måndag 20 april 2009

Stockholm rött om sanningen kommer fram?

Det är ingen naturlag att moderaterna ska vara starka i Stockholm eller andra storstäder. Opinionen nu till trots är jag övertygad om socialdemokratins möjligheter att göra framgångsrika val också framöver. Basen måste vara partiets egna politik. Om den nyformulerade politiken skrev jag i ett tidigare inlägg. Investeringar - framtidssatsningar - som grund för jobb och tillväxt. Investeringar i människors förutsättningar för ett gott liv. En offensiv miljöpolitik och att välja kvalitet i skolan och vården, före skattesänkningar som i och för sig kan vara trevliga. Om man har råd.

Det finns en uppsjö av argument för stockholmare att välja socialdemokraterna. Det finns också vettiga skäl att inte välja den väldigt moderatdominerade alliansen. Jag menar att moderaterna saknar förankring hos stockholmarna när man väljer sänkta skatter innan kvaliteten i välfärden har nått den goda nivå som den borde ha och som man säger sig eftersträva. Ett annat skäl är hela den bas som välfärden vilar på: jobb, ordning och reda på pengarna, inte göra av med mer än man har. Regeringsduglighet. På dessa områden har regeringen och inte minst finansministerns ett ansvar att ta.

Massarbetslösheten hotar, enligt finansministern. Samtidigt vägrar regeringen lägga pengar på aktiva insatser och utbildning. Där är nästan bara bidrag till människor i ett allt växande utanförskap. Vilket ansvar har regeringen? Ja, under debatten i riksdagen om vårbudgeten utspelades en ganska häpnadsväckande scen. Den har uppmärksammats alltför lite, även om bloggen Arvid Falk gjorde ett försök.

Här kommer min "teori" om stockholmarnas partisympatier in. De kan ändras om fakta kommer fram. Om det berättas i stugor, radhus och vardagsrum om regeringens hörselproblem om krisvarningarna, om att varningar presenterades i riksdagen och att dessa helt ignorerades. Här är Stockholmare väl så smarta som "lantisar", för att travestera ett i och för sig ganska korkat uttalande. Anders Borg bör inte le alltför mycket över de nu höga opinionssiffrorna.

Låt oss för det första konstatera att Thomas Östros är ensam om sin analys.
Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, LO, EU-kommissionen och i helgen också IMF gör alla bedömningen att vi står inför en avmattning, men man gör också bedömningen att Sverige kommer att klara sig bättre än andra länder.

Ingen delar svartmålarnas depressionsfaror. Ingen, möjligtvis med undantag för Pär Nuder, delar bedömningen att Sverige står inför en nära förestående bankkris.

Finansminister Anders Borg i riksdagen förra året

Läs också Ett hjärta rött,
Aftonbladet,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,