Efter snart "en graviditet" med borgerlig regering verkar inte mycket ha fötts som ska stimulera nyföretagandet. "Ytterligare" kanske ska tilläggas med tanke på den expansion som faktiskt pågått ett tag. På Brännpunkt skriver i dag slaktaren Namir Zetali om behovet av förändringar. Med stort intresse läser jag inlägget men reagerar naturligtvis på innehållet.
Jag reagerar över att Svenska dagbladets debattsida använder samma bild på skribenten som finns i en broschyr från Svenskt näringsliv, utgiven i mars i år. Lyckade bilder ska naturligtvis användas men det retar i alla fall mig, den där kombinationen av SvD och näringslivets informations- och lobbygrupper. Det blir lätt så att trovärdigheten i budskapet minskar.
Naturligtvis är det främst på kommentaren om arbetsrätten och LAS som slaktaren Zetali tycker sig se som en "kvarleva från en tid med centralstyrning" där han också tycker sig se "spår av kommunistiskt tänkande..". Det som slår mig är nuvarande statsminister Reinfeldts tydliga besked när han blev vald till moderatledare, 2003. Arbetsrätten inget problem, var hans budskap, något jag i sak kan dela. Det vore naturligtvis befängt att ens antyda att Reinfeldt skulle känna sympati för kommunism och där har han och jag samma grundsyn. Men här ligger ett stort problem i det som i alla fall kan uttolkas vara kampanjinsatser från Svenskt näringsliv. Ja, Namir Zetalis budskap som idag finns på Brännpunkt kan också återfinnas i näringslivsbroschyren. Jag erkänner att jag blir lite störd över att det bara är floskler i inlägget. Det vore vällovligt om man i stället lyfte fram de som faktiskt drabbats av vansinnigheter i regelverk. All heder åt Namir Zetalis företagarinsatser men onekligen skär det sig i budskapet om den som träder fram för att slåss mot byråkrati faktiskt lyckats ganska bra under detta "ok".
För egen del funderar jag mer på vilket resultat det blir av Anna König Jerlemyrs fråga till finansministern där hon men stort engagemang driver på för att underlätta nyföretagandet. Känner naturligtvis stor sympati för att hon där tar exempel med före detta politiker som vill jobba som konsulter. I dag riskerar regelverkets krav på fler kunder redan innan man har kommit igång att få oss potentiella småföretagare att avstå från det. Bra initiativ, Anna. Jag ser verkligen fram emot finansministerns svar på frågan.
Intressant: Andra bloggar om: politik, företagande, regeringen,
2 kommentarer:
Uppmärktsamt av Peter Andersson att känna igen slaktarens bild från en folder från Svenskt Näringsliv, men det hindrar inte att Namir Zetali har rätt i sak.
Idag jämställs pizzabagaren på hörnet och Volvo, vilket är helt absurt.
En företagare med någon eller några anställda är mer att jämföra med en privatperson som anlitar en snickare än med stora börsföretag.
Och påståendet "Vilken arbetsstyrka ett företag ska ha måste helt och hållet vara en fråga för företagets ledning" är egentligen en självklarhet.
Publicerar denna eftersom den ändå är saklig, trots anonymiteten.
Jag instämmer delvis. Och kan också se av socialdemokratin alltför mycket har utgått från storföretagen. Däremot tycker jag att man ska vara observant på att det finns "intressen" (läs Svenskt näringsliv) som i debatten vill göra tvärtom: Dvs utgå från småföretag i argumentationen och sen förslag om att samma lättnader och system ska gälla också de stora.
Egentligen är det omvända världen: om några så borde småföretagen vara de vi främst ser till.
Den sista raden kan jag bara delvis instämma i...ex orden "helt och hållet". Det finns ju begränsningar i den rätten som jag menar måste finnas kvar som en trygghet..dvs att det ska vara saklig grund för uppsägning, inte godtycklighet. Frågan är ju en av de äldsta stridsfrågorna, först löst 1906 i den sk decemberkompromissen (om agivarens rätt att leda och fördela arbetet..och att fritt anta och avskeda, som det hette. Blev senare §32.Men den ordningen vill som sagt inte en moderaterna ha tillbaks :)
Skicka en kommentar