Gigantiskt moderatsvek om skatteutjämningen

Som sosse ställer jag upp på solidariteten mellan landets olika delar. Visst kan en hel del göras för att bättre ta hänsyn till exempelvis Stockholmsregionens kostnadsläge. Men det är inte vänstersidan i politiken som nu har ansvaret. Det är moderaterna och alliansen. Och just i den frågan är moderaterna på väg att begå ett av sina största valsvek.

Skatteutjämningssystemet löper amok när det gäller vår region
Chris Heister i landstinget den 3 mars 2003

Moderaterna i Stockholm, och inte minst Chris Heister, har under fyra år satt bilden av att moderat seger i riksdagsval och landstingsval ska ge många miljarder till Stockholmsregionen. Visst: det har varit knäpptyst länge om att allianspartierna under många år riksdagen, bland annat under ledning av Fredrik Reinfeldt som gruppledare i finansutskottet, har skrivit ihop sig i kompromisser i frågan och där betonat vikten av att systemet finns kvar. De mediala skriken mot socialdemokratin har länge varit tomma ord.

Så sent som inför budget 2007 fick regionen en positiv utdelning genom förändringar i systemet. Men de kanske 300 miljoner som landstinget gick plus den gången var inte ens en tiondel av det Chris Heister lovat under många år. Med det förslag som nu presenterats, bla redovisat i DN och Svd, förlorar landstinget åter, den här gången ca 80 miljoner.

Nu är det dock "skarpt läge" för Chris Heister. Hon har fått den regering som skulle ge miljarder till Stockholm. Hon har makten i den landstingsledning som skulle fördela detta till vård och kollektivtrafik. Hon har ingen annan än sig själv att skylla på längre. Egentligen är löftena så omfattande och sveket så stort att det borde rendera sparken på stört. Jag tror dock inte att det händer. Frågan är tekniskt komplicerad, det finns ett stort stöd för att vi tar gemensamt ansvar för vård och omsorg i hela landet. Men sveket kvarstår trots detta. Hur kommer Chris Heister nu att agera? Det går inte längre att skylla på socialdemokraterna.

Intressant? Andra bloggar om: politik, regeringen, skatteutjämning, moderaterna, valsvek, chris heister, stockholm, landstinget

DN - en publikation med usel analysförmåga

Nej, tidningen DN kommer inte längre i min brevlåda. Den som tar del av exempelvis dagens pateiska och ihåliga ledarsvammel förstår varför. Halva väljarkåren anger (s) som bästa parti. DN kör på i sina inkörda sossefientliga hjulspår i något som har flygbladets karaktär och knappast kan beskrivas som politisk analys. Ledaren försöker ställa Sahlin, Sverige mot Jämtin, Stockholm. Vad tidningen inte fattat är att det pågår ett samtal inom socialdemokratin om politiken. Men i nyhetsjagandet boningar formuleras inte politik av medlemmar i dialog med väljare. I Dn:s världsbild skrivs den av partiledare.

En riktigt modern tidning skulle nog engagera sig i det största partiets diskussioner, ta del av rådslage, spegla debatten och anföra åsikter utifrån. DN:s ledarredaktion har valt bort det nyhetsflödet utan kör sitt egna, lite världsfrånvända race. I stället borde möjligen kraften läggas på försök att förklara den egna alliansregeringens förfall.

Intressant?: Andra bloggar om: politik, DN, regeringen, socialdemokraterna

Reinfeldt, Borg och en havererad politisk strategi

Det går inte att vinna val i Sverige med borgerlig politik. Ska man klara det måste politiken vridas i socialdemokratisk riktning. Det har varit en sanning för statsminister Reinfeldt ända sedan mitten av nittiontalet. Hans böcker "Nostalgitrippen" och "Det sovande folket" var ett försök till uppgörelse med de moderater som var nära nog religiöst övertygade om den Bildtska politiken. Reinfeldts teori blev inte bara bok. 15 år senare skulle han själv omsätta sina teorier i de så kallade nya moderaterna. Retoriken flyttades i det närmaste till vänster om S. Utanförskap och jobb ersatte marknadsekonomi och sänkta skatter i retoriken.

Visst hade Olof Palme rätt. Den gamla högern var ärligare. De ville föra en politik för de rika och de stod för det. Den nya högern under Reinfeldt skjuter arbetslösa och sjuka framför sig i den annars tomma retoriken. Det har de så ofta kloka väljarna genomskådat.

Det är därför opinionssiffrorna rasar för Alliansen, något som speglas både här och här. Även om man är helsvensk, medelklass, villaägare och var trött på Göran Persson så köper man helt enkelt inte ökade klyftor i Sverige. Just det som Reinfeldt själv så förnuftigt insåg. Den eftertänksamme ställer sig då frågan om varför han för den orättfärdiga politik han gör. Ja, det är nog ett annat ben i strategin som får ta över, där Reinfeldt, Anders Borg och en och annan konsult har tänkt till. Tanken att genomföra "reformer" av klassiskt moderat snitt så fort som möjligt i mandatperioden. Teorin är att (S) då får svårare att riva upp "reformerna". Sannolikt finns där också en tro på att kommande sänkta skatter ska göra att medelklassen vänder åter till allianshängnet. Teori är teori. Praktik är praktik. Och socialdemokraterna har nu stöd i nästan halva väljarkåren. Jag förvånas inte om Reinfeldt darrar.

Intressant? Andra bloggar om: politik, regeringen, alliansen, opinionen, fredrik reinfeldt

Reinfeldt: maktens moderata arrogans

Kvällens Uppdrag granskning närmar sig på ett skrämmande sätt den arrogans med vilken en del politiker sköter sina uppdrag. De gör det med en syn på sig själva som VD:ar eller allmäna kommun-Gudar. I Täby har det varit klanen Reinfeldt som har styrt. Nu har paret arbetat sig upp till nationell o landstingsnivå. Men de har tydligt visat färgen hemma i kommunen. Fredriks kampanjledare som fick driva friskolor i kommunen. Ett beslut undertecknat och klubbat av Filippa. Tibblegymnasiets privatisering. Fredriks pappa tillhörde de beslutande i fullmäktige.

Här i moderaternas högborg skiter man i lagen. Att värdet av Tibble kanske är 40-50 miljoner är ointressant. Man nöjer sig med att sälja för 9 mkr. (marknadsvärdet beräknat av Kunskapsskolans VD som jobbade åt Carl Bildt..som förberedde dåvarande "alliansregerings förslag om friskolor...!! )
Man skiter också i lagen när man ger tillstånd till friskolor som inte är godkända av Skolverket. Det spelar ingen roll i Täby där moderaterna styr med en slags övernaturligt gudsmakt.

I Täby handlar skolpolitik under moderat ledning inte om undervisning. Det handlar om ägande. Att rektor kan kalla sig VD är det viktiga. Trots att de flesta säger nej till friskola...
76% nej. (elever) 84% nej. (lärare) Till detta kommer det jag själv har mött och så sent som i går skrev någon om. Tystnaden, vägran att svara på frågor, de usla eller obefintliga beslutsunderlagen, frånvaron av analyser av hur besluten slår. Där kommer styrning av annars neutrala tjänstemän och möjligen en skrämmande tysnad när kritik inte tillåts.

Sverige 2007.

Intressant?Andra bloggar om: politik, klanen reinfeldt, fredrik reinfeldt, filippa reinfeldt, tibble, friskolor, privatiseringar

Go´natt Kd

Kristdemokraterna lovade väljarna sänkt bensinskatt. Det blir höjd.
Kristdemokraterna lovade väljarna en låg kommunal avgift om högst 2.800 kronor mot avskaffad fastighetsskatt. Det blir, enligt rapporter i SvD, 6.000!

Redan innan dessa katastrofer har partiet rört sig strax över fyraprocentspärren i mätningarna. En stor majoritet av alliansens väljare har också uttalat att Kd är det minst önskade partiet. Det Kd minst av allt behöver är ytterligare bördor...ytterligare svekdebatt. Det kommer!

Intressant?
Andra bloggar om: politik, kristdemokraterna, valsvek, bensinskatt, fastighetsskatt, alliansen, regeringen

Snälla, förklara borgerlig demokratisyn för mig!

Efter ännu en upplevelse står väl hoppet till bloggarnas värld. Kan någon förklara borgerlig syn på demokrati? Nej, det är inte tillfälligheter. Det är inte enskilda företrädare. Nej, det beror faktiskt inte bara på mig heller. Föraktet för politiska samtal, vägran att svara på frågor, den totala nonchalansen mot alla förslag från oppositionen är något jag möter överallt.

Sjukvårdsstyrelse söder har hand om sjukvårdsfrågor för en halv miljon invånare! Huddinge, Haninge, Södertälje, Salem, Nykvarn, Botkyrka, Nynäshamn, Nacka, Tyresö och Värmdö.
Jag hade ställt skrivelser och skulle få svar vid dagens sammanträde:

- Vad ligger det för sanning i mediers uppgifter om att delar av sjukvården i Södertälje ska säljas ut?
- Hur påverkas södra länets vårdcentraler av systemet med vårdval?
- Stämmer det att besparingar genomförs i psykosteamen för Huddinge, Botkyrka och Gröndal?

Där fanns korta svar från förvaltningen. Från de som ny styr kom bara tystnad. Ingen vet något, ingen tar ansvar för något. Debatt undanbeds!

Inte heller spontana frågor vid föredragningar är något som de med makten känner ansvar för. Vi undrade om det nya ersättningssystemet för vårdcentralerna innebär att BotAkuten i Fittja kommer att försvinna. (tystnad) Vi frågade hur det blir med familjecentralerna eftersom det inte är ett utpekat uppdrag. (tystnad)

Dagens största politiska skämt var ändå REGELBOKEN. Om du minns så är auktorisationen något man begär genom att fylla i typ fem kryss. Det som sedan ska styra är regelboken där politiken talar om vad man beställer av den som får auktoriation. Detta viktiga, styrande dokument har inte skickats ut till de som ska fatta beslut. Socialdemokratiska gruppen fick "låna" (!) två exemplar en kvart före mötet.

Ibland funderar man varför man håller på med detta. Men det är långt ifrån det förakt som väljarna skulle känna om de såg hur det i verkligheten går till i maktens korridorer.

Intressant? Andra bloggar om: politik, landstinget, sjukvård, alliansen,

Underskatta inte väljarna!

KG Bergströms andra Rakt på ikväll. Mona Sahlin fick frågor om partiets politik framöver och en del frågor om hennes trovärdighet som ledare. Nyhet var en reform om att en förälder ska kunna ta ut kvarstående dagar med föräldrapenning när barnet blivit ungdom i högstadieålder. Inga deltaljer om nyheter i politiken men riktningen är tydlig och bryter starkt i kontrast till nu sittande styre. Rättvis fördelning, förnyad jobbpolitik och ökad trygghet ska vägleda.

I den efterföljande panelen uppträdde bland annat Dagens Nyheters Peter Wolodarski. Där fälldes nog en av sändningens mest anmärkningsvärda kommentarer. En skribent, på låt vara en stor tidning, dömde ut halva svenska väljarkåren som nu ger sitt stöd till S. Angreppet skulle vara på socialdemokratin. "Ingen politik". "Inga besked". "Inga svar från Sahlin", påstod redaktören. Sanningen är väl att väljarna ändå vet det mesta. De känner färdriktningen. De vet ungefär vart färden går. De vet att politiken finslipas. De vet att beslut som nu fattas kan påverka vad socialdemokratin kan göra. Men att så helt döma partiet är direkt ett slag i magen på den halva väljarkår som ser det en politisk redaktör borde se. Framför allt ser de att det är skillnader i politiken mellan höger och vänster.

Intresssant? Andra bloggar om: politik, mona sahlin, socialdemokraterna, k g bergström

Vårdval Stockholm i praktiken

Ska iväg på Sjukvårdsstyrelse efter lunch. Handlingarna innehåller bland annat listor över de som har ansökt om auktorisation för att få bedriva vårdcentral/husläkarmottagning. En sak är klar: när alliansen och Filippa Reinfeldt har försökt få bilden att bli positiv har man inte pratat om södra länet. I medierna har de påstått att det nästan är kö att få driva vård i socialt tunga områden. En sak är klar: det gäller inte söder om Slussen.

I Huddinge finns en ny aktör som vill öppna vårdcentral. Just det. I vår ganska välmående stadsdel Segeltorp. Annars har bara landstingets egen verksamhet anmält intresse. (med undantag från Carema i Skogås som driver privat sen länge). Annars hoppas jag får svar från borgarna hur de ska göra i Nynäshamn. Både Falck Ambulands och Nynäs vård Ab vill ha vårdcentral där. Men Fittja, Alby, Hallunda, Flemingsberg och Vårby...näe...det är inget för några nyetableringar.

Intressant? Andra bloggar om: politik, alliansen, sjukvård, vårdval stockholm, filippa reinfeldt

En stor politisk bluff även om det upprepas...

De fyra allianspartierna har det onekligen bökigt. De verkar i alla fall ha tagit intryck av kritiken om osynlighet. Så här på dagen för riksdagens högtidliga öppnande skriver de gemensamt på DN debatt. Retoriken är benhårt fast i det man bestämt sig för. Nej, inte slag mot arbeteslösa. Vi stimulerar jobben. Nej, det är inte en politik mot sjuka utan mot utanförskap. Helt riktig upprepning enligt kommunikationens skolbok. Men här blir kontrasterna mellan ord och verklighet alltför stor för att ens ett uns av trovärdighet ska finnas kvar.

Ett viktigt slag om framtiden står om historieskrivningen. Var det alliansens jobbpolitik som lyckades? Var de verkligen då som jobben började komma? Själv hittade jag några svar på Stockholms handelskammares hemsida: Stockholmsbarometern som också ger perspektiv för hela Sverige. Rubrikerna för barometern talar sitt tydliga språk:

Kraftig förstärkning av konjunkturläget i Stockholm – och nu börjar jobben komma
(17 aug 2005)

Konjunkturen stark i Stockholm – men flaskhalsar begränsar tillväxten
(16 maj 2006)

Möjlig rekordkonjunktur för Stockholmsregionen
(7 nov 2006)

Nej, det är inte den så kallade jobbpolitiken som fått fart på Sverige. Det är en stor politisk bluff även om den upprepas. Och analysen av det första året med Reinfeldt blir verkligen talande i rapporten som S presenterade i går. Vem har anledning att fira.....

Intressant? Andra bloggar om: politik, alliansen, regeringen, jobbpolitik, orättvisor

Dags för Reinfeldt att packa väskan...ut med eländet

Retoriken handlar som vanligt om "utanförskapet". Lösningarna är fortsatta slag mot sjuka och arbetslösa. Jag börjar få nog. Mer än nog. Inte minst av att det så förföriska budskapet som talar omtanke följs av faktiska förändringar i människor liv som är så förödanden. Du har inte fått väljarnas mandat för den här politiken, Reinfeldt.

Intressant? Andra bloggar om: politik, orättvisor, fredrik reinfeldt, regeringen, alliansen, nyval, sjukersättning, arbetslöshet, jobbpolitik

Sjukvård till döds - var sätter vi gränsen - del 2

Efter att ha hört Studio ett i går skrev jag ett inlägg om vårdens beslut att inte bekosta en behandling. Idag berättar SvD och DN om Kalle Dejemyrs situation. Eva har också skrivit ett inlägg om detta som ska läsas. Hon ställer bland annat Kalles uteblivna vård mot skattesänkningar som nu utlovas. Den som reagerar med att detta är kommuner som sänker skatter och vården som är landstingets ansvar bör väl veta att alliansen i landstinget också planerar för detta. Så kan dilemmat mycket väl formuleras.

Det som upprör i artiklarna är också den syn på sjuka som läkemedelesföretagen uppvisas. Gratis medicis som försökskanin. Men när utvecklingskostnader och helt säker också en vinst ska hämtas in ska landstinget ta fram kassakistan. Man blir förbannad. Samtidigt är läkemedelsutvecklingen inte bara livsavgörande för många utan också centrala för bättre vård, för medicinering som tar över operationsingrepp med krav på sjukhusvård osv.

Behovet om samtal var temat i mitt första inlägg. Där talade jag om de svåra prioriteringarna. Och bara i dagens SvD finns illustration av detta. Först artikeln om Kalle men också om socialstyrelsens arbete med riktlinjer för hjärtsjukvården där fler patienter än i dag måste få vård. Och som av en händelse kommer Socialstyrelsen med rapport om stora brister i den vård som ges till opiatmissbrukare. "Läkemedelsassisterad underhållsbehandling" räddar liv, slår man fast. Samtidigt berättar man att det finns oacceptabla brister när det gäller landstingens lagstadgade skyldigheter att planera sin hälso- och sjukvård utifrån rådande behov.Behovslistan kan göras mycket längre än så. Idag är det ofta som missbrukare bara ses som sådana också i vården. Ofta brister det i vården av deras "vanliga" sjukdomar därför att man bara ser en missbrukare framför sig.

För visst måste det handla om deras liv också? Det måste väl vara människovärdet som styr?
Eller finns det en gräns för vår vilja och förmåga att rädda liv? Svårt, stort och något som intet är enkelt. Och med en hastig blick över vårt eget lands "välfärdsmur" inser man ganska snabbt att dilemmat verkar oöverstigligt om vi inte bara tänker "Sverige" och svenska liv utan faktiskt ser människovärdet som lika värdefullt...var på jorden man än bor.

Intresssant? Andra bloggar om: politik, moral, etik, livet, döden, sjukvården, prioriteringar, karolinska, samhälle

Sjukvård till döds - var sätter vi gränsen?

Hur mycket får ett liv kosta?
När är det rätt av vården att sluta behandla?
Om svindyra mediciner räddar liv- vem ska få?
Vem bestämmer om gränsen för livet: politiken? professionen?

Studio ett hade ett inslag om detta idag. Bakgrunden är ett beslut av sjukhusledningen vid Karolinska som sagt nej till en behandling till priset 10 miljoner för en ung pojke. Visst, en "nyhet". Kanske skrämmer oss. Men inte minst en otroligt svår fråga om moral, etik, om liv och död.

För vårdens anställda tillhör både livets början och livets slut något man möter varje dag.
Det första är verkligen inte något problem. Men hur är vårt förhållande till döden inom ett sjukhus väggar som förutsätts/borde/ska rädda liv? från död? Onekligen fattas det varje dag beslut om en behandlingsinsats ska fortsätta eller avbrytas. Förhoppningsvis med utgångspunkt från den ordning om prioriteringar som riksdagen har fastlagt och skrivit in i lag. Så var det där igen. Vem prioriterar? Vem bestämmer? Vem sätter livets gränser?

Nya landvinningar inom forskningen som ger nya mediciner och behandlingsmetoder ökar kraven på en folklig debatt om dessa frågor. Det är kanske enklare att svära sig fri. Hänvisa till de politiker som ska fatta beslut. Visa engagemang när enskilda människor ställs inför samma situation som pojken på KS. Reagera och bli upprörd när svarta rubriker i medierna blir en påminnelse om...kanske..vår egen förestående bortgång. Förbannat djupt, svårt och så grundläggande för människan.

Det har inom landstingen och på nationell nivå gjorts väldigt mycket för att skapa debatt om detta. Prioriteringsutredningar har tillsatts och särskilda institutioner byggts upp, inte minst i Östergötland. Men någonstans har jag en känsla av att betydligt fler måste ge sin syn i debatten. Det läggs så mycket tid och kraft på debatter om världspolitik och... skitfrågor.
Och möjligen är inte liv och död några höjdare i en politisk valrörelse. Vem f-n röstar på döden? Men ett Sverige med många varsamma och djupa diskussioner om vårdens svåra val tror jag är nödvändigt om vi ska kunna möta framtidens utmaningar inom vården. Nej, jag vet. Frågan är inte enkel.

Intressant? Andra bloggar om: politik, moral, etik, livet, döden, sjukvården, prioriteringar, karolinska, samhälle

Botten nådd för M i opinionen?

Min vana trogen kan jag inte låta bli att kommentera dagens SKOP-mätning presenterad i DN. Jag ser den samtidigt som jag i nyheterna hör statsministerns presentation av den nye ministerns försyndelser. Moderaterna får sitt sämsta resultat sen valet. Frågan är väl om botten är nådd? En tankeställare kanske är att "om vi gör som vi gjort så går det som det gått". Eller...en fortsättning av en politik med slag mot utsatta grupper och gåvor till mer välsituerade får aldrig svenska folkets stöd.

Det är uppgång som noteras för de två allianspartier som haft stämma/landsmöte och därmed synts i medierna. Om det nu vållar glädje så måste ökningen av antalet osäkra vara en stor källa till oro. Just där på soffan brukar väljare ta sig en tupplur innan de fortsätter vandra längst vänster-högerskalan. Många "kommer hem" till socialdemokraterna.

Intressant? Andra bloggar om: politik, opinionen, moderaterna, socialdemokraterna, SKOP

Ta reda på konsekvenserna av vårdnadsbidraget i din kommun

Jag har tidigare bloggat om förslaget om vårdnadsbidrag. Idag redovisar DN hur kommunerna kommer att agera. Allianskommunerna inför det. S kommunerna inte, utan väljer nog att satsa på förskolan i stället. Men förslaget möter kritik också internt. Min vän Mats Fäldt (m) i Tyresö tvingas nu av regeringen att försämra det system man redan har i kommunen och upprörs över det. Staten och Reinfeldt styr.

I Huddinge lade vi sossar en interpellation i fullmäktige. Det fanns många skäl till det. Regeringen har inte gjort några konsekvensbeskrivningar av ett införande utan lämnar det till kommunerna. Självklart fattar man inte beslut utan att veta vad man gör! Därför vill vi att Huddinge tar reda på varför t.ex. systemet avskaffar i Norge. Vi vill också veta hur det påverkar förskolans verksamhet och vilka konsekvenser det får för jämställdheten. Vi ställer tre frågor:

1. Avser majoriteten lägga förslag till fullmäktige om införande av vårdnadsbidrag i Huddinge kommun?
2. Vilka effekter får detta för kvaliteten i förskolan i Huddinge kommun?
3. Avser du ta initiativ till en lokal uppföljning av hur systemet med vårdnadsbidrag påverkar jämställdheten?
   

Jag tycker nog att alla kommuner borde redovisa detta. Kanske något för partivänner att ta efter i den egna kommunen? Det finns också underlag på partiets hemsida att ta del av.

Intressant? Andra bloggar om: politik, vårdnadsbidrag, förskolan, alliansen, kristdemokraterna, tyresö, socialdemokraterna

Nytt moderat avhopp i protest mot F.Reinfeldt

Det är inte ett dyft förvånande att moderaten Christian Fischerström lämnar landstinget och moderaterna, något som SvD uppger (ännu ej på nätet). Som tidigare jurist på Läkarförbundet kan han inte acceptera den konstruktion av avtalen som landstinget upprättar med godkända vårdleverantörer. Men han protesterar också mot att alliansen sviker de socialt utsatta områden med systemet i Vårdval Stockholm. I Läkartidningen har två notiser om kritiken funnits redan tidigare. Idag kommer också kritik mot Vårdval Stockholm från vårdcentralchefer, i Ekot.

Avhoppet bekräftar min tidigare aning om att det rör sig mycket mer inom "de nya" än vad som syns utåt. Visst hör man ganska ofta kritiska kommentarer från moderater över kulturen i partiet: lite av att "VD:n bestämmer". Där verkar saknas en tradition av demokratisk diskussion och debatt. Det viktiga med avhoppet är självklart att Fischerström personligen gör det han känner är rätt. Att det sen har en mycket viktig symbolisk betydelse är hellt inte oviktigt.

Intressant? Andra bloggar om: politik, filippa reinfeldt, vårdval stockholm, sjukvården, orättvisor, stockholms läns landsting

Rapport från ett delvis USELT kommunfullmäktige

Uselt, borgare! Hade det varit engelska parlamentet hade det varit en annan sak. Men vi må tycka att vi svenskar är tråkigare. Vi må efterfråga mer drag. Den svenska "tråkigheten" under möten har också ett demokratiskt syfte. Man lyssnar när någon talar. Så sköter man helt enkelt sitt uppdrag. Det gjorde inte några borgerliga företrädare när fullmäktige i går hade ett delvis eländigt möte. En sen rapport, sorry.

Jag mötes av flabb och garv när jag berättade om varför jag är engagerad i barns rätt till förskola. Ärendet var att vi sossar ville ge barn till arbetslösa och föräldralediga möjligheter till lite längre tid på förskolan. Viktigt för deras skull. Viktigt för föräldrar som måste söka jobb. En gång såg jag en bild som så tydligt illustrerade klassillnader, olika villkor och barns olika förutsättningar.(samma bild finns i Välfärdskommitténs delrapport, sid 270) Den satte sig i mitt minne. Den visade, före maxtaxans tid, hur barn till LO-medlemmar i betydligt lägre grad än andra hade förskoleplats. Deltider, nattarbetstider arbetslöshet och att förskolan var för dyr var möjliga förklaringar. Nu är det bättre. Men fortfarande ställs barn till arbetslösa och föräldralediga ute från stora delar av verksamheten om de vill vara med. De har också rätt, menade jag. Och garvades ut. Olika uppfattningar respekterar jag. Men att folkvalda beter sig som sandlådebarn...*suck*

Jaja, den som kämpar för något gott..klarar sånt. För övrigt avhandlades en radda ärenden, som finns i snabbprotokoll. Någon (fråga inte vem) hade beordrat mig till att vara föredragande för VA-TAXA!? Obegripligt, men jag talade i alla fall om vikten av att stimulera hushållning genom en större rörlig del av avgiften. Något som också miljönämnd och
samhällsbyggnadsnämnd tyckte. Men fullmäktige ville inte ha det så.

Andra viktiga frågor var att ett utvecklingsprogram för Flemingsberg lades fast. Fick alldeles för lite tid men vi var väl urtrötta då. Just nu präglas annars debatten om kommundelning. De borgerliga har sin allians med Drevvikenpartiet och har så byggt in en kommundelning i sin majoritet. 1999 sa Huddingeborna nej till delning. Därför vill man nu göra om folkomröstning och bara låta den östra kommundelen (25 procent av Huddinge) att rösta. Övriga 75% som också berörs, får hålla käft och lida. En interpellation om detta lades.

Tack och lov bordlades ett antal motioner till kommande njutningar i fullmäktigesalen.

Intressant? Andra bloggar om: huddinge, kommunfullmäktige, förskola, barns rätt, politik, alliansen, kommundelning

Rapport från landstinget

Så var den dagen över. Nio timmars möte med landstingsfullmäktige med hyfsat lång dagordning. (här debatten i webb-TV. Mitt inlägg efter 7.30.20)Undrar hur en del tänker, de där som är med varje gång men som inte är politiker. Ibland låter det väldigt likt, möte efter möte. Annars är blockbildningen milt uttryckt tydlig. Ibland går det idiotiskt långt! Ett exempel. Fanns förslag om att den som vid en starroperation väljer att få en s.k multifokal lins (en "finare lins" som ersätter glassögon) ska betala en avgift motsvarande merkostnaden jämfört med standard. Vi tyckte det var ok. Får man standardlinsen inopererad kan man inte byta sen. Det är skäligt med en avgift eftersom den som väljer fokallinsen inte behöver bekosta glasögon.

I debatten ville vi bara försäkra oss om att detta inte var ett principbeslut som exempelvis kunde skapa ett system där man väljer "finare" efter betalningsförmåga i vården i stort. Oerhört centralt för en skattefinansierad vård som ska ges efter behov. Filippa Reinfeldt och majoriteten vägrade pressa ur sig en garanti för detta. Sorgligt och skralt! Vi återremitterade ärendet.

Frågestundens "klo" var väl Staffan Holmbergs fråga till Chris Heister om hur hon såg på att landstingsråd utnämns i hemliga slutna kretsar. Politikerbloggen berättade ju att Kd har en företrädare som stoltserade med den titeln, utan att vara vald av fullmäktige. Svaret från högst ansvarigt råd var sedvanligt arrogant med innebörden ".skit i det sossar". MAKTENS arrogans i kubik.

Jag hade en debatt med Birgitta Rydberg om psykiatrin. Hade ställt en interpellation om brister i psykiatrin och om hotande besparingar. Men frågade också i debatten om hur de skrämmande försämringarna av ersättningen till vårdcentraler kommer att påverka psykiatrisk vården. Det är just i de stadsdelar där psykisk ohälsa är som högst, som man också hotar dra in mest pengar. Svaret var väl hyfsat i vissa delar. Vi är överens om att mycket mer än pengar behövs till och i psykiatrin. Vårdplaneringar, patientbemötande, följdsamhet till vårdprogram osv. . Min oro om besparingar och sämre vård valde Birgitta Rydberg att ta lätt på. De är nästan religiöst övertygade om sina egna förslag och om lyckan att få delta i privatiseringens guldgrävarkaravan...

Intressant? Andra bloggar om: politik, stockholms läns landsting, psykiatri, filippa reinfeldt, moderaterna, kristdemokraterna, sjukvården

Underkänt, KG B

KG Bergsströms första "show" med utfrågning av Fredrik Reinfeldt får helt klart en femma som program. Även om det var alldeles för kort. Sveriges bästa journalist borde fått mer tid för att pressa fram svar av landets makthavare. Men KG, vem hade skrivit frågorna?? Alldeles för snällt! Möjligen är jag lite sur på att han snodde min kriminalroman-idé om någon blodig händelse under riksdagens öppnande. Det är dock inte huvudanledningen till min kritik.

Frågorna hade kunnat vara mycket vassare även om inledningen var godkänd. Och viktigt var väl det frampressande svaret om utanförskapet. Av de 1,5 miljon alliansen takade om har man "fixat" 100.000. (säger man) Den stora grupp, 500 000 förtidspensionärer, börjar Reinfeldt tvivla att man klarar. Trots de skarpa frågorna hade jag förväntat mig mer. Tex:

* Under 12 år var du ledamot i riksdagens finansutskott där du formulerade moderaternas politik. Plötsligt vänder du 180 grader och tar avstånd från allt. Vilket förtroende bör svenska folket känna för en sådan politiker?

* I boken "Det sovande folket" skrev du som ung riksdagsledamot att "Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd". Är det en syn du fortfarande står för?

* Inför valet talade du ibland om att förnyelsen av moderaterna inte var en förflyttning på höger- vänsterskalan. Bara en förskjutning i tid. Det kan tolkas som att Bo Lundgrens politik fortfarande gäller men ligger och jäser. Är det så?

* Som en tröst till moderatstämmans skattesänkare som ändå valde dig talade du om behov av att sänka skatterna till EU-snitt vilket motsvarar ca 250 miljarder. Hur ska det gå till?

* HUr ser du på makten? Den minnesgode vet att du ett par år före valet bjöd in till en maktallians som sen blev "för sverige". Du och Filippa vid samma köksbord som kanske Sveriges politiska maktcentra just nu?

Ja, det finns säkert ännu bättre än så. Men...nu är det väl försent att påverka KGB.

Claes och Jonas hann före med andra reaktioner

Intressant? Andra bloggar om: politik, fredrik reinfeldt, K-G Bergström,

Sänkta skatter inget för politiker nära människor

• " De hotar jobben och ökar utanförskapet"
• " De låter människor leva på bidrag i stället för egen lön"
• "De inskränker friheten för vanligt folk"

Så skulle man med terminologi lånad från alliansen kunna beteckna de kommuner som väljer att behålla skattenivån oförändrad. (SvD idag) Nu går det oftast inte att skylla på "sossar". I sak har jag inget att invända. Tvärt om. Skatter är viktiga för välfärd, för trygghet och betalar för sådant som göra att människors vardag fungerar. Och även om människor självklart kan glädjas åt mer kvar i den egna plånboken så förstår man sammanhanget. Därför är också stödet så mastodont för vårt sätt att betala välfärden. Just därför kan också moderatledda lokala ledningar i trygghet avstå från att sänka skatten. Som antyds i artikeln är det inte något nytt ens för borgerliga politiker på kommal nivå. Det verkar som att ju längre från människors vardag en borgerlig debattör tycks komma, desto mer stiger lovprisandet av sänkta skatter som vägen till allt gott.

Intressant? Andra bloggar om: politik, kommuner, skatter, välfärd,

Glädjande beröm från (m)!

På fullmäktigekollegan/riksdagsledamoten Anti Avsan:s blogg hittar jag överraskande beröm för socialdemokratisk styrning av Huddinges bostadsföretag HUGE. OK. Jag erkänner att det är lite ledsamt att läsa hans rapport från Boverkets plan-och byggdagar. Förra året hade jag möjlighet att själv tala där, som representant för departementet. I år fick jag nöja mig med SvT 24. Jag gissar att Anti Avsan under dagarna har tagit del av en mängd intressant information om bostadspolitiska frågor. I ett inlägg skriver han om Boverkets granskning av några kommuners ägardirektiv till sina bostadsföretag.

Under seminariet framkom det att man från Boverkets sida hade tittat på ett antal kommuners ägardirektiv till sina bostadsbolag. Man hade bland annnat studerat Huddinge kommuns ägardirektiv till Huge Fastigheter AB. Huges ägardirektiv ansågs vara mycket bra - bland de bästa man sett - trots att det var ägardirektiven från den förra mandatperioden när kommunen hade en (s)-ledd majoritet.

Vi tackar. Samtidigt har en del hänt sedan de berömvärda ägardirektiv formulerades. Huddinge har precis som Sverige bytt politisk ledning. Från tiden då det fanns en aktiv bostadspolitik i Huddinge har Anti Avsan själv hamnat på majoritetsstolen i riksdagens civilutskott som hanterar bostadsfrågor. I Huddinge styr Bo Trygg (m) och HUGE bostäder styrs av ...just..Anti Avsan (m). Det innebar en annan inriktning när fullmäktige bestämde nya direktiv i april i år. Vi sossar ville tillsammans med V och mp att kommunen som ägare skulle lägga in några tilläggspunkter till ägardirektiven:

• 
  
• Det är viktigt att HUGE har planberedskap för att kunna bygga fler hyresbostäder
• Vi vill ha blandade upplåtelseformer. Det innebär att också hyresrätterna måste behållas, inte säljas ut.
  
• HUGE ska utveckla hyresgästernas möjligheter till delaktighet och inflytande.
• Plocka inte ut ännu mer pengar av bolaget genom att höja borgensavgiften ytterligare
• Det är viktigt att bostadsföretaget har en jämställdhets- och mångfaldspolicy.

Tyvärr avslogs förslagen av Anti och allianskamraterna. Utan tvekan hade ägardirektiven haft goda möjligheter att få nytt beröm av Boverket om de hade bifallits. Kanske uteblir därför de goda omdömena i år.

Intressant? Andra bloggar om: politik, bostadspolitik, boverket, planfrågor, samhällsplanering, Huddinge, moderaterna, bostadsbyggande

Otroligt, oacceptabelt och oansvarigt okunnigt, Björklund!

Nej, det blir kanske inget större liv om klantigheten. Modersmålsundervisning är något som berör ganska liten andel av befolkningen. Inte i min del av Sverige, förstås. I Huddinge bor 90.000 personer. Ungefär en femtedel har utländsk bakgrund. I några av våra stadsdelar har 90% av barnen en utländsk bakgrund. Det är kanske 150 olika länder och ett hundratal språk företrädda i vår kommun. För att ändå betona det från början: ja, det är viktigt att kunna tala och skriva svenska i Sverige. JA!

Men jag har länge upprörts över att det är mer "status" i att tala om vikten av svenska språket än om modersmålet. När skolansvarigt statsråd i Aktuellt uttalar att det är viktigare att lära sig svenska avslöjar han en djup okunnighet, som egentligen är skandalöst för att vara minister. Precis som lärarfackets ordförande kommenterade direkt i aktuelltinslaget visar både forskning och erfarenhet att elever lär sig svenskan bättre om det har förankring i sitt modersmål. Det senare viktigt också för förankringen i sin kultur. Eller för att citera skolverket som i ett beslutsärende skriver:

I ändringarna av 1998 års läroplan för förskolan (SKOLFS 2005:11) framgår bl.a. att barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

I de svenska skolorna ser vi idag vad som händer om modersmålsundervisningen utarmas. Ingen borde förvånas över att de elever som drabbades av 90-talets besparingar på området, har svårare att klara målen i skolan. De tappade mycket av basen för lärandet. Alla partier har ett ansvar för det. Det blev så att säga "inne" att tala om vikten att lära sig svenska. Ibland var det också en okunnig bortprioritering. Det som rivs ner tar lång tid att bygga upp. Men vi har vare sig råd eller kan av mänskliga skäl förneka behovet: att nu återuppbygga en god modersmålsundervisning redan från förskolan. Bara så kan vi ge alla barn och ungdomar en bra grund för ett livslångt lärande. Det är också något som bör vara ett viktigt perspektiv i socialdemokratins rådslagsarbete med skol- och förskolefrågor.

Intressant? Andra bloggar om: politik, regeringen, folkpartiet, jan björklund, modersmål, integration, skola, förskola

Fp-beslut kraschar på allianssamarbetets altare

Så har Björklund avslutat Fp-landsmötet. Det är inte utan att man känner viss sympati för delar av partiets debatter. Där finns ett genuint engagemang för sociala frågor,för integrationsfrågor och för utsatta som lägger en djup vallgrav mellan Fp och det centerparti som nu styr mot Stureplan för full fart. LUF:s Frida J Metso nådde en framgång när landsmötet poängterade rätten för "papperslösa barn" att få gå i skola. Det finns andra delar där man förvånas över partiet kan vara så fastlåst vid allianssamarbetet som ju onekligen har en helt annan färdriktning.

Men hur blir det nu? När landsmötesdeltagarna vänder hem från Västerås och vardagens politiska liv tar över? Det finns en risk att partiets företrädare ännu inte fått känna av den där anpassningen till det politiska hantverket som alla makthavare tvingas göra. Idéer ja, värderingar, ja, opposition mot orättvisor, JA...men också begränsningar i politikens räckvidd. Verksamheter och tjänstemän som påverkar väl så mycket som politiken. Budgetansvar som bromsar reformivern (?) Och både i koalitioner och inom partier ett alltid nödvändigt förhandlande om prioriteringar. För folkpartiet gäller ju också hela den ideologiska kraschen mellan att vilja göra något åt orättvisors effekter men inte dess orsaker.

I vissa delar är det ledsamt att partiets landsdmötesbeslut knappt hunnit torka i protokollen innan folkpartiets förslag offras på allianssamarbetets altare.

Intressant?Andra bloggar om: folkpartiet, alliansen, politik

Alliansjippon ger inga valsegrar

Vem tycker om småkakor? Vem har spelat basket? Vem har tummen mitt i handen? Vem är tidsoptimist? Frågorna haglade över Alliansens ledare när de gjorde gemensamt framträdande på Fp-landsmötet. Anna Ohlin frågade ut om hur de nu ska arbeta med teambuilding när Jan är ny i klassen. Skämtsamt, underhållande och jubelframkallande. Maud gav en litet trädplanta till Jan, som nu ska planteras i det så kallade "maktskiftet".

Möjligen fanns där signaler om hur debatten kommer att låta framöver. Det riktigt brakade till i salen av jubel när Maud ställde retoriska frågor om hur S ska återvinna makten och om det var med ett budskap om återställare. Att (s) skulle lova att återställa förmögenhetsskatten, fastighetsskatten och sänkta skatter i allmänhet föranledde jublet, och det märktes att det verkligen grep tag i stämmoombuden. Plötsligt var Fredrik Reinfeldts så kloka ord om att "varje krona har en baksida" som bortblåsta. Det där om att det visst kan vara bra med skattesänkningar men man får ställa det mot välfärden.

Annars får väl Jippot anses som ganska ett självklart och väntat inslag. Den samlade borgerligheten med sina sprickor både internt och mellan sig behöver återuppliva "varumärket". Gemensamt har de ett stort problem. Varumärket "alliansen" som var så lyckosamt i valrörelsen håller inte måttet. Man kan inte vinna igen, enbart sitt varumärke. Det måste bygga på trovärdighet, på en (i alla fall upplevd) sanning. Partierna ska ha all heder av ett framgångsrikt varumärksbyggande men förtjänar också kritik för att man urholkat det genom den förda politiken. Alliansens sönderfall kan faktiskt påskyndas av dessa mediala spektakel. Om det är något som svenska folket med en röst kommer att straffa på valdagen så är det partier som fnissar, skrattar, skämtar och myser tillsammans samtidigt som de slår mot sjuka, arbetslösa och ger goda gåvor till redan välbeställda. Fortsätt gärna så. Sverige behöver maktskifte!

Intressant? Andra bloggar om: politik, alliansen, folkpartiet, landsmöte, fredrik reinfeldt, maud olofsson, göran hägglund

Leve yttrandefriheten - håll käft du landstingsanställd!

I dagar av "rondellhundsdebatt" står yttrandefriheten i centrum. En självklar mänsklig rättighet som ska försvaras. Och helt riktigt reagerar vi med kraft när den hotas och ifrågasätts. Men ÄR yttrandefriheten något som gäller alla? I Sverige, alltså? Nje. När diskussioner förs brukar borgare alltid var högljudda försvarare. Men det gäller utanför arbetsplatsen. Där innanför stängslet ska principen om rätten att säga sitt helt plötsligt vara underordnat "äganderättens intressen".

För arbetarrörelsen är det inget nytt. Alla aktiva sossar har mött utestängning av politisk information, från arbetsplatser och skolor. Så var det när vi bildades på 1800-talet. Så är det många gånger idag. Det värsta är kanske ändå att samma syn, samma tystnad och samma undantag från principen om yttrandefrihet sprids också till offentliga arbetsplatser. "Tjänstemännen är våra drängar", tycker de politiska ledningarna och det händer tyvärr att man har kulturer eller rena order som hindrar offentlig diskussion om sådant som borde föras debatt om. Som ofta är verksamhet som betalas av skattepengar, dessutom.

Det var ett anonymt inlägg på min blogg som föranledde det här inlägget. Ämnet är "Vårdval Stockholm." Signaturen "Tystad landstingstjänsteman" ger en viktig kommentar i något som hela länets befolkning borde känna till. Jag väljer att publicera den. Jag förstår verkligen behovet av anonymitet. Det är inte första gången jag stöter på anställda i kommuner och landsting som mötts av "håll käften"-budskapet. Ofta med tillägget "det här är politik".
Jag förstår om debatten fortsätter om rondellhundsteckningar, även om jag personligen inte kan begripa vad man har innaför pannbenet om man har behov att måla bilder av profeter som hundar...Samtidigt är det uselt att vi inte höjer kraven också på vår egen demokrati. När de sämsta delarna av den tystnadskultur som präglar privat näringsliv sveper in i kommunal- och landstingskorridorerna behövs verkligen höjda röster för yttrandefriheten också för kommun-och landstingsanställda.

Borgarna vill gärna beskriva Vårdval Stockholm som en valfrihetsreform. Och för den som är frisk är den onekligen det.

En frisk kvinna i Rågsved eller Hässelby som pendlar in till stan varje dag kommer sannolikt att "lista sig" i närheten av sitt jobb. Då försvinner hennes resurser från vårdcentralen där hon bor och förs till stan. Kvar i förorten blir kroniker, handikappade, långtidssjukskrivna och äldre. De som inte har något val men har ett större vårdbehov.

Vårdcentralen i Rågsved eller Hässelby får samma resurser per patient för dessa personer med större vårdbehov som vårdcentralen i innerstaden får för de friska patienterna från förorten som sannolikt aldrig besöker dem.

Detta är den troliga utvecklingen av Vårdval Stockholm i en region med rörlig befolkning. Pengarna kommer vandra mot centrum, behoven kommer bli kvar i periferin.

Men detta är effekter som INTE visats i siffrorna i SvD och Aftonbladet. Effekterna blir alltså sannolikt betydligt större och brutalare än det som redan redovisats.

Mvh
Tystad landstingstjänsteman

Intressant?

Fortfarande kluvet att vara folkpartist

Det var en stor stund för Björklund. När han klockan 11 intog talarstolen som nyvald folkpartiledare var tanken att en ny era skulle startas för partiet. Blev det så? Ligger det i hans budskap något som strålar av framtid, segrar och lycka för folkpartisterna? Talet var väl i stort som förväntas av en ny ledare. Känslosamt, huvudbuskap, egna erfarenheter, brett målat över de viktiga sakområdena.

Början handlade om de gamla östländerna. Om friheten i Europa. Om hur liberalismen segrat. Och som ett eko av historsik tid fick han in en känga mot socialdemorkatin i talet om kommunismen och Kuba. Sen avklarade han de förväntade områdena som skolan, äldrevården, internationellt, intergritet, jobben. (mer om talet på Dn och Svd)

Åhörarnas ovationer märktes särskilt vid några tillfällen. Björklund slog retoriskt slog fast att

Att staten tillåter att människor kan få bli rika, är en förutsättning för att staten ska kunna stödja de människor som blir fattiga. Det är viktigare att bekämpa fattigdom än att bekämpa rikedom!

Jag kom direkt att tänka på tal av moderaternas Ulf Adelsohn. Man undrar: "Det är viktigare att bekämpa fattigdom än rikedom". Vilken av uppgifterna var det som ombuden gillade mest? Det är väl öppet för fri tolkning. Ovantionerna steg också när partiledaren slog fast att

Vi har redan sänkt skatterna på arbete med många tiotals miljarder kronor.

Undrar om någon i publiken funderade över ekvationen. Björklunds känslomässiga tal om särskola, bistånd, och stöd till utsatta samtidigt som skattesänkningar prisades. Traditionell, folkpartistisk kluvenhet, alltså. Både och. Hit och dit. Inte göra något åt roten till samhällsproblem, bara slipa och putsa på ytan för att stilla samvetet.

Förutom patetsika slängar om socialdemokrater och kuba var det inom bostadspolitiken som personangreppen riktades, citeras av Ekot. Björklund hade hittat hyresgäster i Östberga som, sedan länge, önskad äga sina bostäder. Som borgliga partiledare alltid gör dömde han ut Mona Sahlin med hänvisning till tidigare ledare som Branting och Per-Albin. I Björklunds värld är det otänkbart att en villa- eller radhusägare ställer upp också för dem som bor i hyresrätt. Talet var i den delen inte mycket till bostadspolitisk deklaration.

För den folkpartist som trodde att dagens DN debatt skulle förverkligas måste talet ha varit en besvikelse. Ett ökat samarbete mellan Fp och Mp. Björklunds angrepp på partiet, direkt eller indirekt i talets miljöavsnitt, är ett kanske oavsiktligt men ändå väldigt talande avslag på den idén.

Det kanske mest spännande var väl hur han skulle tackla den ideologiska strid som väntar mellan socialliberalister och mer nyliberala grupperingar. Björklund balanserade mellan falangerna, å ena sidan - å andra sidan, men slog i självkritisk anda fast

Även vi i folkpartiet har stundtals under efterkrigstiden medverkat till att omhändertagandementaliteten gick för långt.

Men även efter hans tal står frågetecknen som spön i backen om vilken linje man faktiskt väljer. De sociala avsnitten översteg vida det som härskade på centerstämman nyligen. Men under landsmötet ska innehållet i talet bli till praktiska förslag. Det återstår att se hur långt det räcker och om besluten ligger i linje med det nu sagda. Att vara folkpartist verkar fortfarande att vara mycket kluven.

Intressant: Andra bloggar om: politik, folkpartiet, jan björklund, miljöpartiet, liberalism, socialliberal

Filippa Reinfeldt ny chef för Gröna lund?

Den som läser Filippa Reinfeldts debattinlägg på SvD:s Brännpunkt kan förledas tro att hon faktiskt tagit över en nöjespark. Kanske Gröna lund? Som i konkurrensen mot Bert Karlssons nya nöjespark i Kungens kurva ska bibehålla sin attraktionskraft. Så är som bekant inte fallet. Filippa Reinfeldt är ansvarig för sjukvården i Stockholms län. Därför är både hennes värderingar och kommentarer i artikeln så allvarliga. Här rabblas ramsan upp igen, utan de analyser och försök till konsekvensbeskrivningar FÖRE beslut som ansvarigt landstingsråd borde ha skaffat.

En verksamhet som blir populär och attraherar stockholmarna kommer att få många patienter, ta emot många besök och därmed få höga ersättningar för detta arbete. Mindre populära verksamheter får färre besök och därmed lägre intäkter.

Visst har det ett drag av nöjesanläggningstänk bakom. "Nu ska vi locka besökare till vården /karusellerna. Varje besök är viktigt för ekonomin. Så ska det ge lönsamhet. Men det finns onekligen tre punkter där jag menar att borgarna gör rätt.

1. Valfriheten i sig / rätten att gå till den läkare man har förtroende för. Har funnits länge i avtal men bra att betona.
2. Avskaffande av extratillskott bara för att vårdenheten är privat. Tidigare har borgarna tecknat extra gynsamma avtal med privata intressenter, just därför att de är privata. Det är bra att det försvinner.
3. Inte bara morötter. Också avdrag i ersättningen om man inte ger den vård man ska. Vi prövade mycket mer exempelvis målrelaterade ersättningar. Bra. Men det finns saker man faktiskt SKA göra just därför att man ÄR anställd eller är vårdenhetschef.

Men i stort är det en borgerlig vårdsoppa som ingen vet hur det slutar. Eller med Filippas egna ord. ingen vårdgivare med säkerhet vet hur utfallet i kronor blir när vårdvalet införs. Å ena sidan vet vi att områden med yngre befolkning men höga ohälsotal kommer att förlora. Det visar de beräkningar som Filippa Reinfeldts egna tjänstemän har gjort. Å andra sidan avstår hon från en av politikens viktigaste uppdrag. Att prioritera när resurserna är begränsade. Att skapa styrmetoder för att vården ges efter behov, inte efter utbudet av vård. Det sistnämnda innebär helt riktigt att sjukvården kan komma att dra mycket mer pengar än idag. Det behöver inte leda till minskade vårdanslag. Det är inte där min huvudsakliga kritik ligger.
Vårdvalet innebär också att de psykosociala insatserna på vårdcentralerna riskerar att försämras. I de områden som förlorar är ofta det behovet särskilt stort. Ytterligare en punkt som inte kommenteras av F.Reinfeldt.

Det är uselt att man inte före beslut försöker bedöma effekter. Det borde vara en plikt gentemot de som behöver vård och mot skattebetalarna. Så sker inte. Därtill är beslutsprocessen panikartat hastig. Man vet inte vad man gör. Man bortser från hur de egna partierna i t.ex. Halland har lagt upp vårdvalet efter tre års förberedelser. Dåligt!

intressant? Andra bloggar om: politik, sjukvård, filippa reinfeldt, stockholms läns landsting, orättvisor

Städnings- och strykningsjobb i Alliansens klass-Sverige

Hittade en jobbannons på nätet, om nu någon bloggare vill söka. Inte bara ett ledigt jobb. Inte bara ett tillfälle för någon att bryta sitt påtvingade utanförskap. Utan också en talande bild av ett Sverige med ökade klassklyftor.

Vi söker ansvarsfulla medarbetare som vill ha ett självständigt och flexibelt arbete. I arbetsuppgifterna ingår städning och strykning hemma hos våra kunder i Saltsjöbaden. Vi söker två nya medarbetare, deltidstjänst. Tillträde omgående!

Det är kanske att platsen är just Saltsjöbaden som gör det så snuskigt moderat och överklassaktigt. Inga ambitioner med heltidstjänster här. I de inhängnade kamera- och hundbevakade jättevillorna runt det vita vackra Grand Hotell, där mellan båtklubben och golfbanan, städar underklassen de välbärgades hem på skattebetalarnas bekostnad. Usch!

Intressant? Andra bloggar om: politik, klassklyftor, orättvisor, alliansen, regeringen

Ännu en socialdemokratisk framgång i opinionen - ännu en signal från svenska folket

Politikerbloggens avslöjande av ny S-uppgång kommer samtidigt som Jan Björklund väljs som partiledare. Den finns också i DN. Det är naturligtvis glädjande, igen! I undersökningen har inte väljarna kunnat bedöma vare sig Centerstämmans nya steg mot extrem marknadsliberalism. Inte heller sönderfallet av Reinfeldts regering i och med försvarsministerns avgång. Partiet var som synes på väg nedåt redan före avhoppet och förklaras nog av att svenska folket inte ställer upp på politiken. Centerpartiet rasar och möjligen flyr väljarna till Kd för att rädda kvar partiet i riksdagen. Tydligt är att blockpolitiken är befäst i svensk politik. Att socialdemokraterna nu har nära halva väljarkåren bakom sig är väldigt väldigt positivt.

Opinionsinstitutet Sentio Research, 7 september 2007:

Moderaterna 22,7 (24,1)
Folkpartiet 5,9 (5,4)
Centerpartiet 6,1 (7,2)
Kristdemokraterna 4,5 (3,7)
Socialdemokraterna 44,1 (39,7)
Vänsterpartiet 5,7 (6,2)
Miljöpartiet 5,8 (7,7)
Sverigedemokraterna 3,0 (3,5)
Övriga 2,1 (2,6)

Intressant? Andra bloggar om: politik, opinionsläget, socialdemokraterna, alliansen,

Reinfeldts hemlighetsstämplade papper

Förlorare: Rågsved, Högdalen, Hagsätra, Valltorp, Kalhäll, Södertälje,Fittja, Rinkeby, Södermalm.
Vinnare: Stockholms innerstad, Nacka, Bromma

Det krävdes ett hemlighetsstämplat material för att medierna, i dag SvD, skulle börja granska effekterna av "Vårdval Stockholm". Detta har oppositionen och flera vårdcentralschefer försökt få majoriteten att fatta länge utan att får svar. Det är inte vafriheten i sig som är problemet. Det allvarliga är den mycket medvetna politiken att skära bort de extra resurser som vården i utsatta områden behöver för att kunna ge vård på samma villkor som i övriga länet.

Man tar sig för pannan över nyhetsflödets sirapsliknande flöde. Du som läsare av min blogg har vetat det länge efter att ha läst mina inlägg. Vi fick veta att det sociala indexet tas bort. Att det inte ger några förändringar generellt. "Vi kompenserar med tolkersättning", sa man. När sjukvårdsnämnden hade möte i juni ställde jag frågaor om detta till Filippa Reinfeldt. Men så som alltid uteblir svaren. Skrämmande!

I ett (av många) brev till ledande sjukvårdspolitiker skriver chefen för Vårbys vårdcentral:

Dessutom har man satt ett högt besökstak för läkarbesök- man kan alltså tjäna mycket pengar på enkla besök i högutbildade områden. MEN på kurator/ psykologbesök har man satt så lågt tak att vi inte får betalning för de besök vi har idag - vi skulle få full betalning för 600 besök mot att vi idag har 1500. Vi som har svårt att få doktorer kan ju ersätta många besök med kurator/ psykolog då det är det pat egentligen behöver ,men detta tillåter inte det föreslagna systemet

Politiken ska tydligen INTE kommentera eller ta ansvar. Så var det när jag ställde frågor. Så är det i SvD-artikeln.

SvD har erbjudit partierna i den borgerliga alliansen att kommentera hur det nya ersättningssystemet slår. Men moderaterna har avböjt och de övriga har SvD inte lyckats.

Men om Filippa Reinfeldt inte står för sin politik så uttalar sig ändå de privata vårddirektörerna i SvD, här Caremas VD som driver mottagning i Rågsved.

– Vi får sämre förutsättningar. Det är skillnad på att arbeta i välbärgade områden och de som har många problem och jag hoppas att vi kan få politikerna i landstinget att förstå det.

Det är möjligen en tillfällighet att vårdval Stockholm gynnar områden med kraftig borgerlig dominans. Men när borgerliga politiker ger gåvor till samma grupper gång efter gång och samtidigt hugg och slag till andra så försvinner all rimlighet i slutsatser om att det skulle vara
tillfälligheter. Det är faktiskt en moderat utformad politik som tack för rösten på valdagen. Ett syniskt spel som drabbar människor i redan utsatta områden.


Intressant? Andra bloggar om: politik, sjukvård, orättvisor, filippa reinfeldt, vårdval stockholm, landstinget, alliansen

Jobbstrategi i försvarssoppan bäddar för nyval?

Något har förändrats i Sverige. I alla fall om man ser det med de stora morgontidningarnas ögon. Ledare, krönikor och analyser som vanligen har närmast flygbladsliknande hyllningar till alliansen ljuder idag av kritiska tongångar. Svagt eller uselt ledarskap av Reinfeldt, fel tågordning mellan besparingsförslag och utredande och avhoppets effekter för alliansen som helhet tas upp. DN:s ledare utser moderaterna till "regeringens svagaste länk. Tidningen gör också som vanligt: slänger in Tommy Möller som kommentator på debattsidan:

En statsministers ansvar är att hålla ihop regeringen och en partiledares ansvar är att hålla ihop partiet. I båda dessa hänseenden har Reinfeldt misslyckats. och fortsäter I ett historiskt sammanhang framstår regeringskrisen som en av moderaternas allra största motgångar som regeringsparti.

SvD tar enligt "tradition" en försvarsvänlig linje som utgångspunkt. Men frågar sig, precis som jag själv gjorde i ett inlägg, vad som nu händer inom moderaterna:

Kommer partistämman och riksdagsgruppen att huka i bänkarna och stillatigande finna sig i vad som skett? I så fall är läget värre än vad till och med Odenberg tror.

DN:s Niklas Ekdal slår huvudet på spiken och noterar att

Med onsdagens ministeravgång förstärks intrycket att Anders Borg är regeringens och moderaternas starke man

Även om det är Odenberg som självklart hamnar i fokus är ändå teorin om Anders Borg den viktiga för framtiden. Mannen som snickrade ihop de nya moderaterna. Mannen som i sina flersidiga "makromail" beskrev de nationalekonomiska teorierna bakom "jobbpolitiken". Mannen som nu fått ministern för partiets hjärtefråga försvaret att lämna in. Med stor sannolikhet också mannen som präntat in i statsministerns budskapsarsenal att även så simpla händelser som försvarsministeravgångar retoriskt ska innehålla budskapet om jobben.

Jag tror att SvD:s krönikör har fel och jag tror att Reinfeldt har fel. Svenska folket är icke dumt! Att på allvar tro att väljarna ska gå på en extremt tillämpad strategi om att allt sker för jobbens skull, till och med när ett statsråd har lämnat in, är tokigt. Snarare har den kopplingen gjort att trovärdigheten också i jobbfrågor eroderas snabbare ur allianskroppen. Så har Odenbergs avhopp också byggt vidare på en grund för maktskifte som måhända kommer långt tidigare än 2010.

Intressant? Andra bloggar om: politik, fredrik reinfeldt, alliansen, nyval, mikael odenberg, moderaterna, regeringen

Så har Odenberg öppnat för kritikstorm inom (m)

Så har en ny försvarsminister, Tolgfors, tagit över krut och kanoner. Å jösses! Det var sannerligen inget skarpt framträdande han gjorde vid presskonferensen. Och fram till nu har han varit helt väck från den synliga politiska arenan. Men man får väl trots allt ge honom några dagar. Jag delar Peter Hultqvists omdöme om Odenbergs framträdande. Starkt, bittert, men med engagemang. Avgången väcker spekulationer och funderingar. Är det verkligen politiken det handlar om? Ligger annat bakom? Gamle klasskamraten och SvD-journalisten Göran Eriksson skriver i en analys: "Det som är förvånande är att han avgår på grund av en formulering i finansplanen och inte på grund av ett skarpt besparingsförslag."

Annars kan man ge statsministern visst stöd för sitt agerande i regeringsförklaringen. Försvaret tillhörde inte de framskjutna ämnena i den, för ett år sedan. Det är i sin tur ganska väl förankrat hos väljarna. När de gick till valurnorna i september tillhörde verkligen inte försvarsfrågorna "top 15" på listan över viktiga frågor (se ex Svt:s VALU). Med det sagt finns det ändå skäl att vara kritisk mot regeringens hantering. Min "lärofader" Håkan Juholt var tydlig som vanligt i Stuio ett: Först tar man bort pengar, sen bestämmer man vad försvaret ska göra. Han konstaterade också att den ende i regeringen som jobbat med försvarsfrågor försvinner. Försvarspolitiken är nu överflyttad till finansdepartementet.

Reinfeldt gör som alltid. Han skyller först på sossarna. "De sa att det fanns 30 reformmiljarder. Därför lovade vi det i valet". Sen ska utanförskapet brytas och jobben komma. Det kräver ordning på ekonomin. Därför försvarsnedskärningar. Inte ett ljud knystas om skattesänkningarna som utlovats och ska levereras. Där får försvaret ta sin del. (se även inlägg av Claes)

Den stora risken för Reinfeldt är att avgången lättar på det valstrategiska galler som fram till nu har legat över "riktiga moderater". Väljare som fram till nu hållit tyst av hänsyn till det stora: makten. När nu gallret dragits bort av Odenberg legitimeras kritiken. Det återstår att se om ropen skallar vidare till andra politiska områden.

Intressant? Andra bloggar om: politik, försvaret, Mikael Odenberg, regeringen, Fredrik Reinfeldt, Sten Tolgfors,

Odenbergs avgång närmast katastrof för Reinfeldt?

Att försvarsminister Odenberg lämnar sin post är inget konstigt i sak. Vi får väl se presskonferensen först innan analyserna blir alltför djupa. Men att avgå om man känner att man inte kan stå för regeringsbeslut är självklart. Att regeringen enats om kraftiga besparingar på försvaret gör det naturligt för Odenberg att lämna.

Det är två andra perspektiv som gör avången till en betydligt större dramatik. Att Odenberg gör det i en moderat profilfråga i konflikt med en moderat finansminister är det ena. Det andra är ett grundskott mot statsministern. Redan tidigare avgångar, tv-licensskandaler och annat har varit tillräckligt, en av förklaringarna till ett vikande väljarstöd. Även om det är politiken människor främst dömer ut. Och sett i perspektivet av kritik mot osynlighet, snart årsdag av valseger, centerparti som dras till ytterkanter, en förestående batongledare för folkpartiet kan Reinfeldt bara sucka och dra en logisk slutsats: Nu får ingenting mer gå fel.

Intressant?Andra bloggar om: Mikael odenberg, regeringen, fredrik reinfeldt, politik, avgång igen

Usel Filippa-analys av SvD

Ibland sägs det att journalister ska granska makten. Den uppgiften har Svenska dagbladet avsagt sig. I en ledarkommentar pekar man idag på att sjukvårdens makthavare nummer ett i Stockholm, Filippa Reinfeldt, nu får kommentera reformer också. Inte bara figurera som mamma, statsminsiterfru och annat. Det är bra i sig. Hon har sin egen plattform, sina egna uppdrag och ska både hyllas och kritiseras för det. Det sorgliga är att SvD bekräftar hur usel journalistik man bedriver gentemot landstinget. Hade socialdemokraterna haft ansvaret hade partiets företrädare ställts till svar för allt. Filippa Reinfeldt slipper det av något skäl. Ett exempel är nyheten idag om att karolinska sjukhuset ställer in operationer. Vad gör Filippa åt det?

I stället för granskning ägnar sig tidningen åt patetsiskt hyllande av en politik man faktiskt inte vet ett dugg om. Man kommenterar glatt att många vill driva vård. Men man har inte fattat att det ännu inte är riktiga doktorer som tagit på sig rocken och stetoskopet och tar emot patienter. Det som har hänt är att en "kryssa- fyll i"- lapp har sänts in till landstinget. "Jag vill vara med" säger ett antal nya och gamla vårdgivare. Men det oppositionen länge kritiserat och det som ännu är ett oskrivet kort är vad som händer när systemet sätts i sjön. Vad gör den nu så entusiastiske vårdgivaren när ekonomin inte går runt? Förutsättningarna är ännu ganska dimmiga. I Flemingsberg är 13 av 14.000 personer listade på vårdcentralen. Det är högt. Men vårdcentralen förlorar sitt ersättning för att man har större vårdbehov än andra vårdcentraler. Möjligen kan man balansera det genom att lista de som idag står utanför. Men om det ska delas med en eller två andra vårdgivare går kalkylen inte ihop. Det är risken ocksås på Järvafältet och på andra platser.

Det mest anmärkningsvärda är att alliansen och Filippa Reinfeldt sjösätter något hastigt och ogenomtänkt. Felen ska rättas till i efterhand. Svenska dagbladet och andra kan få många spaltmeter att skriva om "vårdskandaler" efter årsskiftet. Men det är väl mer troligt att tidningen fortsätter sitt flygbladsliknande hyllande av alla jippon som borgerligheten hittar på.
Intressant?Andra bloggar om: politik, filippa reinfeldt, Stockholms läns landsting, sjukvård, valfrihet,

Maktskiftet i Stockholm

Egentligen är det inte alls förvånande. När SvD presenterar opinionläget i Stockholm följer det ett ganska väntat mönster. Rikstrenden slår igenom också i huvudstaden. 51,1 procent för vänsterblocket. 46,2 procent för den så kallade allians som med löften om "politik mot utanförskapet" vann valet. Förklaringen är bland annat att väljare som avstod från att rösta nu har vaknat. En av socialdemokratins stora svårigheter således. För vissa väljare är det först när slagen mot den egna kroppen blir tillräckligt hårda som man vaknar. Ett positivt politiskt budskap känns inte på samma sätt och soffan kan fortfarande locka mer än valurnan. Oaktat detta är signalerna väldigt tydliga: Alliansen har inte mandat att föra den politik man för. Det var inte den utvecklingen vi nu ser som Stockholmarna eller svenska folket lade sin röst för.

Intressant? Andra bloggar om: politik, alliansen, opinionen, socialdemokraterna, stockholm

Ljusårsskillnad i synen på rättvisa

"Vi ska ha en rättvis sjukvård", säger sossarna. "Vi ska ha en rättvis sjukvård", säger borgarna. Men likheten i retoriken blir till oceaner av skillnader i praktiska förslag. Borgarna menar att rättvisa är att alla får lika. Sossar menar ofta att rättvisa handlar om "få efter behov." När det handlar om sjukvård har (s) faktiskt lagen på sin sida. Hälso- och sjukvårdslagen är ganska tydlig.

Under paroller om valfrihet förändras nu vården i Stockholms län. Jag har tagit upp det i tidigare inlägg. Ibland kan saker se så ljusa och glättiga ut när de politiska pappershögarna beskriver förslagen. Vill det sig illa blir verkligheten en helt annan. Det är det vi nu kan ana i Stockholm. Mitt i Huddinge berättar den här veckan om vårdcentralen i Vårby. Ett område där ohälsan är betydligt högre och allvarligare än i övriga Huddinge och i övriga länet. Det kräver mer till vården, också till vårdcentralen. Också så praktiska saker som att besök tar längre när språkbarriärer ska passeras kräver resurser. Elisabet Svensson, chef för vårdcentralen, berättar om det. Tyvärr har hennes och andras varningar klingat ohörda i landstingshuset.

Vi borde fortsätta att utjämna. Fler specialister till förorten, inte fler till redan välförsedda innerstaden. Mer till psykiatrin på vårdcentralerna och en läkartäthet som krävs i områden med högre sjuklighet. En fördelning av pengarna som tar hänsyn till människors behov, alltså.
Nu går det åt rakt motsatt håll. Det kallas för "valfrihet" och benämns "rättvisa". Fy fan!

Intressant? Andra bloggar om: politik, sjukvård, orättvisor, förorten, alliansen, stockholms läns landsting

Den lyckliga dagen för Kd- men knappast för barnen

Kom nyss hem från kvällens förskolenämnd. Så ivriga de var, borgarna. Knappt hade man satt sig ner förrän den övriga frågan anmäldes: "pressmeddelande om vårdnadsbidrag". Jahapp, tänkte jag. Visst tar nämnden upp också riksfrågor som har betydelse för vår/barnens verksamhet. Men då ofta i form att något papper, analys eller liknande från tjänstemännen. Men väldigt sällan blir pressmeddelanden ett nämndärende. Men nu...?

Nepp. Vi hade inte brist på ärenden. Rapporten om läget i kön till förskolan som oroar. Familjerna efterfrågar, eller kräver, en plats. Huddinge växer, fler flyttar in, fler får jobb. Därför behövs också fler platser. Och det får inte bara vara "platser". Det måste vara miljöer som utvecklar barnen. Därför är det med stor oro vi nu får vänta på förslagen hur majoriteten ska hantera det här. När tusenlapparna tveklöst kommer att tas från samma konto som förskolan, vad händer då? Barnen i förskolan har inte "sin" fröken efter hur mycket de betalar. Den peng som ska till kvinnan där hemma i form av vårdnadsbidrag påverkar naturligtvis hela förskolans utrymme för dem som är kvar. Gissningsvis blir det väldigt, väldigt stor andel.

Vårdnadsbidraget är en ny reform för att hålla ihop alliansen. Inget annat. "Socialminister Göran Hägglund (kd) sken som en sol..." berättar DN. Folkpartister rasar inombords. Månget ögonbryn höjs i förvåning att jobbregeringen, som vill bort från bidrag som det heter, tar det här steget. De som gynnas höjer knappast på ögonbrynen längre...raddan av reformer regnar över samma redan välmående hushåll i moderata kärnkommuner.

Alliansen snuvade barnen på en halv miljard i kvalitetspengar som de lovade före valet. Ett vallöfte som glömts bort och begravts till förmån för Kd:s drömmar om det gamla...Det är verkligen inte bra för barnen....

Intressant?Andra bloggar om: politik, regeringen, vårdnadsbidrag, jämställdhet, förskola, barnomsorg, göran hägglund