav på ett så kallat partipolitiskt obundet LO". Traditionellt starka fackliga organisationer som tydligen helst ser Fredrik Reinfeldt som fortsatt statsminister: för dem verkar första maj inte vara tid för demonstration mot samhällsbrister och mot de som har makten utan i stället gnäll på arbetarrörelsens företrädare. Jo, hej och hå.

Jag hoppas att de hundratals första maj-talare och tiotusentals demonstranter som möts idag både ger stark samhällskritik och siktar mot framtiden. Redan första majmärket berättar om huvudbudskapet: Jobben först. Men mer än så krävs för att visa att socialdemokratin faktiskt har ett vägval för Sverige och för Europa som skiljer sig kraftigt från de moderater som har makten i Sverige. Sverige och Europa kan inte bara bättre. Sverige och Europa behöver rättvisa om allas rätt till framgång i livet ska bli verklighet, om orättvisorna ska kunna brytas.
Dröm högt och framåt! Säg ifrån om de växande klyftorna! Precis som jag själv gjorde en maj-dag för nu ganska länge sen. Nu drar jag till Sumpan för att lyssna till Wanja. Sen till Norra bantorget för att lyssna till...Wanja. Det är arbetarrörelsens dag i dag.

Läs också: Jan-Emanuel som talar på Norrtäljeanstalten.
Om du inte kan gå ut: Demonstrera på nätet med kommunal.
Andra bloggare: Peter Weiderud, Nisha Besara, Alliansfritt Sverige, Bengt Silfverstrand, Andreas Sjölander, Veronica Palm,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, första maj, mona sahlin, socialdemokraterna, 1 maj