Första dagen med makten i händerna

Idag har semestrandet på Mallorca bjudit på bussresa till bland annat grottor. Även tillverkning av pärlor, keramik och likörer med tillhörande smakprovning fanns på turlistan. Samtidigt har Sverige, det kallare landet norrut, fått en ny talman. Per Westerberg, moderaterna, som omvaldes av riksdagen. Första beslutet där Sverigedemokraterna deltog och gav stöd till Westerberg. I mitt bakhuvud här nerifrån har jag något om ett uttalande av Per Westerberg om just de främlingsfientliga i SD. Det lät inte fullt så kritiskt som man kunde förvänta sig, där i radia Sörmland. Förhoppningsvis inte något som på allvar ger en signal om ett intimare kramande mellan allians och Sd framöver. Hur mycket av Reinfeldts kommande regeringsförklaring kommer SD att direkt eller indirekt att få inflytande över? Ser också att Sd har fått platser i utskotten.

Min oro och stora fundering nu gäller hur lång tid det tar innan medier och andra partier (vilka?) börjar acceptera SD som vilken demokratisk kraft och vilket politiskt parti som helst. Oavsett att en andel väljare i tillräckligt antal för att ge riksdagsmandat har röstat in partiet, raderar inte det partiets värderingar och människosyn, något jag inte vill ha i Sveriges riksdag eller i politiska maktpositioner. Låt de slåss för bevarandet av våra fornminnen och helgdagar någon annanstans. Manifestationerna i dag mot rasism är därför viktiga. Låt de fortsätta.

I morgon kommer regeringsförklaringen av Reinfeldt. Han ska också presentera ministrar och för oss som länge har riktat kritik mot alliansens försämringar av sjukförsäkringen är det inte förvånande att han lär byta ut ansvarigt statsråd. Men låt för all del inte det falla i glömska att Reinfeldt själv är högst ansvarig för det sjukförsäkringselände som under de gångna åren har drabbat väldigt många. Vad gäller regeringsförklaringen finns det anledning att notera vad som kommer om några särskilt viktiga frågor: jobben och "synvillan" ungdomsarbetslösheten exempelvis. Uppföljningen av hur regeringsförklaringen kommer att genomföras i praktiken och i ett första skede dess politiska innehåll kommer jag och många garanterat att återkomma till. 


Mer att läsa: 
DN om talmansvalet.

Fler som bloggar: 
Scaber Nestor, Peter Högberg, In your face,  Tokmoderaten, Alliansfritt Sverige , Martin Moberg, Martin Moberg2 Veronica Palm , Röda Berget,  Roger Jönsson,  Annarkia,Helen Pettersson, Johan Westerberg, Sandro Wennberg,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, riksdagen, val 2010, regeringen, alliansen, sverigedemokraterna, mallorca

Vem byggde landet i gärning och ord?

Sitter i Mallorcas hetta och läser Svenska Dagbladets nätupplaga, och inte minst PJ Anders Linders ledare. (med reklam på bloggen) Det slår mig hur olika budskapen kan formuleras före och efter. Före och efter ett riksdagsval, exempelvis. Dagens ledare handlar om hur Sverige under lång tid, också med socialdemokratiska regeringar, har jobbat med att stärka den ekonomiska basen för välfärden. En mer balanserad ledare än ofta annars, något som hade varit viktigt också före valdagen den 19 september. Så skedde inte.

Sverige har klarat globala kriser alldeles utmärkt i relation till andra europeiska länder. Före valet gick ledartexter och politiska budskap från regeringen (ofta samstämmiga) ut på att hela grunden för detta hade lagts efter Reinfeldts tillträde 2006 vilket förstås är grovt felaktivt beskrivet. Det sista som hände när regeringen Persson tvingades avgå var rapporter från exempelvis Konjunkturinstitutet som berättade om ett högt inflöde av jobb. Ekonomin var på väg uppåt. Den globala krisen verkar sedan ha uppfattats bättre av oppositionen än av de styrande allianspartierna. Kanske en erfarenhetssak men att finansministern slog undan oppositionens krisvarningar är inget som borde ha lett till ökat förtroende för denna regering.      

Möjligen att tillföra: det verkar finnas en bild av att jobben har blivit fler och att arbetslösheten har sjunkit under Reinfeldts tid vid makten. Precis som jag och många andra försökte förmedla före valdagen är detta fel.
Då gled argumenten över till "global kris". Just den kris som finansministern avfärdade i riksdagens kammare.

Inom kort ska en ny alliansregering (tyvärr) utses. Det finns stor anledning för både bloggare och "gammelmedier" att följa den kommande ekonomiska politiken. Det är inget snack om att väljarna i valet har visat större tilltro till alliansens ekonomiska politik. En viktig förklaring till valresultatet. Men det handlar inte bara om redan bedömningar av fakta och värdering av historiska prestationer utan är mer komplicerat än så. Inte minst har väljarna tagit ställning när man haft en bild av ansvar och sammanhang som inte alltid har skapats av "neutrala" källor. Förhoppningsvis kommer SvD att tillsammans med mig och andra Netroots-bloggare vara mer "på" framöver när det gäller att ge balanserat beröm och kritik. Också före nästa val, när detta nu kommer.

Läs mer:
-   Peter Högberg om historielöshet och med Söndagskrönika.
-   Tokmoderaten som ger mig en ministerpost.
-  Alliansfritt om olagligheter i utförsäljningar - SvDs ledare bortser från detta i hyllningar av politiken... 
-  Roger Jönsson om FAS 3...
-  Lena Sommestad som kommenterar Katrine Kielos ledare i AB
-  Storstad om jakten på medelklassen...
-  Johan Westerholm om samma tema
-  Peter Karlberg om att framsteg kräver tillväxt.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern  
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, socialdemokraterna, svenska dagbladet, ekonomi, valanalys, eftervalsdebatt, moderaterna, fredrik reinfeldt,

En ny regering på väg fram, där hemma?

Förra eftervalsspelet upplevde jag nästan i politisk koma. Sittandes på ett regeringskansli och fått kicken av väljarna. En rad enligt min mening kloka och viktiga förslag på väg fram till riksdagen. Så dagarna efter valet, fram till den definitiva inlämningen av passerkortet till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, koma. Politiskt vakum.

Fyra år senare följer jag spelet efter 2010 års val på distans. Ett Mallorca som visar sina härligaste sidor. Och möjligen, om man är ärlig, har tagit mer seriöst på vänners order att ta semester än att följa varje detalj i den svenska regeringsbildningen. Däremot var jag tvungen att skriva ner lite av de tankar jag hade efter valförlusten. Du kan läsa de här. Och fler bloggare i Netroots har lämnar sina analyser här.

Två tunga ämnen verkar dominera nu: moderaternas val av Fia Arkelsten som partisekreterare och de stundande valet av talman i riksdagen.

Moderaterna har en lång väg att bevisa och stöpa om sin nuvarande betongstämpel till mer grön. Väldigt lång! Då är valet av Sofia ganska självklart, något av "enda vägen" för att ändå göra ett försök att putsa bilden. Men trots SA:s engagemang är det svårt att se hur tidigare och ganska färska underkännanden av den moderata miljöprofilen ska kunna förändras särskilt mycket. Jag menar, en ledare som Reinfeldt som så sent som 2006 i Almedalen dömde bort miljöfrågorna från den moderata dagordningen. Och så sent som för en månad sedan dömde Naturskyddsföreningen ut alliansregeringens försök att göra grön retorik till praktisk politik. Aftonbladets Lena Mellin utvecklar varför Reinfeldt måste göra ett försök och möjligen har något i tankarna om miljöpartiets väljare. Men oaktat en engagerad och kunnig Arkelsten så leder Reinfeldt fortfarande moderaterna. "Miljön inte vår fråga...", som sagt. Visst kan man och har rätt att ändra sig. Men gör man det gäller det att man klarar en kommande granskning som jag utgår från blir mycket ingående.

Talmansval kan ha dramatik. Ett sådant när Ingemund Bengtsson (S) valdes. På måndag ska Per Westerberg, (m) väljas om, eller möjligen någon annan. Oppositionen har nominerat Kent Härstedt. Helt rätt och ett viktigt val. Ulf Bjereld kommenterar här.    

Fler som bloggar: 
Roger Jönsson, Johan Westerholm, Johan Hedin, Kent Persson, Alliansfritt,    

 Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern 
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, talman, moderaterna, sofia arkelsten, socialdemokraterna, mona sahlin, mallorca

ELÄNDESVALET 2010 – Varför blev det som det blev?

Nu finns min "eländesvalsanalys" som jag förvarnade om i ett inlägg i går på bloggen Netroots valanalyser. Även här.

Valanalys netroots

View more documents from Johanwesterholm.

Läs fler analyser:

-         HBT-sossen (Alexandra Einerstam)

-         Martin Moberg

-         Min politiska sida (Annika Högberg)

-         Högbergs tankar (Peter Högberg)

-         Jämlikhetsanden (Staffan Lindström

-         Mitt i steget (Johan Westerholm)

-         Roger Jönsson

-         Partistaten (Sandro Wennberg)

-         Röda Berget (Peter Johansson)

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Fler bloggar om Politik  Läs även andra bloggares åsikter om politik, valanalys, val 2010, socialdemokraterna, mona sahlin, netroots 

En valanalys med hälsning från pool och sol

Blogguppehållet har varat lördag till nu, fredag. Rekord eftersom jag inte på ett och ett halvt år har varit off bloggen så länge. Trots ivriga påstötningar om en fullständig avhållsamhet här nere i Palma Nova, Mallorca, så väljer jag en postning direkt från barens uteservering. Noterade i dag att vi hade 33 grader i solen. Vädret har varit kanon hela veckan. "Viss färg" har jag fått. Från itt i detta paradis av avslappning, ett besök på kareokee-pub och sol och bad, har jag skrivit ner några eftervalstankar till Netroots valanalysblogg. Läggs ut så fort man hinner. Återkommer med mer blogginlägg efter denna härliga semester. Och kanske något till härifrån före hemresan om en vecka.

Inlägg på portalerna NetRoots och Politometern 
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, eftervalsanalys, val 2010, mona sahlin, mallorca, semester

En eftervalsdramatik jag nu tillfälligt lämnar

Det måste vara en av den mest gastkramande tillställningarna i svenska val, det vi nu har genomgått och möjligen genomlidit. Mitt i detta, med en ännu outnämnd regering, lämnar jag landet för vila och rekreation på "Mallis". Utan politik. Måhända utan ens ett litet blogginlägg på ett par veckor. Kanske. Den korta sommarsemestern som följdes av en otroligt intensiv valrörelse ska nu kompenseras och batterierna återfyllas.

Eftervalsdebatten kommer förstås att fortsätta och valresultaten bli färdiga för kommun och landsting. Socialdemokratin ska ha extrakongress, ett klokt beslut. Efter större händelser som ett valfiasko är behövs samling och debatt. Nya färdvägar ska mejslas fram och förankras. Det är så det går till i arbetarrörelsen. Här är ingen ledare försedd med mandat att bara beordra "Nya..." och så sker rättning i leden. Tack och lov.

Den förra kongressen var, som Expressen hade på en bildtext, "Sahlins segerkongress". Spekulationer om kris och splittring som fördes på borgerliga ledarsidor kom på skam. I stället formades politiken för jobben, för företagande och Sahlin visade ledarskap på ett sätt som till och med fick högerpressen att ta berömmande ord i sin mun. Det var då det.

Förklaringarna till att den politiken inte fick väljarnas gillande ska analyseras och debatteras. Man kan tycka att det här får ta tid. Vad ska justeras och rättas till? Vad ska vändas helt upp och ner på? Är det en ärlig, ideburen förändring vi gör eller en kosmetisk, politisk styling a la Reinfeldt för att locka ett maximalt antal väljare? Om detta kommer jag och många med mig att blogga och diskutera mycket framöver. Jag har bara ett starkt krav på den processen: Den måste pågå samtidigt som vi gör valrörelsens arbetssätt till självklara, dagliga inslag i pariets sätt att arbeta. Förtroendet byggs upp bara i dialog med dem vi önskar få förtroendet av.

Politik handlar om vägval mellan alternativ, om samhällsmodeller och om vilka värderingar som ska forma politiken. Men politik är också sakfrågor som syns i människors vardag. I bästa fall hänger det där ihop och just det är väl en förklaring till (S) unika ställning i svensk politik under lång tid. En av årets heta frågor i valdebatten var sjukförsäkringen, en fråga som man väl får tolka att väljarna med viss marginal accepterat. Men idag vänder tre av fyra borgerliga partier, om man ska tro medierna. Moderaterna som ju leder borgerligheten vill sannolikt inte ha några snabba förändringar eller erkänna misstag. De tre mindre partierna verkar ha få så kallade "kalla fötter" efter valdebatten och vill nu se hastiga förändringar. Sent ska syndaren vakna. 

Mallorca för min del. Möjligen också bloggpaus. Men jag återkommer garanterat.

Medier: SvD, DN, AB; AB Mellin, SvD sjukförsäkr, AB sjukförsäkr,
Fler: Alliansfritt, Martin Moberg, Anders Löwdin, Storstad (om och med valanalysseminarie)

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, socialdemokraterna, mona sahlin

Att förvalta ett förtroende

Till valsammanräkningens trista sidor hör att kommun och landsting räknas sist. Men jag går på valnattsresultatet. Enligt det har jag fått förtroendet att vara ledamot i kommunfullmäktige i Huddinge i fyra år framöver. Enligt samma källa har jag i landstingsvalkretsen valts till ersättare i landstinget. En nedpetning från ordinarie men so what.

I skrivande stund vet jag förstås inte resultatet i form av personkryss. Men jag vill ändå tacka för förtroendet att få företräda Huddinges invånare i fullmäktige och i landstinget.

Med reservationer för att sådant som arbete och personlig situation i övrigt kan förändras vill jag försöka göra mycket i de uppdrag jag har fått. Mer av kontakter med huddingeborna. Dörrknackning från nu. En ökad närvaro på bloggen och facebook med lokala huddingefrågor. Jag vill företräda hela Huddinge. Även om jag står på en socialdemokratisk valsedel så vill jag vara kontaktbar och ha dialog och samtal även för och med dig som inte har röstat på mitt parti. Det finns mycket att göra.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, huddinge, val 2010, landstinget,

Vem känner lockelsen till ett krisparti?

Ser att gårdagen var dagen då det verkligen skulle sägas: "Socialdemokratin är i kris". Signalerna är viktiga. En minsta avvikelse från "krisspåret" hade fått medier och interna tyckare att gallskrika under många år. Och ett tapp på 127.000 väljare och 17 (?) mandat i riksdagen kanske inte kan beskrivas annorlunda. En delförklaring är att det bara är lite drygt hälften av LO:s medlemmar som ser (S) som sitt parti. Krisstämpeln må vara riktig och sakligt rätt men frågan är väl om lockelsen ökar om det mörka snarare en motsatsen betonas.

Att fyra perspektiv nu ska "utredas" under okänd tid känns som en riktig lösning. Ibland blir valnederlag förknippade med enskildheter och analyseras utan helheter. Nu blir det inte bara "flygbladen som var fel". Politik, värderingar, analys av valresultat och partiets organisation, allt är områden där framgångsfaktorer också kan finnas. Jag hoppas att just det sista blir det som jobbet fokuserar på. Ett tröskande i surmulenhet och gyttja i tre år framöver kommer utan tvekan att föra partiet ännu mer i fel riktning.

Låt utredandet bli ett snabbspår och kombinera det med att ställa hela partiorganisationen i valrörelseläge från nu! Några inslag i själva analysen borde ändå vara självskrivna och kan spikas redan idag: LO-s medlemmar som svek, väljarna som gått från att ha varit en av västvärldens mest stabila till en väljarkår som rör sig mellan partier, splittrar röster, byter partier och bestämmer sig sent. En politisk valdebatt som utgick från skattesänkningar som blev alltings referensram. Ett moderat parti som snodde hela (S)-retoriken samtidigt som politiken är den motsatta på många områden. En förd politik som ökar klyftor men där de som drabbas av klyftorna inte är och inte kommer att vara "flest". Ett rödgrönt samarbete jag själv tror på till ett hundra procent men där delar av väljarkåren inte önskade Ohlys parti. Dessutom ett samarbete som oavsett dess positiva delar gjorde att (S) som parti i alla fall delvis tonandes ner som "politisk kraft". En medial situation som gav bilden av glada allianspartier och motsvarande mörka bild av de rödgröna och inte minst av (S) och Sahlin.

Tröska på då, ett tag, men försök fatta att människor söker ljuset och det som glittrar. Ett parti med stärkt krisstämpel är sannerligen ingen lockelse. Glöm inte, som ofta, de goda exemplen i eländesbeskrivningarna!! Hela valorganisationen är i min bild lokalt från Solna ett sådant. Lyft fram det som fungerade och lyft fram engagemanget. Men visa också varför (S) inte är i kris överallt. Socialdemokraterna gick fram i Sigtuna, bland annat. Vad är förklaringarna? Vad kan andra lära av? Vi har en tendens att lägga det positiva till handlingarna och vältra oss i eländet. Precis så vill Reinfeldts parti att vi gör i fyra år. Så får det inte, säger inte, bli.

Om partiets organisation och behov av utveckling har jag skrivit Pm och utredningar sedan 1990.talet. Ser jag tillbaks på de punkterna gäller fortfarande samma behov av organisationsutveckling och omställning......En del av det på min gamla blogg.....

Fler som skriver:
Veronica Palm, Jonas Morian, Johan Westerholm, Scaber Nestor, Peter Högberg, Robert Noord, Lena Sommestad, Marika Lindgren Åsbrink, Thomas Böhlmark, Ewa Jansson, Anders Nilsson, Johanna Graf, 

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, val 2010,

Landstingsvalet ger (m)andat för försäljning av Danderyds sjukhus?

Jag är inte riktigt säker på att väljarna i Stockholms län fattade att man röstade för högre kostnader för vården. Så verkar det nu kunna bli om landstinget lyckas påverka regeringen att höja högkostnadsskyddet.

Däremot är jag helt säker på att SvD-artikeln har fel på en punkt: Moderaterna i landstinget var inte tysta i åtta år om skatteutjämningen. Moderaterna var tysta i fyra år, dvs från det att Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Innan dess var ordet "utjämningsskatt" det (gissning) vanligast förekommande ordet i landstingssalen. "S-regeringen tar fyra miljarder", gastade Chris Heister (m) och lät förstå att om en alliansregering skulle vinna 2006 så skulle denna "utjämningsskatt" försvinna. Idag har Heisters efterträdare en annan ton. Fyra år med Reinfeldt har gått och det har blivit en eller annan finjustering. Idag heter det att "man vill lyfta frågan" eftersom det finns en statlig utredning. Det brukar finnas det i den här frågan.

Danderyds sjukhus nämns i artikeln. Det borde det inte. Så sent som en vecka före valet bemötte Filippa Reinfeldt ett krav om besked från Mona Sahlin. Filippa Reinfeldt avfärdade kravet som i det närmaste löjligt och gav intryck att någon som helst försäljning inte fanns på dagordningen. Så verkar det nu vara, efter valet.

I övrigt kan man tycka att de frågor som nämns som just frågor och oklarheter borde ha ingått i beskeden till väljarna före valdagen.

• Vad ska hända med Danderyds sjukhus?
• Hur det nya avtalet ska se ut med S:t Görans sjukhus?
• Hur ska vårdvalet byggas ut?
• Ska det tas fram fler vårdplatser?• Ska skatten sänkas eller inte?

Men okey: Väljarna har gett sin dom. Moderaterna gick fram något och (S) gick tillbaks. Totalt tappade i och för sig allianspartierna ett mandat och de rödgröna gick fram ett. Men i stort har väljarna gett mandat för en sjukvård med bibehållna klyftor i länet. Man har gett mandat till sänkningar av skatten "tioöring för tioöring". Nu ska det levereras. Men någon försäljning av Danderyd ingår inte i mandatet från väljarna. Snarare tvärtom.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, alliansen, val 2010, filippa reinfeldt,

Din röst betyder verkligen mycket!

Ibland hör man kommentarer som går ut på att en röst - "min röst" - inte betyder något. Om årets efterspel av valnatten har något positivt att lämna i arv är det möjligen insikten om demokratins betydelse. Att alla deltar. I skrivande stund är det ytterst få röster som skiljer mellan en tydlig majoritetsregering och en oviss framtid med ett främlingsfientligt parti i riksdagen att ta hänsyn till. Sexton röster, uppger Aftonbladet.

På ett sätt är det beklagligt att alliansregeringen inte får en tydlig majoritet. Visst kan en person med läggning för skadeglädje ha högtidsstund. Men Sverige ska styras. Så småningom ska nytt val hållas. Då är ansvaret viktigt att kunna utkräva. Ett val , ny-, eller ordinarie 2010 som präglas av debatter om hur Sverigedemokraterna har stoppat, tvingat och strulat och som försvårar för väljarna att döma den borgerliga alliansregeringen är sannerligen ingen demokratisk höjdare. Som det ser ut nu blir 2010 en mental plåga för borgerligheten. Med Sverigedemokraterna i riksdagen har den nog bara börjat. 

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, sverigedemokraterna, alliansen